”Vård skall alltid ges efter behov” deklamerade Mona Sahlin tillsammans med de andra rödgröna partiledarna på presskonferensen vid Ingvar Carlssons sommarstuga utanför Visby alldeles nyss. Ytterligare en rödgrön överenskommelse på ett centralt politikområde, lanserat med presskonferens och rapport. Oklart är dock hur mycket som verkligen är nytt.
”Vård efter behov” är en princip som ingen i det politiska Sverige kan säga emot. Sjuk- och hälsovården är också ett område där Socialdemokraterna och de rödgröna har hög trovärdighet, och som en stor majoritet av väljarkåren ser som centralt och viktigt. Om välfärden verkligen har en ”kärna” som den moderatledda regeringen så ihärdigt påpekar – då är det sjukvården det handlar om. Idén att alla människor har rätt till samma vård oavsett plånbok, utbildning eller något annat slår en djupt rotad känsla för vad som är rättvist hos de svenska medborgarna.
Därför är det givet att de rödgröna väljer att lyfta fram sjuk- och hälsovården inför valet. Men man riskerar måhända också att anklagas för att ropa ”vargen kommer” i onödan. När partiledarna och språkrören fick frågan om de kunde ge några konkreta exempel när patienter som ”köpt sig före” i de offentliga vårdköerna – vilket är vad de rödgröna varnar för – var det inte mycket konkret som kom fram. Partiledarna vill stämma i bäcken innan det är för sent, menar Wetterstrand. Gott så. Likaså det självklara påpekandet att mer resurser till välfärden rimligtvis också leder till bättre välfärd.
Nu återstår bara att läsa själva överenskommelsen, som är ganska omfattande. Av det jag hittills sett i rapporten är det mest avskaffandet av vårdföretagens fria etableringsrätt som sticker ut. Fortsättning följer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
