Pressad påsk

FREDAGSMYS | Chefredaktör Nordling noterar läsarrekord för Dagens Arena. Men också att det behövs mer för att överleva i dessa tider.

Att kalla sin veckospalt för Fredagsmys är en utmaning i dessa allt annat än mysiga tider. Samtidigt är det en bra bild av journalistikens paradox. När det oönskade inträffar som skakar om samhället, ja då trivs vi journalister oftast som bäst. Det är för sådana händelser som vi lever. Typ.

Coronakrisen har både bekräftat detta, och ställt saken på sin spets. Landets redaktioner jobbar på högvarv, och publiken konsumerar journalistik på rekordnivåer. Dagens Arena har till exempel de senaste veckorna hållit de högsta genomsnittliga siffrorna av läsning under min tid som chefredaktör. Samtidigt drabbas massmedier lika hårt som många andra delar av samhället nu när botten går ur ekonomin. Trots publiktillströmningen. För få företag köper annonser, och den största delen av annonskakan hamnar sedan länge ändå inte hos redaktionerna, utan hos bolag som Facebook och Google. Intäkterna från publiken räcker ännu inte till för att finansiera hela verksamheten, trots att de blivit en allt viktigare del.

Covid-19 skördar som bekant inte bara mänskliga offer, utan även många företag. Och världens regeringar kämpar nu med krispaket för att hålla dessa företag flytande, så även den svenska. Runt om i världen faller anrika tidningar ihop som korthus på grund av coronakrisen, och den tidningsdöd som vi kämpat mot så länge tycks nu bli ett faktum på många platser.

Korttidspermitteringar är ett kontraproduktivt stöd för journalistiken i dessa tider, eftersom det inte är efterfrågan som viker. Tvärtom behövs full styrka på redaktionerna för att kunna hålla allmänheten uppdaterad. Därför gladdes den svenska mediebranschen åt att regeringen i förra veckan presenterade ett utökat presstöd för att hålla denna samhällsviktiga verksamhet under armarna under krisen. Men som alltid så är stödet även denna gång lite för snålt och lite för snävt utformat för att verkligen göra skillnad. Speciellt om nedstängningen av den globala ekonomin blir långvarig.

I slutändan är antagligen den bästa lärdomen som vanligt att en fri press alltid i första hand måste lita på någon annan än staten för att kunna överleva. Det vet redan de flesta publicister. Snart kommer även läsarna inse det. Bara de inte gör det för sent.

Jag får fortfarande frågor om Magasinet Arena, tidskriften där denna sajt har sitt ursprung och som till slut inte kunde överleva ekonomiskt. Många saknar idag den tryckta tidningen och efterfrågar en sådan, inte minst för att kunna läsa våra fantastiska essäer på det sättet. Andra har inte ens uppfattat att tidskriften är nedlagd sedan flera år, utan tror att den fortfarande går att köpa. När de inser att så inte längre är möjligt antyder de inte sällan att de kanske skulle fortsatt att prenumerera eller åtminstone köpt den lite då och då. Men det är mänskligt att inte sakna kon förrän båset är tomt, som det brukar heta.

Med tanke på att Dagens Arena nu upplever rekordhög trafik på sajten; med tanke på att vi fortfarande inte får något som helst presstöd; och med tanke på att vår tidskrift sörjs i efterhand av alltför många som slutade stötta den: Bli vår supporter. (Läs hur du gör här.)
Jag vet att många har det tufft till följd av krisen, och att det kommer följa svåra tider för många medborgare. Men det är just då vi behöver varandra mer än någonsin. Och det är nu vi behöver dig. När allt är över kan det vara för sent.

Ha en fin påsk och bra helg, trots allt!

Jonas Nordling
chefredaktör