SKTF stod på onsdagen värd för ett seminarium om jämställda löner med rubriken “Hur svårt kan det vara?” Rätt svårt och komplicerat, skulle det visa sig.
Kvinnors medelinkomst (om alla deltider räknas upp till heltid) är omkring 84% av mäns medelinkomst. Dock brukar man framföra att löner måste analyseras utifrån sektorer och att olika yrken har olika lön En sådan viktad analys lämnar en oförklarad löneskillnad på omkring 6%. Minst är skillnaden i kommunal sektor, störst bland privata tjänstemän.
Men statistik är ett trubbigt instrument för att förklara hur det faktiskt ser ut. Exempelvis är det ju knappast så att alla kvinnor som vill arbetar heltid, vilket ger en större faktiskt skillnad i inkomst. Och när kvinnor om 20 år utgör en större andel av läkarna ger den en putsning av statistiken, trots att undersköterskorna sannolikt kommer tjäna ungefär lika dåligt.
Bristerna till trots kan man ändå utläsa i statistiken att män och kvinnor värderas olika när de går till jobbet, och att det förekommer på hela arbetsmarknaden. Den lägre värderingen av kvinnors arbete existerar både på ett strukturellt plan och genom direkt diskriminering. Kvinnor hamnar i omvårdande låglönesektorer, samtidigt som kvinnor missgynnas i befattningsfördelningen.
Panelen hos SKTF var överens om att ovan nämnda lönediskriminering är en konsekvens av ett patriarkat, och att varken den enskilde arbetstagaren eller arbetsmarknadens parter ensamma kan lösa problemet. Och någonstans där landade man, som så ofta, i att det är väldigt komplext alltihop. Det finns ingen enkel lösning, vilket inte hindrade panel att bolla idéer.
Feministiskt initiativs Gudrun Schyman föreslog att en jämställdhetsfond instiftas, för att dela ut pengar till arbetsgivare som höjer kvinnors löner. Fonden ska enligt Schyman finansieras av ett påslag på arbetsgivaravgifterna med 0,5%, vilket Schyman menade genererar 8 miljarder om året. Schyman förslog även att medlingsinstitutet ska få nya direktiv, med syfte att öka kvinnors löner.
Socialdemokraternas talesperson i jämställdhetsfrågor Claes Borgström kallade Schymans förslag för naivt, och ville hellre se ökade statsbidrag till kommunerna, finansierat av skatter. Några nivåer på stöd eller skattehöjningar nämnde Borgström inte. Moderaternas Hillevi Engström, ordförande i arbetsmarknadsutskottet, föreslog sänkte skatter.
Med andra ord verkar det som om det behöver tänkas åtminstone ett varv till. Svårt var ordet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
