Risk för kontrarevolution

I förra veckan gästades Sverige av den egyptiska författaren, feministen och aktivisten Nawal El-Saadawi. El-Saadawi är i dag 80 år, men skarpare och piggare än de flesta av oss. Och hon riktigt lös av postrevolutionär glöd.
– Jag var tio år när jag drömde om revolutionen. I dag är jag åttio. Så revolutionen kom sjuttio år för sent! sa hon till publikens förtjusning på Botkyrka internationella bokmässa i torsdags.

Men Nawal El-Saadawi bar också med sig dystrare nyheter från revolutionens Egypten.
– Vad vi ser nu är försök till kontrarevolution. Revolutionen var lätt, i alla fall i jämförelse med den kamp som vi nu måste föra mot de reaktionära krafterna. Vi har avsatt Mubarak, men hans män sitter fortfarande kvar på de viktiga posterna. Den kampen har bara börjat, sa hon.

Orden klingar i dag extra framsynta med tanke på det sekteristiska våld som bara ett par dagar senare blossade i Egyptens huvudstad Kairo. I helgens sammandrabbningar mellan kristna och muslimer dödades 12 personer och över 100 skadades (över 200 enligt Al Jazeera). Tre kyrkor sattes i brand.

Det är dock oklart vilka som egentligen låg bakom våldet. Så här skriver Cecilia Uddén, Sveriges Radios utsända, i Kairo:

”Det som utlöste våldet var påståenden om att den koptiska kyrkan kidnappat kristna kvinnor som velat konvertera till islam. Ultrakonservativa muslimska salafister ska ha gått till attack mot en kyrka i arbetarstadsdelen Imbaba. Men alla vittnesmål går isär. Flera ögonvittnen hävdar att det var den gamla regimens beväpnade baltagiya som öppnade eld och kastade bensinbomber och att inga salafister syntes till. Och det finns mycket som tyder på ett organiserat försök att skapa postrevolutionärt kaos för att krossa strävan efter demokrati i Egypten.”

Vilka som än stod bakom helgens blodiga dåd står det i alla fall klart att polis och militär verkar göra lite eller ingenting för att stävja det sekteristiska våldet. Al Jazeeras Mark LeVine rapporterar att ledande personer i proteströrelsen fruktar att Egypten är ”på väg att förvandlas till Algeriet”. Farhågan är att militären låter konservativa muslimska grupper vinna mark för att sedan använda det som förevändning för krossa demokratin.

Oroande tecken är även att kvinnorörelsen, som innan och under revolutionen var väldigt framträdande, nu hög grad blivit exkluderade ur de styrande församlingarna. Detta har föranlett Nawal El-Saadawi att återuppbygga nätverket Egyptian Women Union. En förening som tidigare förbjudits av fru Mubarak.

Mycket hänger nu på att de progressiva krafterna återfår initiativet och lyckas stävja de försök till kontrarevolution som vi nu bevittnar. Nawal El-Saadawi står åter på barrikaderna, som hon gjort i hela sitt liv. Det känns i alla fall tryggt.