Bloggen

Nu kan du köpa #3 i butik!

Hur fungerar en analog kvinna? Är du islamist? Man skyller på förortsungarna. Nu har nya numret av Magasinet Arena äntligen anlänt till butik.

Några av godbitarna från nya numret har ni redan kunnat läsa på Dagens Arena. Som att vänstern piper, att Expressen predikar vad makten vill och att du måste ta debatten – annars dör en babysäl. Några ytterligare kommer ni att få ta del av online.

Men för dig som vill läsa hela historien om vad som hände med Attac, eller Katrine Kielos reportage om den svenska doldisen som skriver David Camerons manus, är det bara att bege sig mot tidningsställen. Eller att börja prenumerera här.

Härlig läsning,
Yonna Waltersson, tf chefredaktör Dagens Arena

Först skulle olagliga avknoppningar bli lagliga genom personalövertaganden till marknadspris. Men inte heller det fungerade. Verksamheter såldes fortfarande ut till underpris och anklagelserna om vänskapskorruption haglade.

I lördags var det dags för avbön.
– Nu kan jag konstatera att den här modellen inte fungerar. Nu kommer vi inte göra fler avknoppningar i Stockholm stad, sa det moderata finansborgarrådet i Stockholm stad, Sten Nordin, i Ekots lördagsintervju.

Sedan avknoppningarna startade har stockholmarna förlorat 78,3 miljoner kronor genom utförsäljningar av förskolor och hemtjänst enligt beräkningar Dagens Nyheter gjort. Senast var det utförsäljningen av hemtjänsten i Vantör som slumpades bort.

Sten Nordin säger nu att “mångfalden ska lösas på annat sätt”:
– I dag har vi lagen om valfrihet som gör att man kan starta ett hemtjänstföretag och utmana kommunen utan att köpa en enda pryl eller adress från kommunen.

Men också lagen om valfrihet har uppenbara begränsningar. Som att äldre som inte valt hemtjänstföretag lottas ut bland företagen. Eller som ledarskribenten Mikael Feldbaum framhöll på ledarplats tidigare i år:
“I alliansens Stockholm innebär LOV i praktiken att den behövande kan välja hemtjänst från AAA Flerspråkig assistans care och AAA Medigrupp. Om man orkar sig lite längre ned i listan från företag som Aborre hemtjänst städ och personlig assistans eller Alla tiders hemtjänst.”

I SCB:s senaste partisympatiundersökning backade Moderaterna i Stockholm kraftigt. Sedan maj 2011 har man tappat över tio procent av väljarna. Samtidigt är avknoppningarna djupt ifrågasatta av många Stockholmare. Tiotusenkronorsfrågan nu är: Rör det sig som valtaktik månne?

– Vi vet ju att förr eller senare så får de allra flesta ungdomar möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, komma in på en utbildning och sedan få arbete, säger kommunalrådet i Växjö, Bo Frank, till Ekot.

Förr eller senare. Frågan är när. Och vad man ska göra och hur man ska må under tiden. Jag är ingen arbetslinjefundamentalist, men jag tror på vikten av att ha en sysselsättning. Det är hopplöst att vara ledig när ingen annan är det. Att inte ha någon inkomst och inte veta när nästa lön kommer. Att gå varv på varv i lägenheten, hur dagarna, veckorna, månaderna glider ihop och dygnet glider runt. Och man kan inte hitta på något för man har inte råd.

Så är läget för de tio procent av ungdomarna mellan 16 och 24 år som varken hade arbete eller studerade under 2011.

Det en hel grupp som riskerar att konstant hamna utanför arbetsmarknaden. En överrepresentation av dessa bor i landets särskilt utsatta stadsdelar, skriver Ekot.

När jag ser dessa siffror är det provocerande att man i partiledardebatten i går hellre bråkade om statistik och siffror kring ungdomsarbetslöshet än diskuterade den stora grupp som helt och hållet står utanför arbetsmarknaden. Vi behöver en politik som ser de unga som ryms bakom siffrorna – allt annat är ett svek mot dessa ungdomar.

En så kallad korrespondensstudie av diskriminering från 2011 visar att vid likvärdiga meriter har kvinnor och män med svenska namn ungefär två gånger så hög chans att bli kallade till intervju som kvinnor och män med arabiska namn. När individer med arabiska namn har två års mer yrkeserfarenhet än sökande med svenska namn ökar sannolikheten att arbetsgivaren skall höra av sig för kvinnor men inte för män med arabiska namn.

Grafen visar på sannolikheten att få återkoppling för arbetssökande.

Källa: Arai, M., Bursell, M., and Nekby, L. (2011). The Reverse Gender Gap in Ethnic Discrimination

Den 30 maj nåddes JB-skolornas 15 000 elever av beskedet. JB Education avvecklas. De skolor som inte företaget lyckas sälja kommer att läggas ned.

Samma dag skickar Anders Hultin, vd för JB Education, ett vd-brev till de anställda. Hultin skriver att företaget tillsammans med riskkapitalbolaget Axcel avvecklar skolan på ett ansvarsfullt sätt – liksom att ”merparten av våra elever och lärare inte kommer att drabbas av förändringarna”.

Hultin redogör sedan för vilka huvudmän som ska ta över JB:s olika skolor. Sju skolor i Stockholm med omnejd ska enligt Hultin tas över av Stadsmissionen och tre skolor i Småland och Skåne ska tas över av Karl-Oskarskolan.

De här uppgifterna väljer sedan tidningen Dagens Samhälle att granska (utkom 5 juni, 2013). En helt annan bild framträder då.
– Det är inte helt korrekt. Vi är inte inne i någon process av köp av skolor, säger Stadsmissionens kommunikationschef Yvonne Borg till Dagens Samhälle.

Hon fortsätter:
– Det är ganska nyligen vi blev kontaktade. Vi behöver göra en väldigt grundläggande koll av att skolorna ligger i linje med det vi vill göra.

På samma sätt uttrycker Karl-Oskarsskolans vd, Bengt Eriksson, tveksamhet inför att man verkligen kommer att kunna ta över skolorna:
– Vi ska verkligen försöka ta över skolorna, men det är svårt för mig att garantera. Ett av de stora problemen är att skolorna har alldeles för stora lokaler.

Anders Hultin far med andra ord med osanning när han går ut med att bytet av huvudmän redan är klart. Och även om det nu har kommit besked om att skolorna ska tas över av Stadsmissionen och Karl-Oskarskolan gottgör det inte för den vecka av ovisshet som skolornas elever och anställda befann sig i medan förhandlingarna pågick.

Som elev eller anställd kan det inte kännas särskilt tryggt att ett så viktigt besked tas lättvindigt på.

Dagens Arena har sökt Anders Hultin under dagen. Dock utan framgång.

Uppdatering:
Yvonne Borg har kontaktat Dagens Arena och sagt att hon anser sig felciterad av Dagens Samhälle. I ett svar till Dagens Samhälle har hon bland annat skrivit: “Såg i Dagens Samhälle att mina citat inte blivit helt korrekt återgivna i beskrivet sammanhang.
Stiftelsen Stadsmissionens Skola har ingen specifik person som ansvarar för ”köp av skolor”  utan ärendet hanteras av skolstyrelsen kopplat till Stiftelsen Stadsmissionens Skola. I fredags hade ärendet med övertagande av JBs skolor ännu inte hanterats av styrelsen varav vi inte kunde bekräfta att allt var helt klart. Vi var också i fredags fortfarande i en intensiv process tillsammans med JB för att kartlägga hur skolornas verksamhet faktiskt ser ut.”

För tydlighetens skull vill vi poängtera att att vi vidhåller vår kritik mot JB Educations vd. Vd-brevet gick ut på torsdagens, och innan beslutet om att Stadsmissionen skulle ta över var fattat.

I dag välkomnar vi en ny praktikant här på Dagens Arena. Hanna Stefansson kommer att tillbringa fyra veckor med oss.

Hanna Stefansson har tidigare bland många uppdrag varit chefredaktör för tidningen Tro & Politik. Medan Hanna är hos oss ska vi lära henne allt som vi kan om webbjournalistik.

Under de här veckorna kommer Hanna ägna åt att granska en av Sveriges större och viktigare myndigheter. Men mer om det kommer ni att få veta längre fram.

Har ni tips till Hanna? Mejla Hanna Stefansson.

Dagens Arena har på sistone haft möjligheten att presentera många nya namn. Väldigt kul för oss, men kanske en aning förvirrande när man följer Dagens Arena som läsare.

Så här ser vår uppställning ut framöver:

Fram till 9 juli:
Yonna Waltersson, tf chefredaktör och ansvarig utgivare
Maria Carlsson, reporter
Maria Georgieva, projektledare och webbstrateg/utvecklare
Hanna Stefansson, praktikant

Efter sommaruppehållet:
Yonna Waltersson, tf chefredaktör och ansvarig utgivare
Mikael Färnbo, arbetsmarknads- och välfärdsredaktör (med ansvar för grävande journalistik)
Jonna Sima, politisk redaktör
Maria Georgieva, projektledare och webbstrateg/utvecklare

Ledarskribenter:
Håkan A Bengtsson, Björn Elmbrant, Mikael Feldbaum, Roya Hakimnia, Daniel Mathisen, Johanna Palmström, Åsa Petersen, Malena Rydell, Per Wirtén.

Är du intresserad av att göra praktik på Dagens Arena? Hör av dig till Yonna Waltersson, tf chefredaktör.

Den 14 augusti 2012 anmäler Leif Pagrotsky regeringen för grundlagsbrott. Det eftersom handlingar som Aftonbladet begärt ut i stället lämnats till Ekot. Handlingarna gällde den fest- och spritnota Näringsdepartementet låtit skattebetalarna stå för när Centerledaren Annie Lööf och hennes stab hållit jul- och sommarfest.

Konstitutionsutskottet väntas i dag kritisera Annie Lööf för att handlingarna inte lämnades ut till Aftonbladet.

Fast det slutar inte där.

Medan KU-förhören pågick avslöjades att Lööf inte sagt sanningen. Inledningsvis hävdade Lööf att Ekot aldrig fått de handlingar som Aftonbladet begärt ut. Efter att ha konfronterats med uppgifterna fick Lööf möjlighet att korrigera vad hon sagt. I sig något mycket ovanligt – KU-förhör brukar inte behöva tas om.

På tisdagsmorgonen var det dags igen. Till KU har Annie Lööf gett bilden av att det var departementets egna granskning som upptäckte misstaget med de felställda fakturorna. När Ekot nu har granskat dessa uppgifter visar det sig vara felaktigt.

Det är i sig mycket allvarligt att centerledaren – oavsett om det är en medveten lögn eller om hon har fått oriktig information får sin stab – har lämnat ut felaktigheter till konstitutionsutskottet. I slutändan är det ett demokratiskt problem när regeringsföreträdare far med lögner inför dem som ska granska statsrådens tjänsteutövning.

Men Lööf har också större problem än så. Hon leder ett parti präglat av ideologisk splittring, vilsen politisk riktning och osäkerhet.

Den SCB-mätning som publiceras inom kort lär spä på Lööfs bekymmer.

Bostadsminister Stefan Attefall brukar hävda att regeringen har en heltäckande bostadspolitik. Och även om hyrorna i Stockholm bara under ett års tid har stigit med närmare 20 procent har ministern envist hävdat att man har en fungerande bostadspolitik. Liksom att en ny lag för andrahandsuthyrning skulle ge fler bostäder.

Den som i fredags tittade på ”Ce soir ou jamais!” i den franska public service-kanalen France 2 blev nog därför en aning förvånade. I debattprogrammet intervjuades den franska förvaltningsministern Marlyse Lebranchu. Hon redogjorde då för ett möte hon nyligen haft med sin svenske ministerkollega.

Labranchu berättade att Attefall ska ha sagt att han inte visste hur man skulle lösa bostadskrisen i Sverige liksom att man misslyckats i Stockholm. Han sade också, uppger Labranchu, att han kände på sig att kravaller skulle komma eftersom det råder en stor brist på reglering mellan innerstad och ytterstad.

Det är förstås andrahandsuppgifter (förvisso från en fransk minister). Men om de stämmer är det ett intressant erkännande av ett politiskt misslyckande.

UPPDATERING:
Efter att inlägget publicerats har Stefan Attefalls pressekreterare Petra Kjellarsson kontaktat Dagens Arena. Stefan Attefall var inte den som träffade Marlyse Lebranchu, utan det var statssekreterare Ulf Perbo som tog emot Lebranchu när hon besökte Sverige. Vad som sades under det samtalet kan Kjellarsson inte redogöra för.

Andelen relativt fattiga i Sverige växer snabbt. Det innebär att allt fler lever på mindre än 10 000 kronor i månaden. Klyftorna ökar snabbare här än i något annat OECD- land de senaste 25 åren.

Under våren har återigen begreppet “relativ fattigdom” (vilket enligt OECD:s definition är 50 procent under medianlönen. 2011 var den 269 726 kr/år, enligt SCB) varit omdiskuterat. Det började med Janne Josefssons reportage i Uppdrag Granskning om barnfattigdom, där han kom fram till att organisationer som Rädda Barnen och Majblomman har överdrivit den ekonomiska och sociala utsattheten bland svenska barn. Programmet fick bland annat kritik för att Josefssons bild av fattigdom inte stämmer överens med verkligheten. För nej, inga svenska barn tvingas gå i Foppa-tofflor på vintern. Fattigdomens konsekvenser och stigma tar sig uttryck på andra sätt här.

I veckan aktualiserades debatten igen när Uppsalas kommunalråd Ebba Busch (KD) skrev en debattartikel i Aftonbladet om att “relativ fattigdom inte är ett problem”. Hon menade att svenskarna har fått det generellt bättre – mycket tack vare jobbskatteavdragen. “Är jag fattig? Nej, jag är mycket tacksam över att jag inte är det och jag arbetar hårt för det. Men jämfört med Ingvar Kamprad så är jag mycket fattig”, förklarade hon. Har man inte pengar får man i stället lära sig att uppskatta immateriella värden, uppmanade kristdemokraten.

Men i mitten av maj publicerade västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation, OECD, en ny rapport om inkomstskillnader och relativ fattigdom i de 34 medlemsländerna. Som svensk var det en nedslående läsning. Skillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste växer i hela västvärlden, men ingenstans har de ökat så mycket som här i Sverige. På 15 år har vi halkat ned från en förstaplats över jämlika länder till en 14:e plats.  I dag är andelen fattiga mer än dubbelt så hög som  den var 1995.

Så jo, Ebba Busch – och Janne Josefsson för all del – relativ fattigdom är ett samhällsproblem. Ett växande sådant. Det handlar om att inte ha råd med en oförutsedd utgift, nya kläder eller skor, ett frisörbesök, en resa inom Sverige eller ens tre mål mat om dagen. Det är vardagen för drygt en miljon svenskar. Diskutera deras verklighet i stället för att dividera om eller huruvida relativ fattigdom ens existerar.

Veckans graf visar andelen personer i hushåll vars disponibla inkomst per konsumtionsenhet understiger 50 procent av medianvärdet för samtliga i Sverige, år 1995-2011. Grafen har tagits fram i samarbete med bloggen “Vi har räknat på det här”.

Serafen slumpades bort. Vantörs hemtjänst såldes för 70 000 kronor. Det trots att verksamheten värderades 280 gånger högre – snällt räknat. I Huvudsta såldes vårdcentralen för 500 000 kronor. Redan året efter kunde ägarna plocka ut en vinst på 465 000 kronor.

Exemplen är många på hur fel det har blivit när högerpolitiker med ideologiska skygglappar för ögonen börjat sälja ut offentlig verksamhet.

Så vad göra som borgerlig politiker? Sätta stopp för utförsäljningarna? Göra om göra rätt och börja ta betalt?

Icke då.

Dagens Nyheters Stockholmsdel uppmärksammar i dag att avknoppad hemtjänst i Skarpnäck har sålts för underpris (ej på nätet). Enhetschefen som köpte verksamheten för 1,5 miljoner kronor gjorde en vinst på 1,9 miljoner kronor bara under de första nio månaderna.

Dagens Arena uppmärksammade den här historien redan för ett år sedan. Avknoppningarna av Serafen och Vantör hade statskontoret konstaterat inte var i enlighet med kommunallagen. Men ansvariga politiker ville med en dåres envishet fortsätta avknoppningarna.

Alltså bytte man namn. I stället för ”avknoppning” heter det numera ”personalövertagande på affärsmässiga grunder”. Och så fortsätter man som tidigare, lägger ned den kommunala hemtjänsten och den som tar över för en nätt summa kan snart kvittera ut en stor vinst.

– De har gjort det igen. Jag är lite förvånad, på allvar, konstaterar S-politikern Roger Mogert till DN.

Jo, det är inte så lite fräckt vad de gör med skattebetalarnas pengar. Det är nästan så man vill tro att Stockholms högerpolitiker aktivt vill utrota den egna väljarkåren.

Det har bara gått en halv dag, men det känns redan att det kommer bli hur bra som helst. I dag gör Jonna Sima sin första arbetsdag på Dagens Arena, och vi vill passa på att önska henne varmt välkommen.

Sedan tidigare var det avtalat att Jonna ska arbeta på Aftonbladets ledarredaktion under sommaren, precis som hon gjorde i fjol. Därför gör Jonna en första introduktionsvecka hos oss nu, och sedan börjar hon på riktigt som politisk redaktör på Dagens Arena 26 augusti.

På fredag gör undertecknad sin sista arbetsdag innan en lång blandning av semester och föräldraledighet (planerad återkomst: 3 februari 2014). Jonna har precis den kompetensprofil som vi utformade när vi började fundera på hur Dagens Arena skulle fungera under min frånvaro.

Vi ville hitta en person som har känsla för klassiskt nyhetsarbete och som även bemästrar konsten att intervjua en person och förmedla samtalet i en intressant text. Vår målsättning är att vi alltid ska ha ett par bra nyheter varje dag, och där kommer Jonnas erfarenhet som redaktör på ETC Stockholm väl till pass.

Men det är också viktigt att det finns personer i Dagens Arenas fasta redaktion som kan komplettera vårt namnkunniga gäng med ledarskribenter. Vi har alltid en ledartext varje morgon, men ofta finns behov av att kommentera eller analysera ett politiskt skeende som utvecklas under dagen. Och kanske kommentera detsamma i en radiostudio eller TV-soffa. I sin roll som politisk redaktör kommer Jonna få utrymme att profilera Dagens Arena i den politiska debatten inför den stundande valrörelsen.

Sammantaget får Dagens Arenas redaktion följande uppställning efter sommaruppehållet: Yonna Waltersson, tf chefredaktör och ansvarig utgivare. Jonna Sima, politisk redaktör. 
Mikael Färnbo, arbetsmarknads- och välfärdsredaktör (med ansvar för grävande journalistik). 
Maria Georgieva, projektledare och webbstrateg/utvecklare.

Ledarskribenter: Håkan A Bengtsson, Björn Elmbrant, Mikael Feldbaum, Roya Hakimnia, Daniel Mathisen, Johanna Palmström, Åsa Petersen, Malena Rydell, Per Wirtén.

I förrgår publicerade Dagen Arena en nyhet om den misslyckade etableringsreformen, där endast tre procent av de som genomgått etableringsreformen fått ett ickesubventionerat arbete. Nyheten byggde på siffror som Ekot tagit fram.

Precis när vi skulle publicera nyheten fick vi på redaktionen ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet som bland annat innehöll siffror på antalet personer som inte fullföljt etableringsplanen. Siffrorna ansåg vi var relevanta och då vi saknade dem i Ekots rapportering kompletterade vi nyheten med dessa siffror. Bra så.

Om det inte hade varit för att siffrorna vi fick av regeringen visade sig ha en oklar förankring i verkligheten. På Ekots redaktionsblogg bemöter redaktionen regeringens uppgifter: ”Regeringen påstår i ett pressmeddelande som gått ut till landets redaktioner att Ekots rapportering är missvisande. Ekot vill här visa att regeringen har fel.”

Ekot skriver vidare:
“Ekot har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen som säger att de har skickat samma siffror till regeringen som till Ekot, men Arbetsförmedlingen vet inte varifrån de 604 nya personer som regeringen lagt till kommer ifrån.”

Dagens Arena har sökt Erik Ullenhags pressekreterare för att fråga vart siffrorna kommer från. Hon hänvisar oss vidare till arbetsmarknadsdepartementet, men vi har inte fått något svar där.

Frestelsen att citera Hooola bandoola band är för tillfället stor på redaktionen. För vem i hela världen kan man lita på när departement går ut och försöker rätta nyheter från public service med siffror vars stöd inte redovisas?

Fotnot:
Från Dagens Arenas sida vill vi bara påminna om att detta inte är första gången regeringen är i konflikt med medierna. 2011 var det storbråk mellan Fredrik Reinfeldt och DN, då DN rubriksatt en artikel om hyresrätter i Stockholm med rubriken ”Reinfeldt dömer ut hyresrätter”. Den gången blev Fredrik Reinfeldts pressekreterare missnöjd och lade därför ut en egen inspelning av intervjun med den alternativa rubriken ”Hyresrätter bra idé i city”.

Fotnot 2:
Vi har nu pratat med Arbetsmarknadsdepartementet. De vidhåller att de gjort egna beräkningar på Arbetsförmedlingens material.

Skymtar en ekonomisk ljusning i Europa? Sjunkande marknadsräntor är ett tecken på det.

Små tecken om en ekonomisk ljusning kan skönjas i veckans graf. Marknadsräntorna har i krisländerna sjunkit mycket kraftigt sedan sommaren 2012. Nedan är en graf över Italiens tioårsränta som har sjunkit från närmare sex procent till under fyra procent.

Det är inte åtstramningspaket som har börjat ge effekt. En viktig förklaring kan i stället hittas i ECB:s allt mer aktiva roll. I eurokrisens inledning såg sig ECB begränsade av det politiska mandat man hade. Men i september 2012 deklarerade ECB:s ordförande Mario Draghi att man skulle göra vad som krävdes för att rädda euron. Sedan dess har ECB stödköpt omfattande mängder statsobligationer och marknaderna har lugnat ner sig.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö står bakom denna veckas graf.

Välkommen till ett nytt avsnitt av Dagens Arenas podcast #Arenaklubben med Eric Sundström.

Avsnitt elva av #Arenaklubben är (typ) en framåtblickande kapplöpning. Panelen surrar om:

Sverige är det land i västvärlden där skillnaden mellan de som har det sämst och den normale inkomsttagaren har ökat mest sedan 1995. På listan över länder med minst skillnader har Sverige rasat från plats ett till 14, visar en ny rapport från OECD. Vad beror det på? Och hur ser den bästa, politiska, lösningen för att öka jämlikheten i Sverige?

Vad bör göras för att förbättra förutsättningarna för Skitlivsgenerationen?

Dessutom: Överskottsmålet – att den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP, över en konjunkturcykel, diskuteras livligt. Hur bör S och Magdalena Andersson agera?

Panelen

Håkan A Bengtsson, grundare av Arenagruppen och i dag VD och ledarskribent Dagens Arena, Mikael Feldbaum, chefredaktör magasinet Arena, även ledarskribent Dagens Arena, Helle Klein, ny chefredaktör på Dagens Arbete, tidigare ledarskribent Dagens Arena, som kommer fortsätta podda hos oss med jämna mellanrum.

Lyssna

Kommentera gärna i sociala medier här och här, tagga med #Arenaklubben.

Ett purfärskt nummer av Magasinet Arena släpps i juni, sommarläsning ftw! Prenumerera här

Soundcloud »
Itunes »
Till arkivet »

Mångmiljardavtalet som Stockholms stad har med Volvo IT är ett fiasko. Det uppmärksammar DN Sthlm på onsdagen. Enligt en rapport från utbildningsförvaltningen har IT-användningen minskat avsevärt efter fyra år med avtalet. Trots det förlängde den styrande borgerliga majoriteten avtalet med Volvo IT.

Det här var något som Dagens Arena rapporterade om redan i mars. Men vad DN missar är att det inte bara är datoranvändningen som har som har blivit sämre. Skolornas höga utgifter för avtalet har gjort att gymnasieskolornas ekonomier sjunker mot botten.

Konsekvensen? Det sparas på skolhälsovården. Antalet lärare blir färre och de som är kvar får en större börda. Det dras ned på skolböcker, städning och skolbibliotek. Också i skolor som har ett högt söktryck bland elever och i övrigt har en välskött ekonomi.

Trots det har alltså alliansen förlängt avtalet med Volvo IT. Till DN säger Lotta Edholm att det är bättre att förlänga avtalet än att dra igång en ny jätteupphandling.

Men vad vi pratar om är att elever har fått sämre utbildning och att lärarnas arbetsmiljö allvarligt har försämrats. Det är en skandal att styrande politiker då nöjer sig enbart med att förlänga avtalet.