Bloggen

»Bara det som mäts blir gjort. Glöm aldrig det«

Orden är Percy Barneviks. Med höga ledarposter inom bland annat Sandvik, ABB och Skanska vet han vad han pratar om. Inom företagsekonomin är nämligen mätbarhet allt. Därför skolas unga ekonomistudenter i »ekonomisk styrning«, det vill säga att ta beslut utifrån siffror och kalkyler. Och inte det egna omdömet.

Ett tänk som har sitt ursprung inom industrin men som även spridit sig till andra branscher. En sådan är välfärdssektorn. Men går det att ha samma tänk när man asfalterar en väg som när man tar hand om en människa?

Det är ganska lätt att slå fast om en väg är bra asfalterad. Men vad är egentligen bra kvalitet inom vård, skola och omsorg?

Det är en fråga som Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, undersökt i sin bok Kvalitetsjakten – om professionalitet i välfärden. Hon har pratat med en grupp vars röst oftast glöms bort i debatten, nämligen personalen som verkar inom dessa områden.

Enligt välfärdspersonalen är kvalitet inte det som främst låter sig utvinnas genom enkäter eller sådant som kan uppvisas i diagram. Istället är det möjligheten att utöva ett gott omdöme som är den centrala beståndsdelen.

Förutom de nödvändiga yrkesmässiga kunskaperna är det alltså när personalen har tid att lyssna och ta in varje unik situation som bra kvalitet uppstår. När de får möjlighet att reflektera över knepiga situationer och utrymme att handla på bästa möjliga sätt.

Men i ett system där kvalitet likställs med mätbara resultat tenderar det att osynliggöra det mellanmänskliga arbetet.

Läraren som inte har tid att ge extra stöd till en elev för att ännu fler prov måste rättas. Eller undersköterskan som inte har tid att hjälpa den ångestfyllda äldre personen för att besöket bara får ta 30 minuter enligt schemat.

Personalen uppfattas ofta som en kugge längst ut i maskineriet som »bara« ska verkställa det som tänkts ut och organiserats av andra – politiker, företagsledare och mellanchefer.

Ekonomistyrningstänket som lärs ut på landets handelshögskolor gör dessutom ingen skillnad på om organisationer är offentligt eller privat drivna.

Siffror går före personligt omdöme.

Men i vinstjagande bolag förvärras ändå den här problematiken. För den är skriven i lag.

För ett aktiebolag – den i särklass vanligaste driftsformen bland välfärdsbolagen – gäller aktiebolagslagen. Enligt den har ett aktiebolag det enda syftet att generera vinst till aktieägarna, om inget annat anges i bolagsordningen (3 kap. 3 § ABL). Bara sådana aktiviteter som är förenliga med vinstintresset tillåts. Om inte, riskerar den att bli stämd av sina ägare.

Varför skulle samma logik som gäller i Skanska inte gälla i Internationella engelska skolan (IES)?

Därmed tvingar lagen företagsledningen att välja lönsamma produktionstekniker. Och för att veta vad som är lönsamt behövs det siffror och kalkyler. Det som inte går att mäta och därmed tjäna pengar på måste exkluderas.

Ett synsätt som ses som självklart av alla som jobbat inom näringslivet eller åtminstone tagit en kurs i ”ekonomisk styrning”. Varför skulle samma logik som gäller i Skanska inte gälla i Internationella engelska skolan (IES)?

Motståndare till vinstbegränsningar i välfärden brukar oftast peka på hårdare kvalitetskrav som alternativ lösning för att öka kvaliteten i välfärden.

Men hur gör man, som sagt, med sådant som inte går att mäta?

Exempelvis den mellanmänskliga aspekten? Enkelt. Man bortser från det. För bara det som mäts blir gjort. Glöm aldrig det.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

Larmen om bostadsbubblor och börskrascher avlöser varandra. Men hur nära är vi egentligen en kollaps? Sandro Scocco och Jenny Lindahl reder ut det hela i podden Pengar & Politik.

»›Skräckindex‹ visar: Börsen kan krascha. Har inte varit så nära en katastrof sedan 2008.« Så såg en av många rubriker i ämnet ut. Men stämmer det? Hur hänger bytesbalans, löneutvecklingen och bolånemarknaden ihop? Och finns det något vi kan göra för att förhindra en ny nedgång? Sandro Scocco och Jenny Lindahl går igenom läget.

Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka, Sollentuna och Vaxholm. Här är kommunerna med högst andel miljoninkomsttagare.

2 380 personer. Så många Danderydsbor hade en inkomst på över en miljon 2015, visar siffror som nyhetsbyrån Sirén tagit fram från SCB:s statistik. Därmed toppar Danderyd solklart listan över de kommuner som har högst andel miljoninkomsttagare – hela sju procent. Det kan jämföras med rikssnittet på drygt en (1) procent.

På andra plats hamnar Lidingö följt av Täby, Nacka, Sollentuna och Vaxholm. Först på sjunde plats återfinns en kommun utanför Stockholm – skånska Lomma.

Längst ner på listan finns tolv kommuner – bland annat Arjeplog, Norsjö, Dorotea och Vingåker – som har färre än fyra miljoninkomsttagare.

En stor del av de invandrare som har så kallade »enkla jobb«, som exempelvis cykelbud, klarar sig inte på sin inkomst. Ändå vill stora delar av borgerligheten att dessa jobb ska förbli lågavlönade. Hur kan detta vara en målsättning för någon oavsett politisk färg?

»Mina sju pass på Uber varade tillsammans i 18 timmar och 21 minuter. Totalt cyklade jag drygt 17 mil. På det tjänade jag 712 kronor före skatt. Det motsvarar en timlön på knappt 39 kronor i timmen.«

Orden är Erik Wisterbergs, reporter på nyhetssajten Breakit, som i hemlighet infiltrerade cykelbudsföretaget Uber Eats. Wisterbergs uppmärksammade wallraffande sätter fingret på ett större samhällsproblem. Nämligen människor som jobbar och sliter men ändå inte kan leva på sin lön.

Från borgerligt håll framhålls ofta »enkla jobb«, som de hos Uber Eats, som en universallösning på många av de problem som vårt samhälle står inför. De vill därför se en mer utbredd låglönesektor. Högertankesmedjan Timbro menar exempelvis att dessa jobb öppnar upp arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att få jobb. Exempelvis unga och invandrare.

I tankesmedjan Tidens rapport Språngbräda eller fallucka? – en analys av enkla jobb och working poor i Sverige kan man dock läsa om den utbredda fattigdomen bland dem som har »enkla jobb«. Vi pratar om människor som lever på mindre än 10 000 kronor i månaden.

Särskilt utsatta är de med utländsk bakgrund. 39 procent av männen och 50 procent av kvinnorna i åldern 20–24 år som har »enkla jobb« är fattiga. Samma mönster syns bland de äldre med utländsk bakgrund, där mer än fyra av tio inte klarar sig på sin inkomst.

Det är inte acceptabelt. Ett enkelt jobb borde inte vara synonymt med fattigdom.

Under sin korta tid som cykelbud för Uber Eats fick Breakits Erik Wisterberg se hur hans kollegor cyklade för att försöka tjäna ihop till mat och boende. Många av dem var nyanlända och på jakt efter en bättre framtid. Mycket få av dem kunde prata svenska. De som körde mycket, kanske 50 timmar i veckan, kunde tjäna uppemot 10 000 kronor. I månaden.

Det är inte acceptabelt. Ett »enkelt jobb« borde inte vara synonymt med fattigdom. För facket är det dock en svår uppgift att skapa ordning och reda i den så kallade gig-ekonomin där många av de nya »enkla jobben« skapas.

Enligt Markus Pettersson, t.f. förbundsordförande på fackförbundet Transport, vill företag som Uber Eats inte vara arbetsgivare. Deras affärsmodell handlar i stället om att leverera någonting så billigt som möjligt utan att ta något som helst ansvar. Och de använder modern teknik för att kunna erbjuda arbetsvillkor från 1800-talet.

Facken behöver därför allt stöd de kan få för att hjälpa de människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. De anställda behöver organiseras. Kollektivavtal måste slutas. Så att schysta villkor kan råda. Men fram till dess kommer de »enkla jobben« för många förbli en språngbräda rakt ut i fattigdom.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

Många förändringar i Sveriges flyktingmottagande har motiverats med att man vill värna om arbetssituationen för dem som jobbar med mottagningen. Men vad säger de själva? Nytt avsnitt av Människor & Migration som gästas av en socionom, en lärare från Vi står inte ut och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på SSR.

Sedan hösten 2015, då nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige, har flera stora ändringar gjorts i det svenska flyktingmottagandet. Permanenta uppehållstillstånd är inte längre norm, flera asylskäl har tagits bort och en stor del av de som får skydd i Sverige har inte längre rätt att återförenas med sina familjer.  Som skäl till många av förslagen har politikerna hänvisat till att vi måste värna om den svenska välfärden.

Det här avsnittet av Människor & Migration handlar om de människor som jobbar med flyktingmottagande och deras arbetssituation.

Gäster är socionomen Jenny Sepulveda Westman och läraren och Vi står inte ut-engagerade Charlotte Lilja Pittuco som berättar om sin arbetssituation och de människor som de möter i sin vardag. Hur kan man som lärare få en elev som ännu inte fått uppehållstillstånd att bry sig om skolarbetet? Hur var det att jobba med ensamkommande barn under den period som vissa politiker hänvisar till som systemkollaps?

Podden gästas även av Akademikerförbundet SSRs samhällspolitiska chef Ursula Berge som tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvarige Maja Dahl pratar om fackets roll när politikerna använder medlemmarna som slagträ i debatten.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

En kvarts miljon svenskar har inte kunnat betalat av sina skulder hos kronofogden på mer än fem år. Deras liv är ett helvete. I USA hade de fått en andra chans i livet. I Sverige ska de plågas, hårt och långsamt.

Enligt katolsk lära hamnar själar som behöver renas i skärselden. De som hamnar där ska enligt läran först plågas för sina synder innan de är värda att ingå i himmelriket. Det är ungefär den synen vi har även i det Lutherska Sverige på dem som inte är kapabla att betala av sina skulder.

I LO:s rapport Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten från 2017 kan man läsa om hur det svenska systemet är konstruerat så att dessa individer i regel inte får ha inkomster som överstiger existensminimum.

Det innebär att de flesta av dem lever under odrägliga förhållanden. Konsekvenserna stavas sömnsvårigheter, ångest, depressioner, självmordstankar och död.

Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.

Bland det mest tragiska i den här historien är att det finns en klassdimension i den här frågan. Låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade är överrepresenterade bland de överskuldsatta. Enligt Apostolos Fasianos, forskare vid universitet i Limerick, finns det ett orsakssamband mellan ökad ojämlikhet och ökad skuldsättning. När klyftorna ökar, växer skuldbergen och de mänskliga tragedierna blir fler.

Synen på hur de skuldsatta ska behandlas av samhället skiljer sig markant mellan olika länder. I USA utgår man från att låntagaren har rätt till en andra chans.

Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande där kreditgivaren inte lyckats bedöma riskerna på ett tillfredsställande sätt. Skuldsanering eller personlig konkurs betraktas därmed som möjliga sätt att snabbt få tillbaka individen på rätt köl.

I Sverige ses överskuldsättning istället som ett karaktärsfel. Ett tecken på en individs moraliska efterblivenhet och vårdslöst beteende à la Lyxfällan.

En syn som sitter djupt i den svenska folksjälen och eldas på av media. Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.

Det ska heller inte vara något som är tillgängligt för alla utan enbart dem som anses förtjänta av det. Möjligheterna att bli skuldfri är idag därför mycket begränsade. Många av de som varit överskuldsatta i tjugo år eller längre kommer med största sannolikhet aldrig att bli skuldfria.

En ny skuldsaneringslag trädde i kraft i fjol. Tanken är att den ska mjuka upp skuldsaneringsprocessen. Det är ett litet steg i rätt riktning från den rödgröna regeringen.

Men stigmatiseringen av de överskuldsatta kommer dock att fortsätta. I TV-program, under fikaraster och vid köksbord runtom i Sverige. Ett nedklankande som bygger på rena felaktigheter.

Statistiken visar tydligt att de flesta hamnar i skuldfällan på grund av ett plötsligt inkomstbortfall. Det kan handla om att en familjemedlem blir sjuk, att ett par går skilda vägar eller att ett försök att starta och driva näringsverksamhet har gått fel med konkurs till följd.

Vem säger att detta inte lika gärna skulle kunna hända någon i ens närhet? Eller en själv. Detta är något vi alla borde fråga oss innan vi snabbt tänker »lyxfälla« och fnyser åt dem som brinner i skärselden.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

Varmt välkommen Dennys Bello som ska göra ledarskribentpraktik hos oss under de två kommande veckorna.

Dennys Bello går ledarskribentutbildningen som ordnas i regi av Campus Bommersvik och Aftonbladets ledarredaktion. I utbildningen ingår två perioder med praktik. Dagens Arena bistår utbildningen med praktikplatser.

Dennys är utbildad ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar till vardags som kommunikatör på elbolaget GodEl. Han har tidigare bott i Nicaragua där han bland annat skrev en rapport om kaffe för biståndsorganisationen We Effect.

Följ Dennys på twitter på @dennysbello

Varmt välkommen Dennys!

En stor del av det svenska folket är missbrukare. Drogen heter ränteavdrag. Regeringen, oavsett politisk färg, är langaren. Vägen ur missbruket stavas politisk enighet. I väntan på en blocköverskridande överenskommelse riskerar hela Sverige att dras ned i fördärvet, skriver Dennys Bello,

Den som öppnade Svenska Dagbladet i måndags kunde läsa hur den tidigare statsministern, (S) Göran Persson, förespråkade ett slopande av ränteavdragen.

Persson har tidigare kastat en känga mot finansminister Magdalena Andersson (S) i frågan. Enligt honom krävs det »modiga politiker som vågar kliva fram och säga att det är dags att begränsa ränteavdragen«.

Perssons ord är tragikomiska. Som statsminister gjorde han nämligen inte ett jota för att begränsa ränteavdragen. Modet verkar ha kommit till honom först när han lämnade över nycklarna till Rosenbad. Men går det att klandra honom? Det är ingen nyhet att slopade ränteavdrag har folkopinionen emot sig.

Modet verkar ha kommit till honom först när han lämnade över nycklarna till Rosenbad.

Över fem miljoner svenskar utnyttjar ränteavdraget. Om det minskade eller försvann skulle det dra undan mattan för ett stort antal svenska hushåll. Många som har tagit bolån har räknat med att ränteavdraget ska finnas kvar. För många skulle ett slopat ränteavdrag innebära tiotusentals kronor i ökade räntekostnader.

Problemet är att vi svenskar redan är bland de mest skuldsatta i världen.

Med ränteavdraget subventionerar staten bolån och uppmuntrar folk att låna ännu mer pengar. Detta eldar på en bostadsbubbla som riskerar att spricka.

Det är få som vill återuppleva den kris som följde på 90-talet när bubblan sprack och räntorna rusade upp. Med en våg av ruinerade människor och splittrade familjer till följd. Institutioner som OECD, IMF, EU och Riksbanken har därför uppmanat regeringen att trappa ner ränteavdragen.

Men ingen enskild regering, oavsett politisk färg, kommer våga göra detta. Regeringen Persson gjorde inget. Regeringen Reinfeldt gjorde inget. Vem tror att regeringen Löfven kommer behandla frågan annorlunda? Beskedet från finansminister Andersson har varit att ränteavdragen blir kvar 2017 och troligen även 2018. Och så här kommer det att hålla på tills den dagen då alla politiska partier sätter sig ner och kommer överens om att fasa ut ränteavdragen.

Inom missbruksvård finns det något som kallas intervention. En metod som går ut på att sammanföra viktiga personer i missbrukarens liv och låta dem berätta för personen hur allvarlig situationen är.

Målet med interventionen är att hjälpa den kemiskt beroende personen att fatta beslutet att ta en behandling innan de förlorat allt av värde i sina liv och innan familjen går under totalt. Kanske är det en intervention av sina politiska företrädare som det svenska folket är i desperat behov av?

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion.

Över en halv miljard kronor plockades ut från landets allmännyttiga bostadsbolag 2015. Och tolv bolag plockade ut mer än vad som är tillåtet, visar Hem & Hyras granskning.

Kommunerna har enligt lag rätt att plocka ut en viss del av vinsten från sina allmännyttiga bolag. Och så gör också många kommuner, visar tidningen Hem & Hyras genomgång.

40 procent av de 261 granskade bolagen gjorde någon form av värdeöverföring till kommunen. Totalt sett plockades 633 miljoner kronor ut – över en halv miljard kronor. Genomgången visar också att fem procent – eller tolv stycken – av de granskade bolagen plockade ut mer än vad som är tillåtet.

Men för den som bryter mot lagen väntar inga sanktioner.

– Det är ett lagbrott, men samtidigt finns ingen sanktionsmöjlighet i lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag, säger Ingrid Birgersson, jurist på Boverket till Hem & Hyra.

Nytt avsnitt av Pengar & Politik om investeringar i transportinfrastruktur. Gäst är ekonomhistorikern Lars-Fredrik Andersson. 

I en ny rapport från Arena Idé framkommer att investeringarna i transportinfrastruktur inte är så stora i praktiken. Lars-Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, och rapportförfattare, förklarar varför i senaste avsnittet av Pengar & politik, som vanligt med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Läs rapporten här: I En dyrbar väg! reder docent Lars-Fredrik Andersson och professor Rikard Eriksson från Umeå universitet ut vad som gäller.

Förra året jobbade Vårdförbundets fyra yrkesgrupper över 3 miljoner timmar i övertid. Sjuksköterskorna står för merparten av övertidstimmarna.

2,7 miljoner timmar. Så mycket övertid jobbade landets sjuksköterskor förra året, visar Vårdfokus granskning. Kostnaden för övertiden uppgår till över 900 miljoner kronor och övertidsarbetet motsvarar 1 523 helårsanställda sjuksköterskor, enligt tidningen.

Tittar man på Vårdförbundets samtliga yrkesgrupper (sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker) handlar det om över tre miljoner övertidstimmar – en siffra som motsvarar den totala arbetstiden för de fyra yrkesgrupperna i Region Gävleborg.

Vad händer med de människor som utvisas till Afghanistan och hur ser mottagandet ut på plats? Det här handlar senaste avsnittet av Människor & Migration om.

I oktober 2016 gick regeringen ut med att Sverige och Afghanistan nu ingått ett samförståndsavtal om återtagande av afghanska medborgare som fått avslag på asylansökan i Sverige. Den 13/12 utvisades 12 personer från förvaret i Märsta, men vad hände när de kom fram?

Det här avsnittet av Människor & Migration handlar om utvisningarna till Afghanistan. Podden gästas av Martin Schibbye från Blank Spot Project som berättar om den reportageserie som de gjort om de som ska och har utvisats till Afghanistan.

Hur kommer det sig att Sverige utvisar människor till ett land dit UD avråder svenska medborgare att åka och där Sveriges ambassadör på plats inte får ha med sig sin familj? Asylrättsadvokaten Ignacio Vita och statsvetaren Lisa Pelling  förklarar rättsläget och vad det beror på att så många afghanska medborgare söker asyl i andra länder. Ignacio Vita går även igenom en viktig dom från migrationsöverdomstolen.

Också: finns det något att hoppas på för den som vill se att Socialdemokraterna ska riva den tillfälliga lagen? Lisa Pelling följer upp partikongressen.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

Relaterad läsning

Utvisades och misshandlades av polisen i Afghanistan – Blankspot project

UDI har stoppet utbetalinger till IOM i Kabul – Norska UD

Ny dom: Utvisningshotade barn kan få stanna – SVT nyheter

Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige  – Migrationsverket

I det senaste avsnittet av Pengar & Politik handlar det om märket, LO-samordningen och försöken att få upp kvinnors löner. 

Pengar & politik pratar med Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef på Kommunal, om kvinnolöner, märket och samordningen.

Räcker dagens lönebildningsmodeller för att få upp de lägsta lönerna? Är industriavtalets lönenivåer förenligt med inflationsmålet? Hur bra var avtalsrörelsen 2017?

Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Plötsligt börjar alla telefoner ringa på restaurangen där vi sitter, några kilometer från Champs-Élysées. På plats märks stämningsskiftet omedelbart. Gårdagens terrorattack i hjärtat av Paris ger extremhögern ökade möjligheter att sätta dagordningen.

Med bara tre dagar kvar till första omgången i franska presidentvalet hände det som många fruktat: en terrorattack i huvudstaden. Attacken riskerar att tippa spelplanen ytterligare åt högerns och extremhögerns frågor, och göra det svårare för en kandidat från den splittrade vänstern att ta sig vidare till andra omgången.

Vid nio-tiden på torsdagskvällen sköt en man mot en polisbil mitt på turiststråket Champs-Élysées, i hjärtat av Paris. En polis dödades, två poliser och en förbipasserande turist skadades.

Mannen som sköt dödades av polisen. Det visade sig vara en person som var känd av polisen sedan tidigare, och det är oklart om han hade kopplingar till Daesh, som – kanske opportunistiskt – tog på sig dådet senare på kvällen.

Parisarna är luttrade, men ingen är oberörd av att människor skjuts ihjäl på öppen gata. På plats i Paris märks stämningsskiftet omedelbart. Plötsligt börjar alla telefoner ringa på restaurangen där vi sitter, några kilometer från Champs-Élysées. Är du OK? Kan du ta dig hem?

Parisarna är luttrade, men ingen är oberörd av att människor skjuts ihjäl på öppen gata.

Dådet utfördes samtidigt som samtliga kandidater i presidentvalet var samlade för en av valrörelsens höjdpunkter, den sista och kanske avgörande TV-debatten i franska statstelevisionens kanal France 2.

Terrorn riskerar att tippa spelplanen till fördel för högerkandidaten François Fillon, som tävlar med Nationella Frontens Marine Le Pen i att föreslå hårdare straff, fler fängelseplatser och tuffare tag mot terrorismen. Marine Le Pen fick chans att kommentera terrorattacken i TV:s direktsända debatt. »Människors oro för terrorismen har varit frånvarande i valrörelsen« påstod hon, och upprepade sitt krav på att utvisa inte bara terrordömda utan också personer som polisen misstänker för terroristsympatier. Le Pen vill »ge fransmännen tillbaka nyckeln till hemmet Frankrike«.

Skotten på Champs-Élysées kan avgöra första omgången i presidentvalet, för avståndet mellan kandidaterna ligger nu inom felmarginalen. Fyra kandidater har runt 20 procent var, och var och en av dem kan ta sig vidare till den andra omgången den 5 maj.

Många vänsterväljare kommer att tveka vid valbåsen på söndag. Vänsterradikala Mélenchon har överraskande klättrat i opinionsundersökningarna med hjälp av lysande tal (ibland framfört på flera platser samtidigt med hjälp av high-tech-hologram), oslagbar närvaro på sociala medier (testa dataspelet där Mélenchon jagar skattesmitare). Hans ekonomiska program inspirerar många på samma sätt som François Mitterrands gjorde i början av 1980-talet, men riskerar att krocka med verkligheten direkt efter valdagen. Och många vänsterväljare är djupt skeptiska till hans anti-europeiska hållning, Är Frexit verkligen vad EU behöver just nu? I andra extremen finns Emmanuel Macron, som är vänster när det gäller värderingsfrågor, men liberal i den ekonomiska politiken. Socialistpartiets Benoît Hamon har halkat efter i opinionsundersökningarna, och det gör att en röst på honom kan vara en bortkastad röst, hur sympatiskt hans program än verkar.

Inte konstigt kanske att den numera största franska fackliga centralorganisationen, reformistiska CFDT, inte har tagit ställning för någon enskild kandidat. När vi träffar en ledande företrädare suckar hon över det polariserade politiska klimatet. Det är problematiskt att en »allt eller inget«-vänster har bidragit till att splittra vänstern så mycket att till och med en så impopulär kandidat som högerns Fillon kan ta sig vidare till andra omgången.

Men allvarligast är att extremhögern fått möjlighet att sätta dagordningen, med hat och hets och fokus på repression. Under de sista dygnen har de fått draghjälp av terrorattacken i Paris.

Lisa Pelling är statsvetare och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé. Hon deltar på Arenagruppens studieresa till Paris.

Glad påsk önskar Dagens Arena. Vi tar helgledigt och återkommer med aktuella ledare, debattinlägg och nyheter på tisdag den 18 april. Här är några tips på läsning under helgen.

KRÖNIKA| Populisterna har minskat demokratin i världen. I denna nionde del av serien Hoten mot demokratin skriver Sten Widman, forskare vid Uppsala Universitet.  Sven Ruin  skriver om att mediernas rapportering hotar demokratin. Och tidigare LO-utredaren Ingemar Lindberg om hur auktoritära strömningar dominerar europeisk åtstramningspolitik.

PODD | Skatt, skatt, skatt men hur hög? Pengar & Politik handlar om det mest centrala ekonomisk-politiska ämnet.

GRANSKNING | På tisdag efter påsk stänger antagningen till höstens studier på högskolan. Fortfarande är det stor skillnad mellan andelen studenter som kommer från hem utan studievana och de som har välutbildade föräldrar. Segregationen minskar inte, men det går att vända utvecklingen.

Nollvisionen som gick upp i rök. För tio år sedan lanserade alliansregeringen och dåvarande ansvariga KD-ministern Maria Larsson en nollvision för barnvräkningar. Vad hände sen?

NYHET | Facken i LO hade flera hjärtefrågor med till S-kongressen. Läs här om vad de uppnådde. Och om en nollvision som verkligen engagerade ombuden.

Slog ihop skolorna–  fler elever får gymnasiebehörighet. I Nyköping beslutade politikerna att slå ihop fyra segregerade högstadieskolor till en. Snart går den första årskullen ut – och betygen ser ut att ha förbättrats rejält.

DEBATT | Låt e-kronor avskaffa bankernas privilegier. Om riksbanken börjar ge ut egna digitala kontanter, e-kronor, blir bankerna normala företag som kan gå i konkurs, skriver företrädare för organisationen Positiva Pengar. Och Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby vill öronmärka jobbsatsningar för kvinnor.

LEDARE | Skriken från Drottninggatan hördes in på Arenagruppens kontor. De påverkar hela Sverige, skriver Håkan A Bengtsson. Det viktigaste svaret är solidaritet, det svar som fundamentaliser och extremister hatar mest av allt, skriver Lisa Pelling om attentatet. Daniel Mathisen slår ett slag för medborgartjänst som hela folkets försvar.  Björn Elmbrant summerar en S-kongress som skärpte skrivningarna på många områden  – men inte för den ekonomiska politiken.

INTERVJU | »Avskaffa det fria skolvalet och återförstatliga skolan« Privatiseringen inom skolan har lett till betygsinflation, elevsegregation och sämre lärartäthet,säger Per Molander i en ny ESO-rapport.

MAGASINET ARENA|  Nina Björk: Vänstern måste förstå – inte förkasta Åsa Linderborg, de borde vara mer vänsterpopulistiska.