Bloggen

Att Le Pen blir den ena kandidaten i presidentvalet är ganska klart, men vem blir den andra? Pengar & Politik gästas av Tomas Lindbom som sätter upp den politiska spelplanen.

Hur ser den ekonomiska arenan ut? Vad är förutsättningarna att bedriva ekonomisk politik om någon av vänsterkandidaterna vinner?  Vem har en affär med vem? Och vilken roll har Ryssland i det hela? Pengar & Politik handlar denna vecka om presidentvalet i Frankrike.

Åka med Tomas och Arena Opinion till första valomgången i Paris 20-24 april? Kolla in här.

Läs om Tomas nysläppt bok Slaget om Frankrike.

Gillar du att äta gott och dyrt? Och tycker du att de som lagar och serverar maten ska ha rimliga arbetsvillkor? Dagens Arena har listat Michelinkrogarna med kollektivavtal.

I går tillkom två nya svenska restauranger i den omtalade Michelinguiden, och en tredje krog tilldelades sin andra stjärna. En av nykomlingarna var Malmörestaurangen Sture – som liksom de flesta av landets stjärnkrogar har kollektivavtal. Det har även den andra nykomlingen, Stockholmsrestaurangen Imouto.

Den nya två-stjärnekrogen Vollmers saknar däremot kollektivavtal.

Så vill du äta mat tillagad och serverad av personal som kan leva på sin lön, garanteras semester och inte tvingas arbeta orimligt långa dagar, dessutom utan OB-tillägg, ska du alltså inte besöka  Sushi Sho, Volt eller Vollmers.

Men som tur är finns det 20 andra alternativ för dig som väl äta smarrigheter med gott samvete. Här är listan:

Stjärnkrogar med kollektivavtal:

Fäviken Magasinet, Järpen

Oaxen Krog, Stockholm

Hotel Borgholm, Borgholm

PM & Vänner, Växjö

Daniel Berlin, Skåne Tranås

Ekstedt, Stockholm

Esperanto, Stockholm

Gastrologik, Stockholm

Mathias Dahlgrens Matbaren, Stockholm

Operakällaren, Stockholm

Bhoga, Göteborg

Koka, Göteborg

Sjömagasinet, Göteborg

SK Mat & Människor, Göteborg

Thörnströms Kök, Göteborg

28+, Göteborg

Upper House, Göteborg

Sture, Malmö

Bloom in the Park, Malmö

Imouto, Stockholm

Stjärnkrogar utan kollektivavtal:

Vollmers, Malmö

Sushi Sho, Stockholm

Volt, Stockholm

Här kan du kolla om din favoritrestaurang har kollektivavtal.

* Texten har uppdaterats. I den ursprungliga versionen stod det att Imouto saknar kollektivavtal vilket inte stämmer.

Vårdvalet i Stockholm blir allt dyrare. Bara under 2016 gav alla vårdval i landstinget en merkostnad på 1,3 miljarder kronor.

Sedan 2008 har alliansen i Stockholms läns landsting infört vårdval på 35 områden – klart mest i hela landet.

Och kostnaderna ökar mer inom vårdvalen än inom den övriga sjukvården, visar siffror som SvD tagit del av.

2016 hamnade merkostnaden för alla vårdval på ungefär 1,3 miljarder. Och mellan 2009-2016 hamnar den totala merkostnaden på närmare 6,5 miljarder.

Allra mest har kostnaderna ökat inom vårdvalet för barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård, som infördes 2014. Mellan 2015 och 2015 steg kostnaderna med 67 procent från 114-191 miljoner kronor. Det kan jämföras med den genomsnittliga kostnadsökningen för vården på 3,2 procent.

En lön på 13 kronor i timmen som arbetaren får ut varannan månad, så illa kan det se ut för en människa som jobbar som papperslös i Sverige. Vad görs i dag för att dessa människor inte ska utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare?

I det här avsnittet av Människor & Migration pratar vi om papperslösas situation på arbetsmarknaden. Podden gästas av Bengt Sandberg, ordförande för Fackligt center för papperslösa, och tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling beskriver han hur förhållandena ser ut för papperslösa på arbetsmarknaden och vilka branscher som är mest utsatta. De diskuterar även vad fackföreningsrörelsen gör för att hjälpa papperslösa i dag och hur det arbetet skulle kunna utvecklas.

I avsnittet intervjuas även Daria Bogdanska, serietecknaren som gett ut självbiografiska serieromanen Wages Slaves. Daria lyfter den situation hon som EU-medborgare hamnade i när hon kom till Sverige för att studera och varken kunde få CSN eller ett svenskt personnummer. För att försörja sig tog Daria ett svartjobb inom restaurangbranschen och insåg där att de anställda fick olika löner beroende på hur utsatta de var. För att få ut rätt lön för den tid hon jobbat på restaurangen tog hon hjälp av facket och såg då hur svårt det vara att organisera de människor hon jobbade med. Rädslan för represalier och en tacksamhet inför att ändå ha ett jobb gjorde att många av hennes kollegor inte ville ställa sig upp mot arbetsgivaren.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

Lyssna på avsnittet här:

I kommunala skolor är i snitt 5,9 procent av eleverna i årskurs 9 nyinvandrade. I friskolor är motsvarande siffra 1,2 procent.

Andelen nyinvandrade elever, det vill säga barn som blivit folkbokförda i Sverige för första gången under de senaste fyra åren, skiljer sig kraftigt åt mellan kommunala och fristående skolor. Det visar nya siffror från Skolverket.

I en kommunal skola är i genomsnitt 5,9 procent av eleverna i årskurs 9 nyinvandrade. Det kan jämföras med 1,2 procent i friskolorna.

Förra året infördes nya regler för att underlätta för friskolor att ta emot nyanlända elever. Sedan den 1 november 2016 har friskolor med kö möjlighet att införa en särskild kvot för just nyanlända. I januari 2017 var det dock bara ett friskoleföretag som hade anmält sitt intresse till Skolinspektionen.

I den nyliberala världen ska marknaden prata högre än politikern. Men effekterna av minusräntan är inte bara Riksbankens angelägenhet.

I helgen har hela Sverige ett födelsedagsbarn. Vår minusränta. Även om vi brukar benämna det som Riksbankens minusränta så är effekterna av den något som vi alla påverkas av med till exempel stigande bostadspriser, urgröpning av pensioner, belåning istället för löneökningar men också en tilltagande export och en något stigande inflationstakt.

Sveriges Radio uppmärksammande födelsedagsbarnet minusräntan i ett specialprogram om effekterna av den kontroversiella räntesatsen.

Programmet livesändes på Centralstationen i Stockholm och hade enligt programledarna en rätt så stor publik. Den tidigare statsministern (S) Göran Persson, som var en av de inbjudna gästerna, konstaterade att penningpolitiken bör debatteras mer i den allmänna politiska debatten. Utformningen av den ekonomiska politiken inte är given av gud, menade han och diskussionen måste ha en folklig förankring. Finansminister Magdalena Andersson (S) och moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson (M) höll delvis med om tesen: vi måste våga prata om penningpolitiken igen.

Politiker måste våga prata om penningpolitiken igen. Vilken lättnad.

Perssons uttalande kan verka något banalt. Givetvis måste politik diskuteras och debatteras. Men det faktum att penningpolitiken sedan nittiotalet har lämnats åt Riksbanken att sköta själv, genom att lagstifta om dess oberoende, har också förlamat den allmänna debatten om vilka mål och medel vår ekonomiska politik ska knytas till.

När riksdagen, efter nittiotalskrisen lagstiftade om Riksbankens oberoende 1997 hindrade man all form av direktiv från politiken till Riksbanken. Orsaken var att politiker inte gick att lita på ansågs det.

De var nyttomaximerande individer med kortsiktiga perspektiv framför ögonen, som skulle styra penningpolitiken på ett sätt som skulle gynna dem i nästa val. Det var en idé om politiker i linje med den nyliberala public choice-skolans sätt att se på samhälleliga aktörer.

Är den här idén om politiker som olämpliga att bedriva ekonomisk politik ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv på väg att dö nu när andra nyliberala utgångspunkter plötsligt tycks omoderna? Nu när OECD-deltagarna på World Economic Forum och IMF äntligen vill diskutera nyliberalismens problem.

Är den nyliberala idén om politikern på väg att dö?

Riksbankens oberoende finns det i sig många åsikter om, men att från politikens håll diskutera vad penningpolitiken ska vara till för och hur den påverkar samhället måste ingå i en diskussion om hur vi ska organisera samhället.

Fotnot: Ett lands penningpolitik handlar om hur hög räntan ska vara, till skillnad från finanspolitiken, som handlar om den offentliga sektorns utgifter och inkomster samt förändringen av statsskulden. 

Liza Jakobsson studerar idéhistoria och är praktikant på Arenagruppen.

Pengar & Politik är inte klara med välfärdsutredningen än. Inte förrän det står klart vem som talar sanning. Innebär utredningen ett välfärdsförbud, som näringslivet påstår? Eller en helt rimlig vinst, jämförbar med övriga tjänstesektorn, som utredningen menar?

Efter avsnittet om välfärdsutredningen har både Vårdföretagarna och skolkoncernägaren Peje Emilsson hörts av. Och i debatten i samhället hörs röster som talar om att välfärdsföretagen kommer att förbjudas att gå med vinst. Men utredningen säger att det kommer att gå att göra vinst även i framtiden, om än begränsad. Någon måste ha fel. Båda påståendena kan inte vara sanna. Vi har bjudit in välfärdsutredningens ekonom Lina Lindbland för att reda ut detta. Och vi har tittat på Kunskapsskolans och Peje Emilssons bokföring.

Dessutom bjuder Sandro Scocco på lite bokföringstips, dels till oroliga ägare av välfärdsföretag, och dels till kommunalråd som är bekymrade över utredningens vinstbegränsningar.

92 miljarder kronor. Så mycket vinst gjorde de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank 2o16, rapporterar SVT. 

2016 var ett bra år för de svenska storbankerna. Tillsammans gjorde Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank en vinst på hela 81 miljarder kronor. Störst vinst gjorde Nordea, 41 miljarder, följt av Swedbank som gjorde en vinst på 20 miljarder. 2015 var bankernas sammanlagda vinst ännu större – 106 miljarder kronor.

En förklaring till de höga vinsterna är bolånen. Siffror från Finansinspektion att att marginalerna på bolånen är rekordhöga. I höstas steg bolånemarginalen till 1,67 procentenheter.

– Det saknar all rimlighet, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna till SVT.

Människor & Migration går igenom Donald Trumps inreseförbud, som upphävts temporärt av en federal domare. 

Den 27:e januari skrev USA:s president Donald Trump under en exekutiv order som innebär att människor från sju länder, Iran, Irak, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan och Syrien, inte tillåts inresa i USA. Veckan som följde har människor demonstrerat mot ordern, advokater har arbetat för att juridiskt hjälpa dem som drabbats, och företag och ledare världen över har försökt utöva påtryckningar för att deras medarbetare och medborgare inte ska drabbas av ordern.

Vilka som drabbas av ordern har ändrats under veckan. Inledningsvis stoppades alla som hade medborgarskap i de sju länderna, oavsett om de hade giltigt inresetillstånd till USA eller inte. Under veckans gång har flera förändringar skett, bland annat har nu människor med dubbla medborgarskap återigen möjlighet att söka inresetillstånd till USA.

Och nu har ordern om tillfälligt inreseförbud upphävts temporärt av en federal domare.

I det här avsnittet av Människor & Migration försöker vi reda ut vad som har hänt. Vad är en exekutiv order och hur vanligt är det att en president skriver under en? Hur har ledarna i länderna vars medborgare stoppats reagerat? Podcasten gästas av reseledarna från Arenagruppens USA-valresa, Maria-Elsa Salvo, från kommunikationsbolaget Arena Opinion, och Per Wirtén, författare och frilansskribent. Dessutom har Maja Dahl intervjuat Ian Samuel som undervisar vid Harvard och har erbjudit sig att företräda alla de statligt anställda som vägrar genomföra ordern.

Avsnittet går igenom de olika turerna kring ordern och vad de många ändringarna säger om Donald Trumps presidentskap. Vilka fler ändringar i migrationspolitiken kan vi förvänta oss? I avsnittet diskuterar vi även fackföreningsrörelsens roll och vad de kan göra framöver.

*Avsnittet spelades in före den federala domaren stoppade Trumps inreseförbud.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

Lyssna på avsnittet här:

Relaterad läsning:

Följ Iam Samuel på twitter

Sju frågor och svar om Trumps inreseförbud – SVD

Ikea tar ställning mot Donald Trumps inreseförbud – Dagens Media

Donald Trump om inreseförbudet – Aftonbladet

Margot Wallström om inreseförbudet – DN

USA:s tillförordnade justitieminister trotsade Trump – får sparken – Aftonbladet

Reseavdraget utnyttjas främst av högavlönade män i storstadsområdena. Dessutom är fusket omfattande.

Den som har långt till jobbet har möjlighet att dra av en del av resekostnaden med det så kallade reseavdraget.

Men avdraget används i första hand inte av glesbygdsbor som har långt till jobbet, utan utnyttjas mest av högavlönade män i de tre storstadsområdena, visar Landsbygdskommitténs slutbetänkande. Enligt utredningen står de tre storstadsregionerna för hälften av hälften av kostnaderna, medan endast 18 procent går till skogslänen.

Avdraget görs också främst av höginkomsttagare och män gör både större och fler avdrag än kvinnor.

Dessutom fuskas det rejält med reseavdraget. Landsbygdskommittén räknar med att staten går miste om 2 miljarder per år, på grund av felutbetalningar. Det motsvarar 40 procent av statens kostnad för reseavdraget.

Hur fungerar egentligen en bank? Pengar & Politik gästas av bokaktuella Andreas Cervenka för att prata om banker och finansmarknaden, och de politiska beslut som upprätthåller systemet.

År 2000 levde högutbildade i snitt fyra år längre än lågutbildade. Nu har gapet ökat till sex år, visar nya siffror från Socialstyrelsen. 

Medellivslängden i Sverige har ökat kontinuerligt sedan 80-talet – även om just det senaste året inte följer den trenden. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen.

Att människor lever längre beror främst på den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Men också den allt högre utbildningsnivån hos befolkningen i helhet bidrar till en ökad medellivslängd. Även skillnaden i medellivslängd mellan könen minskar, från 6 år 1980 till 4 år 2015.

Däremot ökar skillnaden i livslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. År 2000 levde högutbildade i snitt fyra år längre än lågutbildade, 2015 hade skillnaden ökat till 6 år. Exempelvis har män med eftergymnasial utbildning ökat sin medellivslängd med 2,5 år mellan år 2000-2015 medan livslängden hos kvinnor med enbart förgymnasial utbildning knappt förbättrats alls under samma tidsperiod.

Vad händer om du blir kär i någon som inte bor i Sverige? Människor & Migration går igenom vilka krav som ställs på par som vill leva tillsammans i Sverige.

Vi lever i en alltmer globaliserad värld, vilket gör att fler och fler blir kär i en person en från ett annat land. Samtidigt har den svenska migrationslagen ändrats och gjort det svårare för människor att få leva tillsammans i Sverige.

I det här avsnittet av Människor & Migration gästas podcasten av migrationsrättsexperten Louise Dane som tillsammans med statsvetaren Lisa Pelling pratar om hur du gör för att den du älskar ska få flytta till Sverige. Vad krävs för att din relation ska godkännas av Migrationsverket och hur går processen till?

Avsnittet går igenom vilka krav som ställs på paret som vill återförenas och hur olika aspekter både kan försvåra och förenkla möjligheten att få bo med sin utlandsfödda partner i Sverige.

Dessutom diskuteras olika delar av lagstiftningen. Vad innebär egentligen två-årsregeln och varför är den så kritiserad? Sverige har en tillfällig asyllag som hittills mest diskuterats ur ett flyktingperspektiv, men hur påverkar den svenska medborgare som vill få sin utlandsfödda partner till Sverige?

Relaterad läsning

Hur lång är väntetiden? Migrationsverkets räknare

Kartläggning av tvåårsregeln – Regeringen

Tvåårsregeln låser fast kvinnor i våldsamma relationer

Tillägg

I avsnittet säger vi att det inte finns någon ambassad där syrier kan ansöka om familjeåterförening eller att uppehållstillstånd på grund av anknytning ifrån. Avsnittet spelades in den 17 januari, den 19 januari meddelade UD att syrier ska kunna ansöka på ambassaden i Sudan. Läs mer om förfarandet här.

Världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen, enligt en ny rapport från Oxfam. 

Gapet mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter att öka, visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam. De fattigaste 50 procenten av jordens befolkning tillsammans äger 0,2 procent av världens förmögenheter, 409 miljarder dollar. Samtidigt äger de åtta rikaste personerna 426 miljarder dollar, enligt Oxfams beräkningar.

I fjol räknade Oxfam fram att de 62 rikaste ägde lika mycket som hälften av jordens befolkning. Att det siffran nu minskat till åtta beror på att det nu finns mer tillgänglig data, enligt kommunikationschefen Robert Höglund.

Oxfams sätt att räkna har dock kritiserats eftersom man utgår från banken Credit Suisses statistik där förmögenheter redovisas som tillgångar minus skulder – något som innebär att en rik person med höga skulder ändå kan räknas som fattig.

Elsa Persson kommer att vikariera som reporter när Johanna Senneby går på föräldraledighet.

Elsa har lång journalistisk erfarenhet och har bland annat jobbat på Sveriges Radio Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Lag & Avtal och Funktionshinderpolitik.

– Jag har ett stort intresse för arbetsmarknadsfrågor och ekonomi, och har också skrivit om funktionshinderpolitik under lång tid. Jag ser fram emot att bevaka de här ämnena, bland annat avtalsrörelsen, säger hon.

Du når Elsa på elsa.persson@arenagruppen.se eller 0736-54 13 26. Du hittar henne även på Twitter.

Vi hälsar Elsa varmt välkommen!

Kent Källqvist tar över ansvaret för debattsidan.