Bloggen

ÄR KAMPEN MOT KLASSKLYFTOR EN DEL AV EVANGELIETS KÄRNA MÅHÄNDA? VA? VA? VAAAA?

Timbro har begått rapport. I »Omvägen om Gud« driver rapportförfattarna tesen att Svenska kyrkan med järnhand är styrd av ett litet antal företrädare med nära koppling till 68-rörelsen.

Följdriktigt, Svenska kyrkan trycker in andlighet och teologi i en trång socialistisk bur. Konsekvensen? Kyrkan prioriterar HELT andra frågor än medlemmarna tycker att de ska ägna sig åt. Exempelvis miljöfrågor och politisk samhällsdebatt.

TROTS att majoriteten av medlemmarna inte vill att Svenska kyrkan ska ägna sig åt miljöfrågor och politisk debatt handlar MER ÄN EN TREDJEDEL av de 309 djupstuderade pressmeddelandena på Svenska kyrkans hemsida om klimat och samhälle. Fatta vad sjukt? Lätt värt en rapport på 34 sidor.

Den vänstervridna kyrkan är förstås lördagsgodis för ledarskribenter som sitter och väntar på bättre tider. »Med bibelspråk skulle man kunna säga att köttet, den marxistiska materialismen, blev ord«, skriver DN:s Erik Helmersson och riktar en känga mot kyrkans bristande engagemang för förföljda kristna och dess enligt honom tveksamma kritik mot Israel.

Men riktigt bra blir det inte förrän man drar in på den kristna tidningen Världen idag. Ledarskribenten Lukas Berggren, mannen bakom podden Berggren och Birro (ja, den Birro), är RIKTIGT förbannad.

I fokus för ledarskribentens ilska ligger ett biskopsbrev. I det har kyrkan skrivit: »aldrig mindre än strävan efter rättvisa, solidaritet, fred och försoning«. Tydlig vänsterpropaganda, enligt Berggren som vill ge Svenska kyrkan storstryk för att ha förklätt bekännelseladdade begrepp som »frälsning« och »synd« i marxistiska termer.

Han pekar också på det helt orimliga i att kyrkan med ALLA SINA RESURSER driver frågor som klimatansvar, vapenexport, bistånd, apartheid, utförsäkrade, hbtq-frågor och feminism. Ja, det kan INTE VARA LÄTT. HBTQ? FEMINISM? VAPENEXPORT? APARTHEID? Nä, kyrkan borde sannerligen ha bättre saker för sig.

Trodde du att Berggren med det nått sina allra mörkblåaste nyanser? Då trodde du fel. För sen kommer denna känga: ÄR KAMPEN MOT KLASSKLYFTOR EN DEL AV EVANGELIETS KÄRNA MÅHÄNDA? VA? VA? VAAAAAAAAA?

»Att ha både Gud och biskopen i ryggen ger lite mer tyngd åt argumenten förstås«, avslutar Berggren sitt ras mot den röda kyrkan. Då kan vi passa på att skänka Berggren lite helgfrid. Det är inte på grund av att Svenska kyrkan har Gud i ryggen som den får genomslag för sin påstått vänstervridna politiska agenda.

Rädda Barnens barnpsykolog Jannes Grudin gästar Människor och Migration. Lyssna på ett samtal om vad människor i barnens närhet och vardag kan göra för att ge dem trygghet och hopp.

Hur påverkar flykt, väntan och tillfälliga uppehållstillstånd barns psykiska hälsa? Rädda Barnens barnpsykolog Jannes Grudin gästar Människor och Migration och pratar tillsammans med Lisa Pelling om hur vi tar hand om barn som flytt, och vad människor i barnens närhet och vardag kan göra för att ge dem trygghet och hopp.

Hur mår de barn som flytt till Sverige idag, och vad kommer hända med dem om regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd blir ny lag? Hur behandlar man ett barn vars uppehållstillstånd måste förnyas varje läsår?

Det är någons barndom som pågår här: vad händer med oss om vi börjar tänka så?

SD-sympatisörer litar mindre på andra och har oftare en mer negativ människosyn, visar ny psykologiforskning.

Personer som gillar Sverigedemokraterna har en lägre tillit till andra människor. Det visar en enkätundersökning från Södertörns högskola om varför vi föredrar ett särskilt parti.

SD-sympatisörer anser i lägre utsträckning att människor är hjälpsamma och goda, att människor bör behandlas med respekt och att man bör hjälpa andra när de har problem.

De anser i högre utsträckning att det finns mer onda människor än goda och att människor bara bör älskas om de förtjänar kärlek.

SD:s väljare har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk.

De ligger också klart åt höger på en höger-väster-skala, både när det ekonomisk ojämlikhet och vikten av att hålla på normer och traditioner.

I stället för att varna för Sveriges undergång, måste Socialdemokraterna visa resten av EU hur ett bra flyktingmottagande i globala kristider kan gå till. 

När Stefan Löfven i dag adresserade Europaparlamentet stod flyktingfrågan i fokus. Och han valde att lyfta systemkollapsen.

»This brought our receptionsystem to the brink of collapse«.

Så beskrev vår statsminister mottagandet av 80 000 flyktingar i Sverige under två månader.

Löfvens mantra om att EU som helhet måste ta ansvar för de flyktingar som når EU:s gränser, upprepades även det. Och han har rätt i att Schengensystemets överlevnad bygger på att länderna tar ansvar för de flyktingar som kommer till Europa. Annars kommer Schengen att kollapsa.

I lördagsintervjun försvarade Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin åtstramningarna av flyktingpolitiken med »Det här är en regering som är beredd att faktiskt se till att Sverige finns kvar«.

Regeringens retorik ger en bild av ett flyktingmottagande som inte bara är på väg att leda till systemkollaps, utan att hela Sverige håller på att falla samman. Och, argumenterar regeringstrogna partister, hade det inte varit en rödgrön regering hade flyktingmottagandet varit ännu sämre. Det är en ursäkt som haltar.

Att »någon annan« hade avvisat asylsökande vid gränsen eller försämrat välfärden för dem med tillfälliga uppehållstillstånd, ger inte regeringen frikort att i praktiken avskaffa familjeåterförening och införa tillfälliga uppehållstillstånd.

Göran Greider försökte i går argumentera för en tredje väg i flyktingfrågan, mellan en »alarmistisk höger och en önsketänkande vänster«, genom att sätta ett tak för antalet flyktingar som Sverige kan ta emot per år. Problemet med det är att Sverige inte kan ha ett fast tak. I perioder av låg flyktingmigration, finns inte ett behov av ett tak. I globala flyktingkristider som denna, kan ett tak visa sig vara minst sagt omänskligt.

Ett solidariskt mottagande inom EU behövs för att alla de människor som är på flykt ska få en möjlighet till en trygg och ljus framtid. Men det kräver också att Sverige visar hur ett sådant mottagande kan gå till.

Men i stället för att stå upp för ett värdigt flyktingmottagande, målar Löfvens retorik och regeringens poltik upp en bild av ett Sverige som riskerar att falla samman. Tvärt emot den bild som ges från många kommuner som ser de nyanlända som en möjlighet, och trots att de socialtjänst och skolan sedan länge varit på bristningsgränsen i vad de klarar av.

Lagförslaget om en ny migrationspolitik, vars sista remissdag är i morgon, riskerar att för en lång, lång tid dra ner förtroendet för regeringen och Socialdemokraterna, i alla fall hos mig.

Systemkollapsen sker inte inom våra samhällsstrukturer, utan i förtroendet för socialdemokratin.

I dag tänker jag på de kvinnor som i århundraden kämpat för att ge kvinnor en bra och trygg förlossningsvård. 

Bland det mest feministiska som visas på TV just nu är en serie om barnmorskor, där hälften är nunnor. Call the Midwife (Barnmorskan), som är baserad på en barnmorskas självbiografier, har sin början under 1950-talet i en tid då förlossningarna skedde hemma och smärtlindring inte var att tänka på.

Genom seriens gång får tittaren möta gravida och nyförlösta kvinnor som går igenom förlossningsdepressioner, slåss mot amningshetsande nunnor och möter samhällets fördomar om ogifta mödrar.

I Call the Midwife blir även konsekvenserna av att inte ha tillgång till preventivmedel eller laglig abort tydliga – valet står mellan fler barn än familjen klarar av att försörja eller olagliga aborter som kan leda till döden eller fängelse. Som tur är ser det inte ut så längre. I länder som Sverige.

Runt om i världen dör 800 kvinnor varje dag på grund av att de är gravida. Många dör vid förlossningen eller på grund av att något går fel under graviditeten, men en stor andel kvinnor dör på grund av olagliga aborter. Majoriteten av dessa dödsfall hade kunnat undvikas om tillgången till barnmorskor och lagliga aborter var bättre.

Graviditets- och förlossningsvården i Sverige är i grunden fantastisk. Under 2014 dog fyra kvinnor till följd av graviditet eller förlossning. Samtidigt har Sverige högre andel förlossningsskador än våra grannländer.

Den svenska förlossningsvården håller på att bli sämre. Det beror inte på brist på kunskap eller att kvinnor inte har rätt till den vård som de behöver. I Sverige handlar det om resursbrist.

Framförallt i tätbefolkade områden, som Stockholm och Skåne, riskerar födande att behöva skickas mellan sjukhus under pågående förlossning. Och i glesbygden blir det allt längre till förlossningsklinikerna. Det är brist på barnmorskor, och de som arbetar inom förlossningsvården går på knäna.

Rätten till ett tryggt och säkert avslut på en graviditet handlar primärt om att rädda liv. Men det handlar även om rätten till sin egen kropp, att få bestämma över familjebildning och att minimera skadorna av en graviditet och förlossning.

I dag är det internationella kvinnodagen. Jag tänker på de kvinnor, som barnmorskorna i Call the Midwife, i århundraden kämpat för att ge kvinnor en bra och trygg förlossningsvård. Jag tänker på de kvinnor som föder barn utan en utbildad barnmorska till hands. Framförallt tänker jag på de 800 kvinnor som i dag kommer att dö för att de är gravida. Men också hur politiker tillåter den svenska förlossningsvården att gå bakåt.

Vi måste fortsätta att kämpa för allas rätt att överleva sin graviditet. Men kampen för en trygg förlossning måste tyvärr återigen föras på hemmaplan.

Det är lika viktigt nu som på 50-talet.

I dag säger vi välkommen till Anna de Lima Fagerlind som kommer att arbeta deltid hos oss på Dagens Arena under mars, april och maj.

Anna har bland annat arbetat på Dagens Arbete, Arbetarskydd och Lag & Avtal, Dagens nyheter och Svenska dagbladet.

Anna har redan skrivit en första artikel om familjehem som lockar flyktingbarn med pengar.

Har du ett nyhetstips till Anna? Mejla på anna.delima.fagerlind@arenagruppen.se.

Internationella kvinnodagen uppmärksammas på flera håll i landet. Dagens Arena listar några av alla de evenemang som anordnas.

Kvinna till Kvinna arrangerar internetkampanjen #fredföralla och har flera evenemang runt om i Sverige.

ABF har även de arrangemang över hela landet. Bland annat kan du lyssna på Dagens Arenas tf chefredaktör Lisa Gemmel i Eskilstuna, som ska prata om jämställdheten i avtalsrörelsen.

Unizons kvinnojourer uppmärksammar 8 mars på flera orter.

»Solidaritet med kvinnor på flykt« är temat för firandet av Internationella kvinnodagen den 8 mars, klockan 17.30, Gustav Adolfs torg, Göteborg. Arrangör: 8 mars-kommittén.

Vilken roll spelar kvinnor i demokratiseringsprocesser? Internationella kvinnodagen på Göteborgs universitet. Klockan 10.00 Göteborgs universitets huvudbyggnad, Torgny Segerstedtsalen, Göteborg.

8 mars – feministisk afton, en kväll full av trevligt häng, tal, pyssel, live musik och filmvisningar, klockan 18.00, Kulturcentrum Ebeneser, Luleå. Arrangörer: Flera organisationer.

Mänsklig säkerhet och välfärd – demonstration och efterhäng på Internationella kvinnodagen den 8 mars, kl 17.00, Gustav Adolfs torg, Malmö. Arrangörer: Flera partier och organisationer.

PRO arrangerar frukostseminariet (O)jämställda pensioner. Vad krävs för ett jämställt pensionssystem? Klockan 8 på Westmanska palatset, Holländargatan 17, Stockholm.

StreetGäris fyller 3 år – ett 8 mars firande med ett garanterat skönt och avslappnat chillmode där vi äter tårta, fikar, pratar, firar, kramas och lyfter tunga gäris, IOGT-NTO-gården Klara, Stockholm.

På internationella kvinnodagen 8 mars demonstrerar flera partier och organisationer under parollen Gränslösa Systerskapet. Klockan 17.30, Norra Latin, Stockholm.

Som Fröken Friman eller Suffragette? Lunchseminarium på Kvinnohistoriskt museum om den svenska rösträttskampen, klockan 12.00-13.00, Umeå.

Manifestation på Internationella kvinnodagen, klockan 16.45, Östercentrum och Almedalsbiblioteket, Visby. Arrangörer: Flera partier och organisationer.

Internationella kvinnodagen med F! Västerås och F! Sala, klockan 18.00, Elektra Folkets Bio, Västerås.

Dagens Opinion nominerar bombhögerns främsta företrädare till Årets Politiker för att hon såg till att avskaffa DÖ.

»När partiledarna, statsvetarna och ledarskribenterna dryftade Decemberöverenskommelsens förenlighet med svensk demokrati, gjorde hon efter sin övertygelse slag i saken och såg till att få den avskaffad.«

Med den motiveringen nominerar Dagens Opinion KDU:s ordförande Sara Skyttedal till det prestigefulla priset Årets Politiker.

Då vill vi bara påminna om några av gångerna högers bombhögrigaste politiker har varit helt. Totalt. Jävla. Orimlig.

1. Den gången hon inte orkade vara folklig.


2. Den gången hon ansåg att asylrätten var en helig ko.

3. Den gången hon trodde att Sverige låg i krig.

MEN. Denna kvinna ger inte upp – hon är alltid redo.

Och hon laddar hårt.

Bakom kulisserna – ingen champagne.

Energin på detta möte inger dock en hel del hopp. Sara Skyttedal kan aldrig bli Årets Politiker.

För övrigt:
Man kan också passa på att ifrågasätta om DÖ:s undergång var Skyttedals förtjänst. Partiledningens uttalade vilja var att behålla DÖ, men partiledare Ebba Busch Thor var väldigt tydlig med att kongressombuden skulle »rösta som de ville«.

Underförstått: Fäll DÖ.

Efter KD:s kongressbeslut tog inte mer än några timmar innan de andra allianspartierna förklarade att överenskommelsen hade fallit. Pakten hade ju slutits mellan sex partier och om ett parti lämnar så rasar ju alltihop. Sa man.

Det finns också betydligt mer logiska förklaringar till Moderaterna, Folkpartiet (som de hette då) och Centerpartiet tog tillfället i akt att dödförklara DÖ.

Den interna kritiken var enorm. Flera av Moderaternas förbundsledningar ville att DÖ skulle rivas upp. Uppgörelsen var inte bara odemokratisk, man gav dessutom bort sin makt till Vänsterpartiet.

Kort sagt: Mycket talar för att DÖ hade fallit även utan Skyttdal.

För det andra. Det är inte svårt att komma på cirka tusen andra politiker som gjort mer för Sverige under det gångna året. De två andra nominerade, inrikesminister Anders Ygeman och Södertäljes starka kvinna Boel Godner är två av dem. Några andra förslag:

Ylva Johansson (S): Höjde taket i a-kassan för första gången på 13 år.
Rasmus Ling (MP): Den enda miljöpartisten som stod upp mot regeringen och röstade mot migrationsöverenskommelsen.
Annika Strandhäll (S): Slopat stupstocken i sjukförsäkringen.
Jan Björklund (L): För att han vågade ställa upp i Smartare än en femteklassare.
Johanna Jönsson (C): Fortsätter argumentera för en öppen flykting- och asylpolitik.

Alla från Kd till S vill krama den svenska modellen. Men vad blir egentligen kvar när vad som helst verkar kunna klämmas in i begreppet? Detta är den svenska modellen – vi har hela listan.

Först ville Centerpartiet och Liberalerna lagstifta om lönerna. Sen ville Socialdemokraterna gå ut i en kampanj för att värna den svenska modellen, under stridsropet att välfärden behöver fler anställda. Sedan hävdade Kristdemokraterna att LO kidnappat den svenska modellen genom Rehn-Meidner-modellen från 1951. Alla verkar ha sina egna definitioner av den svenska modellen. Detta behöver redas ut av Pengar och politik.

Sandro Scocco inleder med att konstatera att det förefaller finnas en förvirring kring den svenska modellen.

Saltsjöbadsavtalet, en viktig milstolpe i den svenska modellen, är ingen konsensusmodell utan en konfliktlösningsmekanism, menar Sandro. Facket fick organisera sig, arbetsgivarna fick leda och fördela arbetet och socialdemokratin fick föra den ekonomiska politiken.

Rehn-Meidner-modellen från 1951 är ett påhäng på Saltsjöbadsavtalet och ett sätt att lösa alldeles för snabba löneökningar i en efterkrigsboom.

Kristdemokraterna har fel. Rehn-Meidner-modellen har ingenting med enkla jobb att göra. Vilken typ av jobb vi har i Sverige handlar om andra faktorer som till exempel Baumol-effekten.

Den svenska modellen skapades som en kompromiss mellan arbetsgivare och arbetstagare i en korporativ stat, och inkluderar den solidariska lönepolitiken, arbetsrätten, en hög a-kassa med inkomstbortfallsprincip, en aktiv arbetsmarknadspolitik, kollektivavtal med rättslig verkan och centrala förhandlingar där arbetsmarknadens parter beslutar löner.

Bitarna hänger ihop och stärker varandra. Urholkas en del så påverkas också de andra.

Att arbetslinjen skulle stå emot en bidragslinje som regeringen Reinfeldt hävdade är en historieförfalskning av guds nåde, enligt Sandro Scocco. Idén med arbetslinjen är att socialförsäkringarna kopplas till att du ska arbeta.

Det är mer oklart om välfärdsproduktion kan sägas vara en del av den svenska modellen. Det är en del av en allmän utveckling av välfärdsstaten som erövrat många länder. Däremot bygger den svenska välfärdsmodellen i hög utsträckning på att två personer i hushållet tjänar pengar.

1971 lade arbetsgivarna upp strategin att gå i konflikt med korporativismen när man såg slutet på den socialdemokratiska hegemonin. 1982 föll de centrala förhandlingarna när arbetsgivarna köpte ut Metall i en särlösning. 1991 klev SAF ur alla styrelser. 1992 övergavs fullsysselsättningsmålet. Alliansregeringen sänkte a-kassan och differentierade a-kasseavgifter. 2016 brakade LO-samordningen samman. Vi har färre i a-kassan, facken och en försämrad arbetsrätt. Den svenska modellen som vi en gång definierade den, finns inte idag.

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé

Tjänstemannamän tjänar mer än dubbelt så mycket som arbetarkvinnor, visar en ny LO-rapport.  

En arbetarkvinna tjänar 73 procent av vad en arbetarman tjänar, sett till den faktiska månadslönen* 2014. En arbetarkvinnas faktiska månadslön är 17 860 kronor, en arbetarmans 24 460 kronor.

En tjänstemannaman tjänar i genomsnitt 39 670 kronor i faktisk lön, vilket är mer än dubbelt så mycket som vad en arbetarkvinna tjänar . Det visar siffror från LO:s jämställdhetsbarometer.

Rapporten visar även att arbetares löner halkat efter under åren 2012-2014, jämfört jämfört med tjänstemännen. Arbetarkvinnornas löner släpar efter något mer än arbetarmännens.

* Faktisk månadslön är ett lönemått som LO introducerat. Det tas fram genom att kombinera månadslöner för heltid med tjänstgöringsgrad, som andel i procent. Uppgifterna om lön bygger på bygger på statistik från SCB och Medlingsinstitutet. Uppgifterna om tjänstgöringsgrad kommer från SCB:s LINDA-databas. 

Medan barn duschas i tårgas vid Makedoniens gräns, fortsätter Moderaterna att efterfråga en flyktingpaus. 

Konsekvenserna av EU:s misslyckade migrationspolitik syns över hela Europa. I Frankrike har myndigheterna påbörjat rivningen av det flyktingläger i Calais som har kommit att kallas för Djungeln. Tusentals människor har där skapat en tillfällig boendeplats för att ha någonstans att bo medan de försöker att ta sig över till Storbritannien. Nu ska de överföras till baracker.

På gränsen mellan Grekland och Makedonien sprejas barn med tårgas när de tillsammans med sina föräldrar försöker att forcera det stängsel som byggts upp mellan länderna.

Krisens Grekland är mottagarland för de människor som i gummibåtar flyr över Medelhavet från Turkiet. Under 2016 har hittills 131 000 personer tagit den vägen.

Människor svälter ihjäl i Syrien. Flyktingar i Libanons läger står snart även de utan mat.

Österrike låter högst 80 personer per dag söka asyl i landet. Makedonien släpper 580 människor per dag över gränsen. De flyktingar som inte släpps igenom får vänta i det transitläger som är uppbyggt för 1 500 personer. Just nu befinner sig över 6 000 personer där.

Det är en pågående humanitär katastrof.

I Sverige sägs »åtstramningen« av flyktingpolitiken ha fått effekt – förra veckan inkom endast 577 nya asylansökningar till Migrationsverket.

Effekterna för Sverige är det »andrum« som regeringen ville ha. Men effekterna i Europa har blivit en kedjereaktion av stängda gränser och begränsning av möjligheterna att söka asyl.

Justitieminister Morgan Johansson säger till SVT att bland det viktigaste för att råda bot på situationen är att Turkiet har kontroll på sina gränser, så att färre flyktingar kan ta sig till Europa.

Med regeringens nya flyktingpolitik trodde man att botten var nådd.

Men så skriver Sara Skyttedal på Twitter att »›Värna asylrätten‹ kommer att vara den heliga ko som kommer slaktas under 2016.«

Moderaterna upprepar gång på gång att de vill se en »tillfällig paus« i flyktingmottagandet – flyktingar som kommer till Sverige från ett annat EU-land ska direktavvisas. De vill även att personer med tillfälliga uppehållstillstånd ska få sämre tillgång till välfärden och att fler flyktingar som begår brott ska utvisas från Sverige.

Högerns botten verkar sjunka allt längre ner i ett avgrundsdjupt hål. Samtidigt försöker ännu en överfull gummibåt att ta sig i land i Grekland.

Nu tar Socialdemokraterna striden för den svenska modellen.

I ett tal på ett servicehus i Rågsved presenterade i dag Stefan Löfven Socialdemokraternas nya plan – de ska ta strid för den svenska modellen. Det handlar inte bara om lägstalöner, utan om hela den svenska välfärden.

Och det är verkligen dags.

Som Stefan Löfven sa i sitt tal, sänkte alliansregeringarna skatten med sammanlagt 140 miljarder kronor– och ville sedan inbilla oss att det går att upprätthålla en gemensam välfärd med god kvalitet. Krisande socialtjänst, lärare som inte har tid att undervisa och en vårdapparat som går på knäna hävdar motsatsen.

Lena Mellin skriver i Aftonbladet att S kommer att ha svårt att frångå flyktingfrågan. Men att sätta rampljuset på Sveriges välfärd är helt rätt. Utmaningen för Löfven är att koppla samman de två – en stark välfärd gör att vi klarar en hög flyktinginvandring.

Men konflikten med alliansen gäller egentligen inte välfärden, utan finansieringen av den. Det hål som alliansen skapat i välfärdsbudgeten, måste fyllas med någonting. En omfördelning i statens budget kommer inte att räcka till för att återställa välfärden.

Socialdemokraternas nya satsning kan vara för lite, för sent. Därför måste de våga ta konflikten om skatterna. Annars blir detta bara ännu en kampanj med fina ord, utan innehåll.

Mannen bakom Primeskandalen har sålt ut 1600 av allmännyttans lägenheter i Luleå till Rikshem. En pangaffär, menar kommunpolitikern. Dubbelfail, menar andra.

I Luleå råder, som i många andra kommuner, bostadsbrist.

Och eftersom det lokala bostadsbolaget Lulebo inte lyckats bygga tillräckligt många bostäder, har kommunen gjort affär med fastighetsbolaget Rikshem.

1,6 miljarder fick Rikshem punga ut för att förvärva 1 600 lägenheter från Lulebo. Rikshem åtog sig i och med köpet att bygga 560 nya hyresrätter i staden.

En »historisk affär« anser kommunalrådet Niklas Nordström (S) som pekats ut som mannen bakom miljardaffären. Enligt Nordström fick man »fruktansvärt bra betalt«. Så mycket pengar hade han »aldrig vågat drömma om«.

Frågan är dock hur bra affären var, egentligen.

Enligt fastighetsbranschens nyhetsbyrå  Fastighetsvärlden är det snarare Rikshem som har gjort ett superklipp. Tidningen rankar affären som det tredje bästa fastighetsköpet 2015. För Rikshems del.

Jaja, Luleå får ju åtminstone 560 nya hyresrätter tack vare Nordströms utförsäljning.

Fast egentligen leder det hela till att färre lägenheter kommer att byggas de kommande tre åren, har »Samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära« räknat ut. Lulebo hade nämligen planer på att investera i 1000 nya lägenheter fram till år 2019.

Men efter affären med Rikshem sköts investeringarna på framtiden. Och de 560 lägenheterna som Rikshem lovat att bygga behöver inte vara klara förrän år 2022.

Ironiskt kan tyckas, eftersom nya bostäder var motivet bakom miljardaffären.

EU-medlemmarnas hantering av flyktingfrågan är minst sagt bedrövlig. Men Natos nya förfarande tar priset som årets sämsta flyktingvän.

Situationen är spänd. I går tog Grekland hem sin ambassadör i Österrike – en tydlig markör enligt många. Anledningen är att Österrike nu stängt sina gränser mot Balkan.

Grekland förutspås hamna utanför Schengensamarbetet och att ensamt hantera alla flyktingar. Samtidigt meddelade EU-kommissionären för asyl- och migrationspolitik Dimitris Avramopoulos att han lagt alla sina mynt på ett kort: toppmötet med Turkiet den 7 mars. Går det inte som han vill kan EU-spelet vara över.

Den senaste tillkomna deltagaren i loppet om värsta aktör i asylpolitiska sammanhang är Nato. För två veckor sedan meddelade försvarsalliansen att fyra Natofartyg sätts på Egeiskt vatten i syfte att göra det svårare för flyktingar att ta sig till Europa. I går förklarade Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, vad det här innebär i praktiken – människor som kommer från Turkiet och som räddas till havs, kommer att föras tillbaka till Turkiet.

Det spelar alltså ingen roll om flyktingar hunnit nå internationellt vatten, eller till och med tagit sig över den grekiska gränsen och därmed är inne i EU. Möjligheten att söka asyl ska inte längre gälla och flyktingar ska skickas tillbaka till där de kom ifrån.

I praktiken kallas det här för push-backs, att man trycker tillbaka människor. För EU:s del betyder det inte bara fortsatta inskränkningar av asylrätten, utan även i rätten att fly. EU:s förflyttas gränser till andra länder bortom medlemsstaterna.

Push-backs kan också sägas inskränka havsrätten, eftersom lagen om sjönöd tydligt säger att den som har räddats till sjöss ska sättas i land och föras till en säker plats. I dagsläget kan flyktingar i Turkiet inte söka asyl. Huruvida Turkiet är ett säkert land för flyktingar tåls därför att spekuleras kring.

Men det spelar ingen roll. Just nu handlar hela flyktingfrågan om att försöka rädda sig själv. Även om man kan undra från just vad? Att bli kallad för en förespråkare av mänskliga rättigheter och humanism?

Oavsett är Nato är solklara vinnare i tävlingen om vem som är sämst flyktingvän.

Podcasten Människor & Migration har läst lagrådsremissen för regeringens tillfälliga migrationslag. Vad blir konsekvenserna för olika grupper? 

Hur ska den tillfälliga migrationsrättsliga lagen se ut? Nu har regeringen presenterat sitt utkast till lagrådsremiss där den nya lagen beskrivs och argumenteras för. Hur ser processen ut framöver och på vilket sätt argumenterar regeringen för att Sverige ska lägga sig på EU:s miniminivå för flyktingmottagande?

I det här avsnittet av Människor & Migration går asylrättsjuristen Ignacio Vita och Arena idés kommunikationsansvarige Maja Dahl igenom lagrådsremissen, argumentationen och diskuterar vad konsekvenserna blir för olika grupper.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.