Bloggen

Arbetsförmedlingens prognos talar sitt tydliga språk. Tillgången till arbetsmarknaden är en klassfråga.

Det går bra för Sverige. Trots domedagsprofetior i samband med flyktinginvandringen, står sig svensk ekonomi stark. Det syns på arbetsmarknaden.

Dagens sysselsättningsprognos från Arbetsförmedlingen visar på en ökad sysselsättningsgrad och minskad arbetslöshet i Sverige. Samtidigt visar rapporten på en ökad tudelning av arbetsmarknaden.

De som är mest utsatta får det sämre, medan de som är etablerade får ta del av en ljusnande arbetsmarknad. Och som vanligt lönar sig utbildning.

Högre utbildning ger större möjligheter till arbete, oavsett bakgrund. Invandrade akademiker har i hyfsat hög utsträckning etablerat sig på arbetsmarknaden, detta utan att ”ta jobb” från de som är födda i Sverige.

Svårast att nå arbetsmarknaden har de som bara har grundskoleutbildning, eller inte ens det.

Arbetsförmedlingens prognos talar sitt tydliga språk. Tillgången till arbetsmarknaden är en klassfråga.

Den satsning som Aida Hadzialic presenterade förra veckan är central för att kunna hjälpa en ny grupp att hitta till eftergymnasial utbildning. Samtidigt vittnar Arbetsförmedlingen om att Komvux inte når dem som behöver det som mest, nyanlända utan grundläggande utbildning.

Det befäster utanförskapet. Här behöver samtliga aktörer som träffar nyanlända bli bättre på att lotsa dem rätt.

Men kanske viktigast av allt är att bryta upp skolsegregationen och fokusera på jämlikheten i skolan, till exempel genom att se över det fria skolvalet.

Med en bra utbildningsgrund att stå på kan barnen till dem som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden slippa att gå i sina föräldrars fotspår.

Lägre fackanslutningsgrad leder till högre inkomster för den rikaste andelen av befolkningen.

Ju lägre fackanslutningsgrad ett land har, desto större andel av de totala inkomsterna tillfaller de tio procenten med högst inkomster.

Förklaringen är troligtvis enkel: Ju bättre lönevillkor som låginkomsttagare lyckas förhandla fram, desto mindre del av den totala kakan blir kvar till höginkomsttagarna.

Källa: Florence Jaumotte,
Carolina Osorio Buitron, Voxeu.org 22 okt, 2015, Union power
and inequality / OECD och World Top Incomes Database.

Per Lindberg, Arena Idé

Veckans graf är hämtad från det senaste numret av Magasinet Arena. Prenumerera på tidskriften här >>

Aida Hadzialics Komvux-satsning måste följas av fler investeringar i välfärden. 

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) presenterar i dag regeringens förslag om livslång rätt till Komvux. Det är ett bra förslag.

Som Hadzialic skriver så handlar trygghet på arbetsmarknaden väldigt lite om det jobb du har just nu, utan om nästa och nästnästa jobb du kan få. För att trygga det nästa jobbet, behövs satsningar på utbildning.

I det läge som Sverige befinner sig i nu, med större flyktingmottagande än någonsin tidigare, är en rätten till Komvux en nyckel för att människor ska få en möjlighet till arbete.

Och regeringen bör inte stanna här.

Rätten att skaffa sig grundskole- och gymnasiekompetens måste paras med andra välfärdssatsningar för att verkligen göra skillnad. Först i kö står att lösa upp proppen i bostadsbyggandet.

SKL stoltserar i ett pressmeddelande i dag med att det finns 173 000 detaljplanerade bostäder i Sverige, ändå råder en otroligt stor bostadsbrist i många städer i landet. Här måste kommuner och stat tillsammans hitta en lösning.

LO önskade sig så sent som i förrgår en så kallad ”Löfven-plan” för att ta tillvara på all den potential som flyktinginvandringen innebär. I den finns många uppslag till goda idéer.

Det finns helt enkelt stora möjligheter för regeringen att bygga en långsiktigt hållbar och stabil välfärd. Men som så många före mig påpekat, innebär det att de måste släppa på krona-för-krona-principen.

Hadzialics satsning på Komvux är riktigt bra. Den visar att regeringen kan om den vill. Nu måste Magdalena Andersson ge fler statsråd möjligheten att vilja.

Går det att ha helt täta gränser? Nationella chefen för gränspolisen och Sveriges representant i Frontex styrelse, Patrik Engström, gästar Människor och Migration.

Hur ser det egentligen ut vid gränskontrollerna i Sverige och i övriga Europa och vad händer när gränserna blir allt mer stängda? Gör den skärpta migrationspolitiken att människor tar allt större risker för att söka skydd och finns det åtgärder att ta för att rädda liv?

I veckans avsnitt pratar Patrik Engström, chef för gränspolisen i Sverige och Sveriges representant i Frontex styrelse, gränskontroller med Arena idés utredningschef, statsvetaren Lisa Pelling.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

För att komma tillrätta med staplandet av visstidsanställningar behövs det helt andra lagändringar än de som presenteras i dag. 

Regeringen har i dag lämnat över sitt förslag på hur missbruket av staplandet av visstidsanställningar ska stävjas, meddelar Ylva Johansson i ett pressmeddelande och via en debattartikel.

Och det är på tiden att något görs. TCO har länge fört en kamp mot det enligt EU-domstolen olagliga staplandet, och den förra regeringen verkade helt ointresserad av att åtgärda problemet.

Tyvärr hjälper förslaget föga.

Ett av de största problemen är att det går att blanda olika typer av visstidsanställningar som allmän visstidsanställning och vikariat under en fyra år lång tidsperiod. En anställd kan därmed vara anställd i fyra år hos samma arbetsgivare utan att det övergår till en tillsvidareanställning.

För att komma åt det problemet behöver lagstiftningen ändras så att anställningar under en sammanlagd tid av två år under en femårsperiod, oavsett typ, övergår i en tillsvidareanställning.

Fackförbundet ST:s ordförande Brita Leijon menar att de problem som statlig sektor har med visstidsanställningar inte löses med regeringens förslag. Eftersom mellan 23 och 24 procent av de anställda inom staten är visstidsanställda, är det märkligt att regeringen helt missar dem i sin lagändring.

Likaså pekar Handelsanställdas förbund på att många av deras medlemmar anställs av olika juridiska personer inom samma koncern, och de omfattas inte heller av de ändrade reglerna.

För några som är fast i visstidskarusellen kan regeringens nya regler hjälpa. De allra flesta kommer dock att fortsätta att hoppa runt mellan vikariat, allmänna visstidsanställningar, arbetsgivare och arbetslöshet.

För de fackliga organisationerna kommer kampen för en värdig arbetsrätt att behöva fortsätta.

Regeringen bör ta sig en funderare över hur de vill att arbetsmarknaden ska fungera för dem som inte lyckats etablera sig ordentligt än.

För det här är inte okej.

Vi riskerar att få ett nytt dödens hav – Östersjön. Det är en direkt konsekvens av regeringens nya flyktingpolitik.

Jag och min familj spenderade som vanligt sommaren på Österlen. För att bryta tristessen i en alldeles för dålig sommar, åkte vi på flera utflykter. En av dessa tog oss till det lilla pittoreska fiskeläget Skillinge.

Skillinge är lokalt känt för sitt fiskrökeri och sin hamnfest, men blev i dag satt på kartan även för resten av landet. Skillinge blev första ort i Sverige dit flyktingar i modern tid tog sig med gummibåt.

Det här är en utveckling Dagens Arena, med många andra, såg komma. Med stängda gränser kommer människosmugglare hjälpa desperata människor att ta sig in i Sverige.

Och smugglare blir den som hjälper människor som inte har rätt att vistas i Sverige över gränsen.

Två män från Skaraborg är just nu åtalade för människosmuggling att de hade två papperslösa flyktingar i bilen när de körde över Öresundsbron. De nekar till brott, och menar de hämtat släktingar i Tyskland som nu sökt asyl i Sverige.

Människor som verkligen vill till Sverige eller Norge kommer att hitta sätt att göra det på. Det kan handla om att få skjuts av släktingar. Men mer sannolikt kommer det att innebära att gömma sig i syrefattiga lastbilar eller ta en liten fiskebåt över ett iskallt stormigt hav.

Vi riskerar att få ett nytt dödens hav – Östersjön. Det är en direkt konsekvens av regeringens nya flyktingpolitik.

Frågor som väcks till liv är om Gotland kommer att bli en svensk motsvarighet till den grekiska ön Lesbos, och om Anders Ygeman och hans regeringsvänner hade räknat med det här, men tyckte att det var värt priset.

Julen kommer jag och familjen att spendera på Österlen. Strandpromenaderna kommer att kantas av en spaning mot Östersjöns horisont för att upptäcka eventuella flyktingar som trotsat kyla och höststormar för att ta sig till ett allt mer stängt Sverige.

För gummibåten i Skillinge må vara den första i sitt slag, men absolut inte den sista.

Glastaket består – löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större bland högavlönade än bland de som tjänar mindre. 

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något under de senaste åren, men det så kallade ”glastaket” består. Detta innebär att könslönegapet är större bland högavlönade än bland medel- och låginkomsttagare. Kvinnors medianlön är cirka 10 procent lägre än mäns, medan de högst betalda kvinnorna har 30–40 procent lägre lön än de högst betalda männen.

16 miljarder julklappskronor kan göra stor nytta för klimatkampen. Här är Dagens Arenas lista över organisationer du kan stödja.

Vi förväntas lägga runt 16 miljarder kronor på julklappar i år. Det är ungefär 1 700 kronor per person. De pengarna kan göra stor nytta i arbetet för ett hållbart klimat.

Här är några organisationer du kan stödja i kampen för klimatet.

Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningens viktigaste arbetsområden är klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk. Organisationen sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Naturskyddsföreningen står även bakom miljömärkningen Bra Miljöval.

Greenpeace Sverige
Greenpeace är en oberoende internationell miljöorganisation. De arbetar med att rädda haven, skydda skogen, avveckla kärnkraften, stoppa kapprustningen, eliminera giftiga kemikalier, stoppa klimatförändringarna samt hejda genmanipulation.

Vi-skogen
Vi-skogen arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för familjer och bönder i länderna runt Victoriasjön. Genom trädplantering arbetar de med att bekämpa fattigdom och förbättra miljön. Trädplanteringen ska även ge tillgång till mat, större inkomster och skydd mot klimatförändringarnas negativa effekter. I Sverige arbetar Vi-skogen främst med insamling, kommunikation och påverkan.

Världsnaturfonden, WWF
WWF är världens största ideella naturvårdsorganisation. Huvuduppgiften är att skydda den biologiska mångfalden och främja naturresursernas uthålliga nyttjande, både i Sverige och globalt. De arbetar både med akuta och långsiktiga åtgärder för att bevara utrotningshotade växt- och djurarter eller hela naturtyper.

Jordens vänner
Är den svenska avdelningen av Friends of the Earth International. Organisationen arbetar lokalt, nationellt och internationellt, för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser. Dessutom driver de opinion för miljörörelsen.

Jordens Vänner sköter bland annat flera regnskogsprojekt i Sydamerika och arbetar för införandet av hyggesfritt skogsbruk.

SOF-BirdLife
Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. I dag använder man namnet SOF-BirdLife för att markera att man är den svenska partnern av det globala partnerskapet BirdLife International. SOF-BirdLifes verksamhet vilar på tre ben – fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse.

Naturarvet
Naturarvet arbetar för att att alla Sveriges djur och växter som är beroende av gammal skog skall leva i en trygg miljö. Genom att bevara skogen vill de skydda hotade arter. Organisationen vill även gynna forskning, friluftsliv, och turism.

Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent jobbar för att stärka människors miljömedvetenhet, motverka nedskräpning och främja återvinning. De driver insatser gentemot individens och verksamheters nedskräpning, förorening av hav och kustområden. Utöver det vill man bidra till en hållbar utveckling av de svenska havsmiljöerna. Arbetet bedrivs genom kampanjer, projekt, utbildningsinsatser och utdelandet av miljöutmärkelser.

Fältbiologerna
Fältbiologerna är en ungdomsorganisation som engagerar sig i och driver miljö- och naturfrågor. Huvuduppgifterna är driva opinion i frågor som rör hållbarhet och att bedriva biologiska undersökningar.

Östersjöfonden
Östersjöfonden arbetar för hela Östersjöregionen och skapar uppmärksamhet genom olika insatser till förmån för innanhavet. En viktig del av verksamheten är att sprida information och kunskap om Östersjöns miljö och dess betydelse för regionens människor.

Dagen efter regeringens besked om Sveriges nya migrationspolitiska linje började telefonen ringa. Facebook-meddelanden plingade och mejlen trillade in.

Det var Faiq från Afghanistan. Han är 15 år och hade med sina fyra kompisar gått i en månad när jag träffade honom vid gränsen till Makedonien. Hemma i Afghanistan pluggade han datateknik. Men han var rädd varje dag och familjen hade väldigt ont om pengar.

Det var Abdullah från Irak. Han som jag träffade i ett tält i Slavonski Brod i Kroatien. Hemma har han tre systrar och en sjuk pappa. Under flykten blev hans 32 kompisar, varav två kvinnor och tre barn, tillfångatagna av bulgarisk polis. I en vecka satt de inlåsta i bulgariskt fängelse. Misshandlade och rånade av polis. Utan mat. Tvingades dricka vatten från toaletten.

Det var Amira från Syrien. Hon avbröt mig när jag stod och pratade med några killar från Iran och Afghanistan i Presevo, Serbien. Hon grät och berättade att hon lämnat sin man och yngsta son i Damaskus. Hon trodde att hon aldrig skulle få se dem igen. När jag frågade varför skrek hon rakt ut: Daesh Daesh, de är överallt! Sedan tystnade hon, pekade på killarna vid min sida och sa: De där afghanerna, de ljuger. Säger att de är från Syrien, så att de får gå före i kön.

Det finns bilder som inte lämnar min näthinna.

Det är de överfulla tågen. Mannen som lutade sig ut genom fönstret och skrek ”We are humans, not animals”. Polisen som skrek tillbaka: ”This is not a hotel.”

Det är hur tusentals människor, vissa med hoppfulla ögon, andra med döda, målmedvetet går mot gränspassagen. Hur de föses fram i fållorna omgärdade av kravallstaket.

Det är gången då tåget backade och en kvinna oroligt frågar vart det var på väg, och vakten hånlog och svarade: ”Back to Syria”.

Det är trängseln. Lukten. Frustrationen. Kylan. Hoppet.

Några av de jag träffade utmed Balkanrutten har jag inte hört av. Kanske har de fastnat i Balkanländernas sortering. Men de flesta har äntligen nått Tyskland.

De ringer och frågar hur de ska ta sig till Sverige. Vad som händer om de inte har id. Eller om deras id gäller. Om de kommer att släppas in. Vilken som är den bästa vägen. Om de kommer få uppehållstillstånd. Om de kommer skickas de tillbaka. I sådana fall var?

Om det underlättar om de har en farbror här. Om jag kan hjälpa till med intyg om jobb. Hur de ska bevisa att de är barn. Om det kanske är bättre att stanna i Tyskland.

Jag skulle gärna vilja att Stefan Löfven och Åsa Romson svarade på deras frågor.

När Maria Wetterstrand gästar Pengar och politik får vi veta vad hon egentligen tycker om en global koldioxidskatt. Vi reder ut vad du behöver veta om COP21 i Paris. Svarar på frågan om tillväxt är förenligt med koldioxidneutraitet. Och Sandro Scocco bygger en modell med tre steg mot tvågradersmålet.

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé

Sedan 2007 har medianinkomsten sjunkit och hyrorna höjts i USA. 

Den amerikanska (median-)hushållsinkomsten har sjunkit, medan (median-)hyran ökat sedan 2007.

Låginkomsttagare hyr i högre utsträckning än andra sin bostad och en av fyra amerikanska hyresgäster lever i fattigdom, vilket gör att höjd hyra kan leda till hemlöshet och trångboddhet.

I nästa valrörelse kommer Miljöpartiet tvingas ställa sig frågan om regeringsmakten var värd förlusten av sig själv. 

I alla äktenskap finns det en maktbalans. I vissa relationer är den ganska jämn. Oftare är makten ojämnt fördelad när det kommer till inflytande, ekonomi och vems värderingar som styr i relationen.

Det finns olika anledningar till varför ena parten väljer att stanna i ett äktenskap med skeva maktbalanser.

Ett skäl är den status och den makt som kommer med att befinna sig i en relation. Det kan röra sig om ekonomi, men även möjligheten att få umgås i vissa kretsar och det inflytande som de sammanhangen ger. Makten över sig själv lämnas till förmån för makten äktenskapet ger.

Efter valet 2014 ingick Socialdemokraterna och Miljöpartiet äktenskap med ett löfte om att ta hand om fosterbarnet regeringsmakten.

Redan från början var maktbalansen skev, men beroendeställningen partierna hade gentemot varandra var stark. Och som i de flesta relationer krävs det kompromisser. Det var alla inblandade beredda på.

Men hösten 2015 hände det något. Kriget i Syrien nådde Europa och Sverige på riktigt. Fler människor än någon kunnat räkna med flydde till Europa och Sverige. Och plötsligt var Miljöpartiet tvungna göra överenskommelser gällande den fråga de, förutom miljön, vilar sin politik och trovärdighet på: asylrätten.

I de exceptionella situationerna prövas de mest grundläggande värderingarna. Gårdagens besked om att asylrätten i Sverige läggs på den lägsta tillåtna nivån är smärtsamt långt ifrån den migrationspolitik Miljöpartiet säger sig stå för.

Frågan partiet borde ställa sig är om de i regeringsställning kan gå med på en sådan överenskommelse, och fortfarande vara Miljöpartiet.

Miljöpartiet kan hävda att det handlar om ansvar – att de har sagt att de tillsammans med Socialdemokraterna ska ta hand om fosterbarnet regeringen. Men till slut blir en dålig relation skadlig inte bara för föräldrarna utan även för barnet. Ju längre en väljer att stanna, desto skadligare blir det.

Miljöpartiet förlorar mer och mer av sig själva ju längre de stannar kvar i regeringsäktenskapet. 2018 kommer Miljöpartiet stå med förlorat fosterbarn med påföljande skilsmässa.

Partiet kommer då att behöva ställa sig frågan om statusen och makten var värd inte bara förlusten av samarbetspartner och regeringsmakt, utan om den var värd förlusten av sig själv. Och svaret kommer att vara nej.

På vilka grunder tas beslut om att en person ska sättas i förvar och hur går den processen till? Asylrättsjuristen Ignacio Vita och statsvetaren Lisa Pelling förklarar.

Människor som inte anses ha rätt att vistas i Sverige kan frihetsberövas och sättas i så kallade förvar i väntan på avvisning eller utvisning.

På vilka grunder tas beslut om att en person ska sättas i förvar och hur går den processen till? Asylrättsjuristen Ignacio Vita och statsvetaren Lisa Pelling, går igenom de olika förvarsformerna, regelverket som styr och hur det ser ut i verkligheten. I podden lyfts även kritiken mot och alternativen till förvar.

Prenumerera på podden via iTunes, RSS, Facebook och Twitter.

Just nu ligger dokumentären Förvaret på SVTplay. Klicka här för att se den.

Genom att ta avstånd från Kringlan verkar folk tro att de köper sig fria från hela problemet med sexism i humorbranschen.

Få har missat #kringlangate. En komiker hävde ur sig fruktansvärda hot, framför allt mot Åsa Lindeborg, inför komikerkolleger i en podcast och på Twitter.

Våldtäkts”skämt” och stenåldersinställning till humorutövare som inte är män är inget nytt i humorsverige.

Maria Sveland berättade till exempel i en krönika för ETC om att en komiker har ett “skämt” om att “fistfucka Maria Sveland med kaustiksoda”.

Mårten Andersson konstaterade för något år sedan att “ju fler kvinnor på scen, desto färre i publiken”. Robert Gustafsson tyckte att vi helt enkelt får inse att kvinnor inte är lika roliga.

Men nu tävlar alla redaktioner, företag och kulturställen om att ta avstånd. Från sexismen?

Nej, från Kringlan.

Nej, kalsonger kan inte visas upp av personer som hållit i podden där det fruktansvärde hände, nej, Kringlan är inte välkommen på Sveriges radio, tyvärr, en hel föreställning kommer att ställas in eftersom delar av manus besudlats av denna ohygglige varelse.

Jag ifrågasätter inte redaktioner som väljer bort att arbeta med någon efter dennes kvinnohats-“psykbryt”. Men det är uppenbart att de gör det alldeles för lätt för sig.

Kringlan har blivit till ett monster som – praktiskt nog! – blir bärare av all sexism i humorbranschen. Genom att ta avstånd från honom verkar folk tro att de köper sig fria från hela problemet.

I stället för att ifrågasätta det stora problemet som samhället, och inte minst humorbranschen, har med sexism och mansdominans så tas det avstånd från en enskild person och företeelse.

Vad skulle hända om Public service i P1 tog in en manusskrivare som inte är man? Eller om revyn Kringlan blev kickad från gjorde samma sak? Eller om – håll i er nu – en humorpodd med några glada killar skulle ägna ett avsnitt till att prata om sexismen i branschen?

Flera komiker går nu ut och säger att de stöttar Kringlan som vän, men att de naturligtvis tar avstånd från det han gjort.

Det låter bra att som vän stötta en vän som uppenbarligen mår kasst – att se till sammanhanget i stället för den enskilda handlingen (för vilken han ju fått den skit han förtjänar och kanske lite till).

Trots kritik mot låg bemanning inom vården är det få av bolagsstyrelserna som har en facklig representant.

I Sverige finns det 757 vård- och omsorgsföretag med mer än 25 anställda. Av dessa är det bara fyra procent som har minst en representant för de anställda i styrelsen – trots att det flesta av bolagen tillåter fackliga ledamöter, skriver Kommunalarbetaren.

Det är bara hotell- och restaurangbranschen som har en lägre andel fackligt anställda i bolagsstyrelserna.

Privata bolag inom vård och omsorg kritiseras ofta för den låga bemanningen. Sophie Nachemson-Ekwall, som skrivit en doktorsavhandling vid Handelshögskolan om arbetet i bolagsstyrelser, är förvånad över det låga antalet styrelser med fackliga ledamöter.

– Det enda som företagen i den sektorn kan pressa för att få ned kostnader är lön­er och antalet anställda. Just därför borde det vara viktigt för fackförbunden att föra in andra mål än vinst eller att företagets värde ska öka, säger hon till Kommunalarbetaren.

Facklig representation:

Andel företag i procent med minst en arbetstagarrepresentant. (Gäller företag med minst 25 anställda.) Källa: SCB