Allt fler röster höjs för att marknadshyror är lösningen på bostadskrisen. Pengar och politik går igenom vad som skulle hända om vi införde marknadshyror. Gäst är Mariell Juhlin, ny chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Prenumerera på podden via:
RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast
Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé
Twitter: Arena Idé
“Varje gång Maduro öppnar munnen, gör han en tabbe”, brukar venezuelanerna säga om sin president. Nu är han igång igen. Dagens Arena listar fem lysande exempel.
Igår tisdag rapporterade Sveriges Radio att konflikten mellan Colombia och Venezuela trappas upp.
Venezuela har ökat sin militära närvaro vid gränsen mellan de två länderna, landet utvisar och arresterar colombianer som fortfarande befinner sig i landet och tvingar än fler på flykt. Venezuelas president Nicolás Maduro har tidigare beskyllt Colombia för att planera att mörda honom.
Nu skyller han även livsmedelsbristen på colombianerna, som han menar är smugglare allihop.
Venezuelaner brukar säga, om Maduros kända och ofta smått problematiska formuleringar, att ”varje gång Maduro öppnar munnen, gör han en tabbe”. Här är fem exempel på tveksamma saker som har sagts:
1. President Maduro var ex-presidenten Hugo Chavez högra hand under flera år, som utrikesminister och vicepresident. Det har varit viktigt att påpeka, så många gånger som möjligt. Under valkampanjen 2013 kunde man på hemsidan Madurodice (”Maduro säger”) i realtid följa hur många gånger Maduro refererade till Chavez under kampanjen. Siffran slutade på 7 401.
2. Efter Chavez död har Maduro många gånger sagt att de fortfarande kommunicerar med varandra, trots den för många annars begränsande skiljelinjen mellan jordeliv och dödsrike.
Innan valet 2013 berättade Maduro att Hugo Chavez hade kommit till honom i skepnad av en liten fågel:
“Fågeln satte sig på en träbjälke och började vissla, så vackert. Så jag tittade på honom och visslade tillbaka. Då tittade fågeln konstigt på mig, sedan flög den ett varv och flög i väg. Då kände jag hans (Chavez) ande. Jag kände honom, att han gav oss sin välsignelse, han sa ”I dag börjar striden. Gå mot segern. Ni har min välsignelse. ”. Det var vad jag kände i själen.”
3. Att påven Franciskus, som den första latinamerikanska påven, valdes verkar också vara Chavez verk.
“Vi vet att vår comandante har stigit till höjderna och är ansikte mot ansikte med Jesus. Något måste ha gjort att en latinamerikansk påve kallades. En ny hand måste ha nått fram och gjort att Jesus sa: ”Nu är det Sydamerikas tid!”.”
4. Maduro höll även ett känslosamt tal om att Chavez ansikte hade framträtt ur en vägg när en ny tunnelbanelinje byggdes i Caracas.
5. Bristen på toalettpapper har varit återkommande för venezuelanerna och protesterna har varit många och högljudda. Elías Jaua, en av Maduros tidigare ministrar, svarade i våras på medborgarnas kritik.
“Vill ni ha toalettpapper eller ett fosterland?”
Ja, frågan är om det ena måste utesluta det andra.
Glädje, skratt och njutning är upplevelser som alla minskar i takt med att åldern stiger. Däremot känner sig de flesta allt mer utvilade ju äldre de blir.
World Happiness Report gör varje år en global studie där individers upplevelse av lycka och välmående mäts. I den här grafen ligger fokus på positiva upplevelser och hur de skiljer sig mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper.
Den största skillnaden mellan män och kvinnor är känslan av säkerhet på natten, den enda upplevelse där skillnaden är tydlig och konsekvent i alla åldersgrupper.
Yngre kvinnor har mer återkommande upplevelser av glädje, skratt, njutning och känner sig mer utvilade än vad unga män gör. Dessa känslor blir dock mindre förekommande ju närmre 50 kvinnorna kommer. Både män och kvinnor känner sig därefter allt mer utvilade, men känslan ökar mer för män än för kvinnor.
I grafen ”Interesting” mäts upplevelsen av att ha lärt sig något intressant under dagen, där män i högre grad uppger att så är fallet.
Bakom oss har vi ett år av sällan skådat politiskt kaos. Vi har ett EU som skakar i sina grundvalar. En flyktingkris som det inte tycks finnas politiskt ledarskap nog för att hantera. Med ett Ungern som vill bygga stängsel mot Rumänien. Ingen kan med säkerhet säga hur Europa kommer se ut om några månader, eller något år.
Med det som kuliss höll Stefan Löfven sin regeringsförklaring på tisdagen. Den som lyssnar noga hör att där finns en ambition att mana till nationell samling. Men när statsministern saknar eftertryck i sina ord faller budskapet platt.
För det är ett förvånansvärt andefattigt framförande. Nästan så att det är att föredra att läsa de skrivna orden framför att lyssna till Löfvens uppläsning. För orden har en skärpa:
”Vad ska den blågula flaggan symbolisera? När polariseringen ökar och oron sprids så behöver vi samla oss kring vilket Sverige vi vill ha.
Vad vill vi berätta för våra barn och barnbarn om det samhälle där de växer upp?
Vad vill vi beskriva när vi åker utomlands och får frågor om vårt land?
Vad vill vi att Sverige ska stå för?
Jag tror på ett Sverige som vi skapar tillsammans, som är något större än bara en sammanslutning av människor på en geografisk yta, som är en gemenskap där vi känner ansvar för varandra.”
Det är viktiga frågor att ställa när världen runt omkring oss brinner. Vi har de senaste två veckorna sett hur stämningsläget snabbt vänt i flyktingdebatten. Människor runt om i Sverige ägnar nätterna åt att köra flyktingar, skänker barnvagnar och kläder. Sällan har engagemanget varit så sort.
Med utgångspunkt i den här känslan av gemenskap hade Stefan Löfven kunnat peka ut en riktning och visa på statsmannaskap. I stället göms viktiga framflyttningar i ett plikttroget rabblade av redan kända budgetnyheter. Till och med kungen lyckades tala mer engagerat om flyktingkrisen.
Man kan förvisso säga att Löfven i år höll ett mer försonligt tonläge. Årets regeringsförklaring innehöll inte något i kaliber med ett erkännande av Palestina. Nato nämndes inte. Inte heller skedde några hårda utfall mot den tidigare regeringens ekonomiska politik.
Gott så. Ska Sverige stå samlat inför utmaningarna vi har framför oss är det vissa konflikter som behöver läggas åt sidan. Men då måste Stefan Löfven också förmå göra sig till den samlande punkten. För vi behöver statsmannen Löfven. Och vi behöver honom nu.
Med orisk för att verka konspiratorisk sammanfaller SD:s vändning i vinster-i-välfärden-frågan ganska väl med när lobbyisterna satte in det tunga artilleriet mot partiet.
Det kan inte ha undgått någon att näringslivet och arbetsgivarorganisationer försett Sverigedemokraterna med rapporter och policydokument. I vissa fall har SD gjort dokumenten till sin politik rakt av. I dag avslöjar Dagens Industri att PR-byrån Kreab har haft en central roll i den intensiva lobbyingen.
Näringslivslobbyn med fler lyckas säkerligen plantera sin verklighetsbeskrivning, och därtill sina lösningar, i större delar av alla partiers politik än önskvärt. Men att SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt kommenterar händelsen med ”Det är säkert lättare att påverka oss än andra partier”, är minst sagt uppseendeväckande. På något sätt borgar också uttalandet för företrädarnas medvetenhet kring hur de låtit näringslivet formulera partiets politik.
För Sverigedemokraterna blev alldeles nyligen anhängare av vinster i välfärden.
I ett pressmeddelande från slutet av 2012 välkomnar SD att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ”väljer att ansluta sig till deras linje i ett par centrala frågor rörande friskolor”.
Då ville SD:
Öka kommunernas inflytande vid friskoleetableringar.
Ge kommunerna vetorätt vid nyetablering av friskolor.
Att friskoleföretagen ska skriva in i bolagsordningen att huvudsyftet är utbildning, detta kommer att leda till att överskott investeras i skolorna, vilket är glädjande.
Att friskolor inte ska kunna ta ut några vinster ur verksamheten.
Och våren innan valet 2014, då SD gick hårt åt alliansens välfärdspolitik, skrev den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Paula Bieler i SD Kuriren att den avreglering som skett under alliansens styre och den privatiseringsiver som fått råda uppenbart lämnat mycket att önska.
”Det kan tyckas märkligt att de som vanligtvis talar mest om vikten av att sänka skatterna samtidigt är de som har minst problem med att skattemedel plockas ut i vinster. Rimligen borde det vara de som upprörs mest över att deras surt förvärvade slantar inte går till den verksamhet som förväntas utan landar på andras konton. Men i stället talar allianspartierna sig varma för marknadssystem och försvarar blint sin tro på att det fria valet i slutändan löser allt.”, skriver hon.
SD:s stora vändpunkt kom i slutet av maj 2015 när SD i finansutskottet röstade för alliansens förslag till vinster i välfärden, som inte ens lutar åt att utreda vinstaspekten.
Nu vill SD:
Inte ha några krav på arbetsvillkor för de anställda eller krav på bemanning i välfärdsföretag.
Att fokus ska ligga på vilket resultat verksamheterna levererar och koppla ersättningen till detta.
Att verksamheterna ska få provision kopplad till hur bra verksamheterna är på att leverera resultat till beställaren.
Att kraven på verksamheterna inte ska vara för detaljerade, eftersom det hämmar innovation.
Ha krav på ekonomisk transparens men utan att belasta små och nystartade aktörer med administration.
I Dagens Industri säger Linus Bylund (SD): ”Det är många kommunikationsbyråer och lobbyorganisationer av modell större som visar sitt intresse. Det var nu under våren 2015 som det började rulla igång ordentligt.”
Med orisk för att verka konspiratorisk sammanfaller SD:s vändning tidsmässigt ganska väl med när lobbyisterna satte in det stora artilleriet mot partiet.
Ps. Kreabs grundare och storägare Peje Emilsson är även majoritetsägare i friskolekoncernen Kunskapsskolan.
Hot, brott och hat mot EU-migranter ökar. Ändå fortsätter media att porträttera personerna på ett inhumant sätt och utan att de själva får komma till tals.
De senaste månaderna har vi kunnat läsa om misstänkta mordbränder, knivattacker och allmänna förföljelser och hot mot fattiga (oftast romer) som kommer till Sverige för att klara sin försörjning. Personerna jag pratat med är konstant rädda. Det går inte en dag utan att de hotas och förföljs, berättar de.
I VLT från den 11 september blir “en grupp EU-migranter” i en och samma artikel anklagade för att ha kletat avföring och blod på toaletter, misshandlat en man, hotat en annan man med kniv, hotat personal på rastplatsen och satt en kniv i dörren till en toalett. Ingen av de anklagade personerna får komma till tals och i artikeln finns inga belägg för att det är den nämnda gruppen som gjort det de anklagas för.
Det är helt avgörande hur media väljer att porträttera de här personerna. Det är välkänt att ju mer en grupp avhumaniseras, desto lättare är det att trakassera personer ur gruppen.
VLT:s rubrik lyder “Toaletter smetas ner med blod och avföring” och det impliceras att EU-migranterna skulle ha visat sitt missnöje genom det påstådda beteendet. Påståendet baseras på det här citatet från en som arbetar med renhållningen på rastplatserna:
– En dag, dagen efter att jag hade låst, satt det en kniv i dörren. Det var en tydlig signal. Och andra gånger har någon smetat avföring och blod på väggarna eller gjort sina behov precis utanför dörrarna till toaletten.
Märk väl att det inte finns något i det här påståendet som belägger vem som har smetat avföring eller blod på väggarna eller att det skulle ha skett för att visa sitt missnöje mot något alls. Det är värdering som reportern ifråga för fram.
“I två års tid har EU-migranter periodvis bosatt sig på stans rastplatser“, står det i början av artikeln. Sedan kan vi läsa att “En stor grupp har bosatt sig”. En grupp av vad? Inte verkar det handla om människor i alla fall.
Det är snudd på fascinerande att det inte verkar ha slagit artikelförfattaren att prata med de som får anklagelserna riktade mot sig eller brytt sig om att faktakolla påståendena i artikeln.
Artikeln har genererat nästan 6 000 interaktioner på Facebook och blivit delad på Twitter 99 gånger.
Detta är journalistik när den är som allra sämst.
Sveriges bästa progressiva webbtidning söker en chefredaktör för ett vikariat.
Dagens Arena söker en chefredaktör för ett nio månaders vikariat med start den 2 november (under Yonna Walterssons föräldraledighet). Vill du vara med och utveckla Dagens Arena till en ännu bättre tidning och vara en viktig röst i samhällsdebatten har vi jobbet för dig.
Tjänsten kräver stor kunskap om svensk inrikespolitik och erfarenhet av en ledande funktion inom redaktionellt arbete. Tidigare arbete som chefredaktör/politisk redaktör är meriterande. Tjänsten ställer även höga krav på digital kompetens.
Högskolestudier ger kunskap som är relevant för tjänsten, men vi är öppna för att du kan ha skaffat dessa kunskaper på annat sätt.
Som vikarierande chefredaktör förväntas du:
Dagens Arena är en tajt redaktion och du som jobbar hos oss vill vara en lagspelare som drivs av att skapa en högkvalitativ tidningsprodukt. Du gillar att jobba i ett högt tempo i en värdeburen verksamhet. Självklart delar du Dagens Arenas progressiva värderingar.
Sista datum för ansökan är den 18 september. Vänta dock inte med att söka, intervjuer kommer att inledas omgående.
Frågor om tjänsten besvaras av Yonna Waltersson, chefredaktör Dagens Arena och chef Arena Medier, 073-654 13 07 / yonna.waltersson@arenagruppen.se.
Facklig kontaktperson för Unionen är Lisa Pelling, 073-654 13 16 / lisa.pelling@arenagruppen.se.
Ansökan skickas till ansokning@arenagruppen.se.
Tänk dig bossen Wolfgang Schäuble som “weak and shit”. Det är en riktigt dålig affärsidé.
Under den amerikanska crack-epidemins höjdpunkt i början av 90-talet fick den numera berömde sociologen Sudhir Venkatesh en otacksam uppgift som student på University of Chicago.
Han blev utskickad med ett clipboard i handen till ett av Chicagos mest socialt utsatta områden för att göra en enkätundersökning.
Den första frågan i enkäten, ”How do you feel about being poor and black in America?”, hade varit rätt så obekväm att ställa till vem som helst. De första som Venkatesh knackade på hos var dock inte vilka som helst, utan några medlemmar av det kriminella gäng som skötte crack-försäljningen i området.
I stället för att kryssa i något av de givna alternativen A) Very good, B) Good, C) Bad, D) Very Bad, bestämde de sig för att hålla kvar Venkatesh till morgonen efter då gängledaren kom och kunde konstatera att han inte var något hot. Rivaliserande gängmedlemmar kommer i regel inte obeväpnade och knackar på för att göra enkätundersökningar.
Något bra resultat på sin undersökning fick inte Venkatesh, han hade snarare tur som inte blev skjuten. I stället inleddes ett samarbete där han fick leva tillsammans med gänget för att studera dem under flera års tid. Han lyckades till och med förtjäna gängledarnas förtroende så till den grad att de efter ett tag lät honom få en inblick i gängets bokföring, något ingen annan fått tillgång till tidigare.
På andra sidan i forskningsprojektet, på bekvämt avstånd från gängens våldsamma värld, satt ekonomiprofessorn Steven Levitt och sammanställde den data som Venkatesh skickade. Utifrån den kunde han kartlägga alltifrån gängets McDonalds-liknande franchisestruktur till lönerna för gatuförsäljarna, eller ”foot soldiers” som de kallades, längs ner i hierarkin.
Jobbade man som försäljare längst ner i kedjan tjänade man så lite som 3,30 dollar i timmen. Att sälja crack är inget vidare glamoröst jobb, det är snarare ett av de sämsta jobben man kan ha visade det sig.
Det finns dock ett jobb som är ännu sämre, nämligen att sälja crack samtidigt som det pågår ett gängkrig i samma kvarter.
Enligt den ekonomiska teorin om ”compensating differentials” – som exempelvis förklarar hur lönerna inom ett illaluktande yrke som sophämtning måste vara högre än för andra lågkvalificerade jobb för att någon ska vilja utföra dem – så borde försäljarnas löner gå upp under perioder av intensiva gängkrig.
Under tiden för Venkatesh studie inträffade flera gängkrig, vilket gjorde försäljarnas arbete än mer livsfarligt. De som sålde knark på gatan under de här perioderna led till och med större risk att dö per år än en fånge i dödscell. Och om du har ett riskfyllt jobb, så vill du såklart bli kompenserad för det.
Mycket riktigt så gick också lönerna upp under vissa våldsamma perioder, men inte i samma utsträckning som man kunde förvänta sig. Under vissa perioder av gängkrig stramade man i stället åt försäljarnas löner, något som ur ekonomisk synvinkel borde vara kontraproduktivt. Trots att gängets ekonomi i sin helhet gick back under perioder av gängkrig på grund av minskad drogförsäljning och ökade kostnader, så hade man förlorat ännu mer om man inte hade haft några som var villiga att sälja knarket alls.
Det borde alltså ha varit ekonomiskt motiverat för gängledarna att minska sin egen vinst och i stället kompensera försäljarna för den ökade risken att bli skjuten. Att man ändå gjorde tvärtom visade sig dock ha en rimlig förklaring: Det fanns ett starkt signalvärde i att gängledarna alltid gick med vinst.
Som en av ledarna uttryckte det: ”You got all these niggas below you who want your job, you dig. So, you know, you try to take care of them, but you know, you also have to show them you the boss. You always have to get yours first, or else you really ain’t no leader. If you start taking losses, they see you as weak and shit.”
I ett TED-talk som Steven Levitt gav om forskningsprojektet resonerade han om hur man skulle tolka det här citatet. Med tanke på att vd:ar plockar ut stora bonusar även när företaget går med förlust så verkade gängledarnas strategi vara långt ifrån unik. ”Maybe”, konstaterade Levitt, ”this idea of ’weak and shit’ could really be important”.
Ett annat gäng som har förstått vikten av ”weak and shit” är EU:s så kallade trojka (IMF, ECB och Europeiska kommissionen).
Alla ekonomiska instanser av vikt, inklusive IMF, hävdar nuförtiden att det vore ekonomiskt rationellt att skriva ner Greklands skuld. De åtstramningar som den grekiska staten annars måste göra kommer att ha en sådan negativ effekt på tillväxten att skulden i relation till BNP inte har en chans att bli hållbar.
Trots det så vägrar Greklands långivare med Tyskland i spetsen att acceptera de nedskrivningar av statsskulden som krävs. Det är inte svårt att dra parallellen till Chicagos gängledare som stramade åt försäljarnas löner under kristider, utan att kompensera dem för den ökade risken att bli skjuten. Det handlar helt enkelt om att visa vem som bestämmer.
Om andra länder med riskabelt hög skuldsättning som Portugal, Italien och Spanien märker att EU:s gängledare börjar visa tecken på svaghet, vad skulle då hända? ”If we start taking losses, they see you as weak and shit”.
Per Lindberg
Folkpartiet svänger om att alla kommuner ska ta emot flyktingar. Det är en välkommen nyhet som innebär att det nu finns en majoritet för förslaget i riksdagen.
För varför ska vissa kommuner – i många fall väldigt välbeställda sådana – kunna låta bli att ta ansvar för människor som har flytt till vårt land? Särskilt när det i många av dessa kommuner skulle finnas betydligt bättre möjligheter att få ett jobb.
Moderata kommuner tycks ha en särskilt fallenhet för att vägra att ta emot flyktingar. Sämst är M-styrda Vellinge som bara har elva asylsökande i kommunen. Trots att det är en av Sveriges mer välbeställda kommuner och som har en låg arbetslöshet.
När Dagens Arena tittade på kommunernas mottagande i veckan visade det sig att M-ledda Vaxholm bara har tagit emot två personer med uppehållstillstånd det senaste året. Samtidigt som arbetslösheten är på låga 2,4 procent.
Listan kan göras längre. Men symptomatiskt är att ursäkterna från kommunerna ekar tomt. Många gånger skyller man på bostadsbrist. Som om det inte finns större möjligheter att bygga bostäder i en kommun med god ekonomi och låg arbetslöshet. I de kommuner som tar emot flest kommuner har samtliga det gemensamt att de ligger över rikssnittet i arbetslöshet.
Det är bra att Folkpartiet har dragit slutsatsen att den verkligheten inte är hållbar. För självklart ska alla kommuner ta sitt ansvar.
Ojämlikheten i Europa och Sverige fortsätter att öka. Kanske kan vårt plötsliga uppvaknande i flyktingfrågan göra oss mer benägna att öppna ögonen för andra brinnande samhällsfrågor.
Två nya rapporter har släppts i dagarna – från den internationella hjälporganisationen Oxfam och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Båda visar på hur klyftorna mellan rika och fattiga människor växer och vad det leder till.
Oxfams rapport visar att mellan 2009 och 2013 ökade antalet européer som lever i allvarlig materiell fattigdom, det vill säga inte har råd med en viss levnadsstandard, med 7,5 miljoner – till nästan 50 miljoner. Kvinnor, ungdomar och personer med invandrarbakgrund löper störst risk att drabbas av fattigdom.
IFAU:s rapport visar hur familjebakgrund är avgörande för hur resten av ditt liv blir. “Barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning blir oftare inskrivna på sjukhus än barn till föräldrar med högre inkomst och utbildning”, står det bland annat i rapporten.
Vi har sett flera liknande rapporter den senaste tiden. Alla pekar åt samma håll, men fortfarande saknas större initiativ från politiskt håll för att få bukt med den stigande ojämlikheten i Europa.
I Oxfams rapport står det att fattigdomen i EU är inte en fråga om brist, utan resursfördelning. Det politiska beslutsfattandet påverkas av resursstarka elitgrupper, som inte behöver ta hänsyn till majoritetens intressen.
“Som ett konkret exempel kan nämnas att den konsultgrupp som råder Europeiska Kommissionen i skattefrågor till 82 procent utgörs av medlemmar från privata och kommersiella intressen”, skriver rapportförfattarna.
De senaste veckorna har engagemanget för de personer som tvingas fly ökat dramatiskt. Både politiker och privatpersoner vill förstå och hjälpa till. Vi vet också att engagemang smittar, så låt oss sprida energin vidare till även denna fråga.
Efter Dagens Arenas avslöjande sparar Stockholms läns landsting in på skenande konsultkostnader.
I april i år kunde Dagens Arena avslöja att SL lägger 1,2 miljarder kronor på konsultkostnader per år. En ökning med 40 procent på två år. Detta samtidigt som SL:s ekonomi är i gungning och det finns ett behov av att öka intäkterna med en miljard kronor nästa år om budgeten ska hållas.
De skenande konsultkostnaderna har nu fått landstingets politiker att agera. På tisdagens möte beslutade trafiknämnden i Stockholms läns landsting att göra besparingar på konsultkostnaderna. Nu väntar besparingar på 110 miljoner kronor.
Mer måste till för att få ordning på SL:s ekonomi, men det är åtminstone en början. Och att landstinget nu beslutat att spara på de skenande konsultkostnaderna visar också att journalistik kan göra skillnad. Utan avslöjandet hade den höga notan för konsulter kunnat fortsätta skena.
Därför skickar vi med en uppmaning. Grävande journalistik tar tid och kostar pengar. Stötta gärna vår granskande journalistik genom en donation. Läs mer om hur du går tillväga här >>. Det går också bra att swisha till 123 115 85 67.
Vatikanen, Uruguays president och Finlands statsminister. Alla gör det. Öppnar sina hem för flyktingar alltså. Förutom svenska kungahuset.
I söndags kom ett alldeles förträffligt förslag från den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Daniel Riazat. På sin Facebooksida uppmanade han kungahuset att låta flyktingar bo i familjens slott och villor:
”De skulle få plats med flera tusen flyktingar och vi kan äntligen få lite valuta för de hundratals miljoner kronor som kungafamiljen får varje år.”
Det Kungliga slottet i Gamla stan är 42 160 kvadratmeter stort och har 574 rum. Och då är bara rummen med fönster inräknade.
Om man till det lägger skidstugan i Storlien, ett hus i Sunne, sommarstugan Solliden, fastigheten Åldermannen på Kvarnholmen, prins Carl Philips hus på Djurgården, hans egendom utanför Trosa, prinsessan Victorias Haga slott och de otaliga andra slotten och egendomarna runt om i Sverige skulle kungahuset kunna skrapa ihop ett inte helt oansenligt antal boplatser för de flyktingar som kommer hit. De skulle dessutom kunna få ta en weekend i kungens superlylliga semestervilla Villa Mirage på franska Rivieran.
Vatikanen har uppmanat alla församlingar att ta emot en syrisk familj och ska själv ta emot två familjer. Uruguays president har erbjudit 100 syriska barn att bo hos honom och Finlands statsminister låter flyktingar bo i hans sommarhus.
När Dagens Arena under gårdagen frågade hovets informationschef Margareta Thorgren hur kungahuset ställde sig till Daniel Riazats förslag hade de inte bestämt om de skulle kommentera det.
Med tanke på att kungahuset i år får runt 130 miljoner skattekronor för att bedriva sin verksamhet är det inte helt orimligt att begära att det upplåter åtminstone några boplatser till de syrier som väljer att komma till Sverige.
De kan också passa på att inkvartera några av EU-migranterna som i dag lever i utsatthet och med ständigt hot om våld i sina tältläger. Få skulle få för sig att elda upp slottet.
I måndags höjdes a-kassan för första gången på 13 år. Taket, som är den högsta ersättningen en person kan få ut höjs från 680 till 910 kronor om dagen. Golvet, den grundersättning en arbetslös kan få ut, höjdes samtidigt från 320 till 365 kronor, mer om det kan du läsa här.
Statistiska Centralbyrån visar i en simulering vem som kommer att påverkas mest av höjningarna i ersättning. Skillnaderna är stora mellan män och kvinnor.
Fler kvinnor än män tjänar på den höjda grundnivån. I åldersgruppen 20-24 år påverkas 62,9 procent av kvinnorna, men endast 48,5 procent av männen. Därefter blir skillnaderna mindre även om de kvarstår i alla åldersgrupper.
Däremot kommer männen totalt sett vinna mer på den höjda a-kassan än vad kvinnor gör. Det beror ju helt enkelt på att män tjänar mer och därmed oftare har den högsta dagpenningen.
Den höjda a-kassan påverkar direkt eller indirekt (eventuella barn eller partner) ungefär 680 000 personer, sju procent av befolkningen. För dessa ökar den ekonomiska standarden med 1,4 procent.
I lördags trotsade cirka 15 000 personer regnet för att välkomna flyktingar till Sverige på Medborgarplatsen. Om du var en av de som stannade hemma i lördags eller än en gång vill visa ditt stöd har du en ny chans i helgen.
Nu på lördag den 12:e september anordnas manifestationer runt om i hela Sverige under parollen ”Låt flyktingarna stanna – skrota utkastningslagen!”. Det är olika grupper anslutna till Tillsammansskapet och Skiftet som kommer att genomföra manifestationer mot Dublinförordningen och EU:s transportöransvar – liksom för en mer human flyktingpolitik där Sverige och EU tar sitt ansvar att hjälpa människor i nöd.
Eksjö – Tillsammans Eksjö
Stora Torget – 13.00
Eskilstuna – Tillsammans för Eskilstuna
Fristadstorget – 12.00
Flen – Tillsammans i Flen
Prins Wilhelms Torg (utanför stadshuset) – 14.30
Göteborg – Tillsammans för Göteborg
Järntorget – 16.00
Karlstad – REFUGEES WELCOME – KARLSTAD – Manifestation för flyktingmottagande
OBS, äger rum redan på torsdag den 10 september, klockan 18.00 på Stora torget
Kristinehamn – Kristinehamn för mångfald
Södra Torget – 12.00
Linköping – Ett Linköping för alla
Trädgårdstorget – 11.30
Mariestad – Tillsammans för Mariestad
Prästgårdsträdgården – 16.00
Södertälje – Tillsammans för Södertälje
Marenplan Strandgatan/Slussgatan – 15.00
I Stockholm kommer det att vara en LJUS-manifestation på måndagen den 14e september på Mynttorget klockan 19.00. Ta med ljus!
Om din ort inte är med i vår lista så kan du här se om det kommer att vara en manifestation där du bor.
Vi hoppas på stor uppslutning!
Dagens Arenas granskande journalistisk röner stor uppmärksamhet sprids brett i andra medier. Vi söker dig som vill vara med och utveckla Dagens Arenas granskande journalistik.
Redaktören för välfärds- och arbetsmarknadsfrågor är ansvarig för den löpande bevakningen av svensk välfärd och arbetsmarknad. Redaktören skriver både kortare och längre artiklar av mer grävande karaktär. Tillsammans med övriga redaktionen ska redaktören värdera nyheter och hitta nyhetsvinklar. Erfarenhet av webbaserad grävande journalistik är meriterande.
Tjänsten kräver stor kunskap om svensk inrikespolitik och främst på arbetsmarknads- och välfärdsområdet. Att kunna förstå politiska förslag och skeenden och sätta in dem i ett vardagligt sammanhang är också en viktig förmåga, liksom att se konsekvenserna för den enskilda människan.
Som grävredaktör förväntas du:
Du är bra på att arbeta på ett strukturerat sätt och har god samarbetsförmåga. Dagens Arena är en tajt redaktion och journalistiken tar form i nära samarbete med redaktionens övriga anställda. Du ska tycka om att jobba i ett högt arbetstempo i en kreativ miljö.
Sista datum för ansökan är den 30 september. Vänta dock inte med att söka, intervjuer kommer att inledas omgående.
Frågor om tjänsten besvaras av Yonna Waltersson, chefredaktör Dagens Arena och chef Arena Medier, 073-654 13 07 / yonna.waltersson@arenagruppen.se.
Facklig kontaktperson för Unionen är Lisa Pelling, 073-654 13 16 / lisa.pelling@arenagruppen.se.
Ansökan skickas till ansokning@arenagruppen.se.
Tjänsten är en tillsvidareanställning och sex månaders provanställning tillämpas.
