Regeringen vill göra det obligatoriskt för alla kommuner att ta emot flyktingar. Här är några kommuner som onekligen behöver lite hjälp på traven.

Senast i dag betonade Stefan Löfven att alla kommuner måste dela på ansvaret för de människor som kommer till Sverige. Hittills har många kommuner med stora resurser tagit emot ett rekordlågt antal flyktingar. Orimligt ofta säger företrädare för, och boende i, de kommunerna lustiga saker i media.

Här är Dagens Arenas favoriter:

Öckerö – har tagit emot en person i år*
Från Öckerö loge hörs dragspel och bas… Men få röster för ett högre flyktingmottagande. Kommunen har hittills i år tagit emot en flykting med uppehållstillstånd.

– Media vill alltid dela upp flyktingar i ensamkommande flyktingbarn och vuxna. Vi har valt att koncentrera oss på ensamkommande flyktingbarn. Måste vi ta emot alla kategorier? säger Arne Lernhag (M), kommunalråd i Öckerö, till GP förra året.

Kommunen har, enligt deras egna siffror, tagit emot 15 ensamkommande flyktingbarn i år.

Kommuninfo:
Arbetslöshet: 3,1
Medianinkomst: 271 155
Befolkning: 12 644
Styre: M+KD+FP

Vaxholm – har tagit emot två personer i år*
Kommunen har, enligt Sveriges Radios siffror från april de senaste 24 månaderna (från april räknat), tagit emot 0,4 flyktingar med uppehållstillstånd per tusen invånare. Men Lars Lindgren, M, kommunalråd i Vaxholm tycker inte att en tvingande lag är en bra idé.

– Många kommuner, precis som Vaxholm, som inte sitter på några stora bestånd av tomma hyreslängor – vi har inte en enda lägenhet överhuvudtaget och det är det som är vårt problem, till Expressen i februari.

Kommuninfo:
Arbetslöshet: 2,4 procent
Medianinkomst: 310 404
Befolkning: 11 413
Styre: M+FP+C

Lomma – har tagit emot åtta personer i år
I den skånska idyllkommunen med landets fjärde högsta medianinkomst menar kommunalrådet Anders Berngarn att det är ytan som inte räcker till.
– Vi tar gärna emot fler, men vi måste också ha hjälp att lösa hur vi ska göra. Då tror man ofta att det är som i övriga Sverige. Men Lomma är en av de minsta kommunerna till ytan sett, vi äger ingen mark. Kommer regeringen med ett tvingande lagkrav att vi ska ta x antal flyktingar, då får också staten hjälpa till och expropriera mark, säger han till Expressen i februari. 

Kommuninfo:
Befolkning: 23 192
Arbetslöshet: 3,5 procent
Medianinkomst: 310 387
Styre: M+FP+C+KD

Vellinge – har tagit emot sju personer i år*
Till skillnad från den närliggande kommunen Östra Göinge, som har tagit emot 192 personer i år, har Vellinge bara tagit emot sju. Enligt Sveriges Radios siffror från april hade kommunen de senaste 24 månaderna (från april räknat) tagit emot 0,7 personer per tusen invånare. Nu har dock partiet Nya Listan lagt fram ett förslag om att ta emot fler personer.

Kommuninfo:
Befolkning: 34 313
Arbetslöshet: 4,8
Medianinkomst: 288 642
Styre: M

Danderyd – har tagit emot 38 personer i år*
Den legendariska rikemanskommunen Danderyd har, efter en hel del påtryckningar, ökat sitt mottagande. Kommunen har under 2015 kommit överens med länsstyrelsen om att ta emot 48 flyktingar – en dubblering från av förra årets mottagande, vilket har satt skräck i danderydsborna, rapporterar DN.
– Vi är pensionärer, jag och frugan, och vi har flyttat till ett äldreboende. Man vill kunna sitta och läsa en tidning och nicka till. Vi vill inte att man gör om äldreboendet till ett boende för flyktingar. Vi törs nästan inte gå ut. Det blir otryggt, säger Sven Lövgren till DN.

I juni tog kommunen emot en protestlista med ett 70-tal namn från äldre personer som motsatte sig det planerade flyktingboendet.
– Man måste ju kunna sju, åtta språk för att kunna prata. Flyktingar får gärna komma, men ingen i kommunen vill ha dem i närheten. Samtidigt har kommunen sålt ut allt. Men varför i Enebyberg och inte i Djursholm? Folk blir förbaskade, skriver personerna i brevet som DN tagit del av.

Kommuninfo:
Arbetslöshet: 2,3
Medianinkomst: 336 703
Befolkning: 32 343
Styre: M+ FP + KD

*Siffrorna kommer från Migrationsverket och handlar om flyktingar som har fått uppehållstillstånd och som kommunen sökt och fått ersättning för. Asylsökande som för tillfället befinner sig i kommunen är alltså inte med i statistiken. 

Vi vill bara påminna om att Sveriges integrationspolitik är bland världens bästa.

Många är de höga röster som skriker att Sverige inte har möjlighet att ta hand om de flyktingar som kommer till Europa.

Här kommer därför en lite påminnelse om att Sverige har den bästa integrationspolitiken, enligt Migration Integration Policy Index, MIPEX (2015), som varje år undersöker 38 länders* integrationspolitik.

Sverige har en hög ambitionsnivå och politiken ger dem som kommer till Sverige goda sociala, ekonomiska och demokratiska rättigheter. De som kommer hit får också tillgång till en god utbildning.

Studien visar dessutom att den svenska befolkningen är bland de mest positivt inställda till invandring och att det är tätt sammanlänkat med hur väl integrationspolitiken fungerar. Det är därför viktigare än någonsin att Sverige står upp för den förda politiken.

Det finns ju förstås en hel del att ta tag i. För integrationspolitiken är långt ifrån vad den skulle kunna vara. Sverige fått kritik för att validering av utbildningar tar för lång tid, att sysselsättningsgraden bland utrikes födda är för låg och för att andelen nyanlända som får behörighet till gymnasiet kryper ner mot 50-procentssträcket.

Samt, att Sverige har den bästa integrationspolitiken är en svag tröst om den inte fungerar fullt ut i praktiken.

Men, i och med den flyktingkris som vi ser får man ändå dra slutsatsen att regeringens viktigaste uppgift just nu är att fortsätta vara en stark röst mot förslag som tillfälliga uppehållstillstånd, “säkra-länder”-lista och inskränkningar i rätten till familjeåterförening.

Det är saker vi faktiskt vet inte fungerar.

Tyska socialdemokrater såg passivt på medan åtstramningspolitiken härjade och Hitler kom till makten. Svenska socialdemokrater lanserade istället ett krispaket som hyllas som världens första stabiliseringspolitik och lade grunden för ett 40-årigt regeringsinnehav. Författaren Björn Elmbrant vet hur det kunde hända och vad det spelar för roll idag.

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé

Dagens Arena tipsar om några av de sätt som du kan stötta ensamkommande flyktingbarn och nyanlända.

De senaste veckorna har vi dagligen påmints om den pågående flyktingkatastrofen i Europa. För de få personer som faktiskt lyckas ta sig till Sverige väntar långa asylprocesser, brist på boenden och familjehem och stora hinder för integration.

Mitt i allt detta hopplösa finns det saker man kan göra. Man har sin tid. Den kan man lägga på att arbeta för att Sverige ska bli en bra, trygg och kanske till och med en rolig plats att bo på.

Därför har vi på Dagens Arena tagit fram en lista på hur du själv kan hjälpa de som nyligen kommit till Sverige och slå ett slag för ett öppet och accepterande samhälle. Samtidigt kanske du också får nya vänner. 

I STOCKHOLM:

Som volontär i Stockholms Stads verksamhet för ensamkommande flyktingungdomar kommer du att få kontakt med en ungdom som du träffar en gång varannan vecka under minst ett år. Du kommer till exempel att hjälpa till med läxor och delta i fritidsaktiviteter, oftast på kvällar eller helger. Annonsen hittar du här. Du kan också kontakta:

Ulrika Hällgren

Telefon: 08-508 48 261

E-post: ulrika.hallgren@stockholm.se

Kompisbyrån matchar ihop en person som pratar flytande svenska med en som vill förbättra sin över en fika. Sker i centrala Stockholm. Anmäl intresse här.

Svenskcoach på nätet är ett webbaserat språkstöds- och läxhjälpsprojekt för personer med svenska som andraspråk. Stödet sker över Skype på tisdags- och torsdagskvällar och ungdomarna som deltar är 12-20 år. Se hela annonsen här eller kontakta:

Marie Allwin

Telefon: 08- 508 42 328

E-post: marie.allwin@stockholm.se

Move it är ett projekt inom Individuell Människohjälp som hjälper nyanlända ungdomar att hitta en fritidsaktivitet som de trivs med. Som volontär följer du med som stöd, visar hur man gör och så vidare. Mer information hittar du här.

PÅ ANDRA ORTER

Fadderverksamhet för nyanlända finns på många orter i Sverige. Som fadder blir du matchad med en nyanländ och så bestämmer ni själva vad ni vill göra när ni ses. På vissa orter kan man vara fadder som enskild person, som familj eller som grupp.

Fadderverksamhet finns bland annat i Borås och Ulricehamn, Sala och i Växjö. 

PÅ MÅNGA ORTER:

Röda Korsets har volontärer på cirka 150 asylboenden över hela landet. Som volontär hjälper du till med till exempel språkträning, läxor och är med på sociala aktiviteter, under ett par timmar i veckan. Här kan du söka efter lediga volontäruppdrag efter län och typ av uppgift.

Röda korsets Ungdomsförbund har kompisgrupper som hittar på aktiviteter med ensamkommande barn och unga som väntar på eller som nyligen har fått uppehållstillstånd. I dessa grupper spelar man till exempel biljard, läser läxor, fikar eller övar språk ihop. Som frivillig får du en utbildning av Röda Korset innan du börjar. Det finns ungefär 25 kompisgrupper runt om i Sverige. Här hittar du annonsen.

Du kan också kontakta din närmaste lokalförening eller RKUF:s kansli:

Marita Rodriguez

Telefon: 08-452 46 94

E-post: marita.rodriguez@redcross.se

Invitationsdepartementet är ett initiativ där man kan bjuda eller bli bjuden på middag av en eller flera personer som nyligen kommit till Sverige. De enda kriterierna är att det är gratis, i ett hem och att minst en person pratar flytande svenska och en annan vill förbättra sin. På hemsidan kan du se om initiativet finns på din ort, och om det inte redan gör det kan du vara med att sprida det tills det gör det! Här hittar du mer information om initiativet.

Kompis Sverige ordnar möten med gamla och nya svenskar i Stockholm och Lund, där man matchas ihop med en ny kompis och där man sedan tillsammans väljer vad man vill hitta på. Organisationen anordnar även aktiviteter som alla kompisar har tillgång till. Hemsidan hittar du här. Du kan även anmäla intresse på: info@kompissverige.se.

Internationella Bekantskaper är en organisation som jobbar med att koppla ihop personer som pratar flytande svenska med personer som vill lära sig mer. De anordnar många olika projekt och aktiviteter, här hittar du dem. 

Ett av projekten är Svenska med baby som skapar möten mellan barn och föräldrar från olika bostadsområden och kulturer. De anordnar olika barnrelaterade aktiviteter såsom öppna föräldragrupper och familjelördagar. Du kan även engagera dig som volontär. Finns på många platser i Stockholmsregionen, Göteborg, Alingsås, Gävle och Karlstad. Mer information hittar du här.

Tamam är en organisation som jobbar på olika sätt med barn, unga och unga vuxna, varav många är nyanlända. Organisationen finns i sex svenska städer och du ansöka om att jobba ideellt eller bidra ekonomiskt till deras verksamhet.

Du kan också bli särskilt förordnad vårdnadshavare eller god man för ett ensamkommande flyktingbarn/ungdom. Hur man blir det varierar mellan kommuner, så kontakta din egen kommun för mer information.

I många kommuner är det just nu också brist på familjehem. Familjehem kan man bli för både kommuner och för företag. Om du är intresserad, kontakta socialtjänsten i din kommun.

Stockholm Stad söker just nu familjehem som kan ta emot barn eller ungdomar. Under hösten kommer tre informationsmöten hållas där man informerar vad det innebär att vara familjehem eller jourhem. Här kan du läsa mer.

För att anmäla dig eller för mer information, kontakta Stockholms Stad:

Telefon: 08-508 25 221

E-post: familjehem@stockholm.se

Fler möjligheter att hitta volontäruppdrag som gör skillnad kan du hitta på Volontärbyrån. 

Om du har mer pengar än tid så finns det många organisationer som har riktade insamlingar för nyanlända:

På Röda Korset kan du bli månadsgivare eller ge bidrag som hjälper barn att hitta sina familjer.

UNICEF Sverige arbetar med asylsökande barns behov och rättigheter ska uppmärksammas och respekteras. Här kan du bli Världsförälder.

Radiohjälpen har denna vecka fokus på situationen för människor som flyr. Stötta dem här.

Ensamkommandes Förbund är ett socialt nätverk där ensamkommande stöttar och stärker varandra samt verkar att dem ska få göra sina röster hörda och få representera sig själva i det svenska samhället. Stötta deras verksamhet här.

Bonusar kommer varken göra från eller till. Det enda som hjälper är att individualisera föräldraförsäkringen.

Centerpartiet vill införa en vab-bonus för att få fler pappor att stanna hemma med sina barn. Förslaget är en fortsättning på alliansens bonus-politik på området. Och det låter väl bra.

Problemet är att det inte fungerar.

Sedan alliansens införde jämställdhetsbonusen har i princip inget hänt. Pappor tar fortfarande ut en fjärdedel av föräldradagarna och en tredjedel av vab-dagarna – en andel som stått stilla sedan 1980-talet.

Bonusar kommer varken göra från eller till. Det enda som hjälper är att individualisera föräldraförsäkringen.

Ja, det kommer bli lite bökigare att få ihop livspusslet. Men det problemet måste vi ställa i relation till vad det oförändrat ojämna uttaget skapar för problem redan i dag.

Och det är inte lite.

Det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen förklarar tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna mellan könen. Här har vi alltså den huvudsakliga förklaringen till et oerhört stort samhällsproblem.

Under barnets första 15 år ökar inkomstklyftan mellan föräldrarna med 35 procent. Mamman fortsätter sedan att betala för barnet genom en lägre inkomst under resten av sitt liv, fram till pensionen som endast uppgår till två tredjedelar av mannens.

Utan individualiserad föräldraförsäkring och kvoterade vabbdagar kan vi glömma ekonomisk jämställdhet. Det är utgångsbudet. Då väger det eventuella bökigheten i livspusslet lätt.

Synd bara att inget parti längre vågar driva frågan. Trots att vi har en regering som påstår sig vara feministisk.

Att vara fattig trots att du har ett jobb är vanligare bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige, skriver Tankesmedjan Tiden i rapporten Working Poor.

Andelen fattiga föräldrar med jobb har ökat sedan 1991. Ökningen är dock större bland utlandsfödda. Inom gruppen svenskfödda föräldrar har andelen fattiga ökat från knappt 4 procent 1991 till drygt 5 procent år 2013.

Under större delen av 2000-talet har antalet utlandsfödda föräldrar i fattigdom varit ungefär tre gånger större än bland dem födda i Sverige. 2013 var en av sex utlandsfödda föräldrar med jobb fattig, jämfört med endast var tjugonde svenskfödd.

Att utrikes födda oftare utsätts för lönediskriminering är ett utbrett problem. Det framkommer i en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) från 2013.

Lägst är lönerna för män födda utanför Europa, där till exempel en man från Afrikas horn tjänar 5 000 kronor mindre i månaden än en jämförbar person född i Sverige, trots liknande arbetsuppgifter, språkkunskaper och utbildningsgrad.

Under veckan skriver Dagens Arenas ledarredaktion om varför högerns återkommande utspel om att skapa fler låglönejobb är dålig politik. Du hittar ledarna här >>

Dagens Arena går under hösten in i en intensiv utvecklingsfas där vi både kommer att rekrytera och bygga om sajten. Vi söker dig som vill vara med och utveckla vår verksamhet.

Dagens Arena söker vikarierande chefredaktör!

Sveriges bästa progressiva webbtidning söker en chefredaktör för ett vikariat. 

Dagens Arena söker en chefredaktör för ett nio månaders vikariat med start den 2 november. Vill du vara med och utveckla Dagens Arena till en ännu bättre tidning och vara en viktig röst i samhällsdebatten har vi jobbet för dig.

Tjänsten kräver stor kunskap om svensk inrikespolitik och erfarenhet av en ledande funktion inom redaktionellt arbete. Tidigare arbete som chefredaktör/politisk redaktör är meriterande. Tjänsten ställer även höga krav på digital kompetens.

Högskolestudier ger kunskap som är relevant för tjänsten, men vi är öppna för att du kan ha skaffat dessa kunskaper på annat sätt.

Som vikarierande chefredaktör förväntas du:

• Leda det redaktionella jobbet på Dagens Arena, inklusive att leda nyhetsarbetet, hålla kontakt med frilansar och snabbt kunna analysera och hitta progressiva vinklingar på nyhetsflödet – i samarbete med övrig redaktion.
• Leda och samordna ledarredaktionens arbete.
• Skriva ledare och löpande kommentarer på Dagens Arena.
• Ansvara för fördjupande analyser av svensk och europeisk politik.
• Företräda Dagens Arena i offentliga sammanhang, inklusive att delta i debatter, leda debatter och i olika sammanhang kommentera samhällsutvecklingen.
• Ansvara för att driva Dagens Arenas opinionsbildande arbete i sociala medier och ta plats i debatten på sociala medier.
• Ansvara för regelbunden produktion av en åsiktsbaserad podcast.

Dagens Arena är en tajt redaktion och du som jobbar hos oss vill vara en lagspelare som drivs av att skapa en högkvalitativ tidningsprodukt. Du gillar att jobba i ett högt tempo i en värdeburen verksamhet. Självklart delar du Dagens Arenas progressiva värderingar.

Sista datum för ansökan är den 18 september. Vänta dock inte med att söka, intervjuer kommer att inledas omgående.

Frågor om tjänsten besvaras av Yonna Waltersson, chefredaktör Dagens Arena och chef Arena Medier, 073-654 13 07 / yonna.waltersson@arenagruppen.se.

Facklig kontaktperson för Unionen är Lisa Pelling, 073-654 13 16 / lisa.pelling@arenagruppen.se.

Ansökan skickas till ansokning@arenagruppen.se.

Dagens Arena söker redaktör för välfärds- och arbetsmarknadsfrågor (tillsvidareanställning)

Dagens Arenas granskande journalistisk röner stor uppmärksamhet sprids brett i andra medier. Vi söker dig som vill vara med och utveckla Dagens Arenas granskande journalistik.

Redaktören för välfärds- och arbetsmarknadsfrågor är ansvarig för den löpande bevakningen av svensk välfärd och arbetsmarknad. Redaktören skriver både kortare och längre artiklar av mer grävande karaktär. Tillsammans med övriga redaktionen ska redaktören värdera nyheter och hitta nyhetsvinklar. Erfarenhet av webbaserad grävande journalistik är meriterande.

Tjänsten kräver stor kunskap om svensk inrikespolitik och främst på arbetsmarknads- och välfärdsområdet. Att kunna förstå politiska förslag och skeenden och sätta in dem i ett vardagligt sammanhang är också en viktig förmåga, liksom att se konsekvenserna för den enskilda människan.

Som grävredaktör förväntas du:

• Ansvara för genomförandet av Dagens Arenas grävande journalistik från idéstadie till spridning i olika kanaler.
• Ta fram granskande journalistik som får stort genomslag och du sitter på ett brett kontaktnät som möjliggör att journalistiken får stor spridning i många kanaler.
• Ha dokumenterad erfarenhet av grävande journalistik.
• Ha dokumenterad vana av att arbeta med webbpublicering, gärna WordPress.
• Journalistutbildning eller motsvarande är ett krav, liksom flera års erfarenhet av redaktionellt arbete.

Du är bra på att arbeta på ett strukturerat sätt och har god samarbetsförmåga. Dagens Arena är en tajt redaktion och journalistiken tar form i nära samarbete med redaktionens övriga anställda. Du ska tycka om att jobba i ett högt arbetstempo i en kreativ miljö.

Sista datum för ansökan är den 30 september. Vänta dock inte med att söka, intervjuer kommer att inledas omgående.

Frågor om tjänsten besvaras av Yonna Waltersson, chefredaktör Dagens Arena och chef Arena Medier, 073-654 13 07 / yonna.waltersson@arenagruppen.se.

Facklig kontaktperson för Unionen är Lisa Pelling, 073-654 13 16 / lisa.pelling@arenagruppen.se.

Ansökan skickas till ansokning@arenagruppen.se.

Tjänsten är en tillsvidareanställning och sex månaders provanställning tillämpas.

Det lönar sig med motstånd. Om inte aktivisterna hade lagt sig framför skogsmaskinerna och surrat fast sig i trädtopparna hade vi inte haft någon Ojnareskog kvar att skydda.

Jag och Olov Söderdahl slirade upp längs den uråldriga skogsvägen, Ojnareväg, i min lite för låg gående Ford. Rötter och grenar skrapade i underredet men Olov bara skrattade och sa att vägen var så mycket bättre nu.

Annat var det veckan innan då kravallpoliser från Stockholm hade spärrat av väg 148 och ett helt koppel med bilar fick trotsa lervällningen för att få upp demonstranter i Ojnareskogen för att stoppa avverkningen.

Det här var 2012 och jag var där för att skriva ett reportage till Dagens Arbete. Den mest intensiva stormen kring Ojnareskogen hade precis lagt sig. Veckorna innan hade hela Sveriges blickar varit riktade mot den ojämna kampen mellan aktivister och skogsmaskiner.

Till slut hade läget blivit ohållbart för Mellanskog som anlitats av Nordkalk för att röja området. Skogsarbetarna fruktade att de skulle råka skada någon av de hundratals människor som hängde i trädtopparna och la sig framför deras larvfötter.

Bolaget stoppade tillfälligt avverkningen av säkerhetsskäl och dagen efter beslutade Högsta domstolen att ta upp fallet. Nordkalks tillstånd drogs in i väntan på avgörandet. Arbetet stannade av.

När vi kom upp på myren låg trästockarna i stora högar. Olov Söderdahl, som var en av grundarna till den lokala föreningen Bevara Ojnareskogen, satte sig bedrövad på en stubbe och klappade på en stock.

– En del av de här träden var 300 år gamla.

På fyra dagar hade en tredjedel av det 120 fotbollsplaner stora området avverkats. Larvfötterna från skogsmaskinerna hade tryckt ihop vegetationen till en brun massa. Hade inte aktivisterna surrat fast sig trädstammarna och bildat kedjor framför skogsmaskinerna hade förmodligen hela skogen varit det minne blott.

I dag beslutade regeringen att skydda området. Enligt underlaget är Ojnareskogen unik och oersättlig. Men hade det inte varit för aktivisterna hade det inte funnits någon skog kvar att skydda.

Det är något att dra lärdom av. Det lönar sig att göra motstånd.

Varmt välkommen säger vi till Maxime Wallström som gör praktik på Dagens Arena under hösten.

I dag började Maxime Wallström sin praktik här på Dagens Arena. Och vi hälsar henne varmt välkommen. Maxime kommer vara hos oss i tio veckor och skriva så mycket hon bara orkar.

Annars studerar Maxime till statsvetare med inriktning mot internationella relationer vid Göteborgs universitet. Hon sitter även i styrelsen för Tjejjouren Väst som är en ideell förening som jobbar med utsatta personer som identifierar sig som tjejer mellan 10-20 år.

Följ Maxime på twitter på @mwpersdotter. Tips kan mejlas till maxime.wallstrom@arenagruppen.se.

Dagens Arenas ledarredaktion ägnar veckan åt att förklara varför högerns lönesänkarmantra är dålig politik.

Lägre trösklar. Det ska löna sig bättre att arbeta. Lägre ingångslöner ska sätta fler i arbete. Vi hör de sänkta lönernas lov om och om igen från olika borgerliga företrädare och ledarsidor. Nästan oavsett vad det handlar om; arbetsmarknadspolitik, integration, utbildning – lägre löner är på något sätt alltid en del av lösningen.

På ett plan kan det tyckas en aning fantasilöst. Högern i bred bemärkelse verkar på många sätt befinna sig i ett intellektuellt vakuum där inga nya tankar tänks. Då är det enkelt att retirera till den eviga idén om den billiga arbetskraftens lönsamhet.

När Dagens Arenas ledarredaktion samlades för det första ledarredaktionsmötet efter sommaren kom vi fram till att vi tröttnat. Därför kommer vi ägna veckan åt att förklara varför lönesänkarpolitiken leder fel.

Först ut är Björn Elmbrant om att man i USA äntligen börjat diskutera nackdelarna med låglönepolitiken. Flera delstater och ett antal större städer har också bestämt sig för att höja lägstalönerna.

Mycket läsnöje önskar ledarredaktionen
genom Yonna Waltersson

Ledarna som publicerades under veckan var:

Varning för låglöneträsket
Lycka till med lönesänkarpolitiken, Moderaterna
Högerns låglönefeber ett ideologiskt haveri
Låt ekot från 30-talet vara varningsklocka nog
Våga subventionera vissa yrken
Skärp upphandlingarna, öka jämlikheten

I gårdagens riksdagsdebatt fick Fredrik Schulte (M) en rejäl lektion av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i argumentationsteknik, människosyn och vett i kammaren.

I gårdagens interpellationsdebatt i riksdagen ville den moderata riksdagsledamoten Fredrik Schulte ställa finansminister Magdalena Andersson (S) till svars för vad Schulte uppfattar som ett regeringsbeslut om att förlänga företagens sjuklöneansvar med ytterligare en vecka.

Frågan ställdes till fel minister och Schulte fick därför svar av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Och det med besked.

Han fick bland annat reda på fakta: Att regeringen inte avser att förlänga företagens sjuklöneansvar, vilket enligt ministern beslutades redan vid årsskiftet.

Strandhäll gav honom också en rejäl lektion i argumentationsteknik, människosyn och vett i kammaren.

I detta klipp framkommer med all önskvärd tydlighet skillnaderna mellan Moderaternas och regeringens syn på socialförsäkringen och de människor befinner sig i socialförsäkringssystemet.

Femtio flyktingar har hittats döda i en lastbil i Österrike. Kvävda. En ofattbar tragedi. För fasansfull för att ens orka föreställa sig.

Liksom de tusentals liv som varje år släcks på Medelhavet borde denna händelse leda till krav på solidaritet, på rivna stängsel, säkra båttransporter. Politik för att lösa en akut flyktingkris, inte att låtsas som om den inte finns. Eller att låtsas att det är någon annans problem.

För det är det inte. Våra medmänniskor är alltid vårt ansvar. Det är vår förbannade skyldighet.

De omedelbara uttalandena följer tyvärr ett välkänt mönster. Smugglarna är samvetslösa banditer som bara är ute efter pengar och ger blanka fan i flyktingarnas säkerhet och hälsa.

Och det stämmer ju såklart.

De samvetslösa smugglarna måste stoppas. Men att bara fokusera på smugglarna döljer ett grundläggande problem. Smugglarna skapas av murar och stängsel. Av visumtvång och gränsvakter. Ju högre murar desto vanskligare resor. Desto större risker.

Det finns ingen annan lösning än att ta bort visumtvånget. Införa säkra transporter. Införa möjligheten att söka asyl i tredje land. Säkerställa att vi lever upp till vår skyldighet att hjälpa människor som flyr för sina liv.

Allt annat är hyckleri.

”Skattechocken” utropar Dagens Industri på nyhetsplats. Tidningen har granskat utgiftstaken för de fyra kommande åren och kommit fram till att skattehöjningar för 62 miljarder kronor väntar.

Som svar på det har jag bara en sak att säga: Skattechocka mig gärna. Helst ännu mer.

Konjunkturinstitutets prognos visar att ska det offentliga åtagandet under åren 2016–2019 hållas behöver skatterna höjas med 100 miljarder kronor. Vi kan ju konstatera att vi har en bit kvar innan regeringen är där. Och att utgiftstaket tar höjd för skattehöjningar på 62 miljarder kronor innebär inte att de faktiskt kommer att blir av.

Med tanke på de utmaningar vår välfärd står inför, de behov av satsningar som vård, skola och järnväg har, skulle regeringen gärna få gå ut med ett löfte om att större skattehöjningar väntar.

Sedan var det ju det där med att låna till investeringar. Men det verkar dessvärre vara bortom regeringen föreställningsförmåga.

I USA är det betydligt lättare att få ett möte med en politiker eller tjänsteman om du uppger att du är bidragsgivare i stället för väljare. 

Åtkomst till politiker eller tjänstemän antas ofta vara en förutsättning för att kunna påverka politiska beslut. I ett fältexperiment försökte en organisation boka ett möte mellan sina medlemmar och amerikanska kongressledamöter (eller någon från deras stab) för att diskutera ett visst lagförslag.

Politiker och seniora tjänstemän var tillgängliga för ett möte betydligt oftare när organisationen slumpvis uppgav att medlemmarna var bidragsgivare, i  stället för väljare, från politikerns valdistrikt.

Källa: Kalla och Broockman (2015), “Campaign Contributions Facilitate Access to Congressional Officials”, American Journal of Political Science, kommande artikel.

Linna Martén, Uppsala universitet

Vi ska inte lura någon. Fas 3 var aldrig till för att förbättra situationen för deltagarna. 

Fas 3, ett kärt gammalt bevakningsområde, går i graven. Vi journalister är ju som flugor som dras till skit. Ju mer det stinker desto mer gillar vi det. Fas 3 har varit en av mina speciella skithögar under lång tid nu. Söker man på Dagens Arena får man 6 180 träffar varav jag garanterat skrivit merparten.

De senaste åren har ingen – varken högerpolitiker, forskare, deltagare eller arbetsförmedlare – ens försökt hävda att fas 3 leder till något annat än fortsatt fas 3. I stället har man, liksom Arbetsförmedlingschefen i en artikel jag skrev i våras, varit väldigt ärliga med att samhället helt enkelt givit upp om de 36 000 deltagarna.

“Programmet bidrar inte till en varaktig lösning för individen. Det bidrar inte till att individer faktiskt löser sin arbetslöshetssituation.”

Och ändå har det pågått. År efter år.

Men vi ska inte lura någon. Fas 3 var aldrig till för att förbättra situationen för deltagarna. Fas 3 var till för att skrämma människor ut i arbete innan de ramlade in i fas 3. Det var en naturlig del av alliansens blåslampe-politik, där även hotet om utförsäkring och de sänkta och snabbt nedtrappade ersättningsnivåerna hade sin naturliga plats.

Politiken gick ut på att öka det så kallade arbetsutbudet. Att öka antalet individer som med blåslampan i häcken gör allt för att få första bästa jobb (helst till en lägre lön och sämre villkor).

I den politiken ligger inte bara en deprimerande människosyn (människan är i grunden lat och oduglig). I den politiken ligger också en skrämmande nonchalans för vad som hände med de människor som trots allt inte kom ut på arbetsmarknaden. De som ändå ramlade ner i käften på monstret som skulle skrämma de därifrån.

De människorna struntade man i. De var inte viktiga. Där i ligger en väldigt obehaglig sanning.