Bloggen

Antalet migranter som försökte ta sig över Medelhavet från Nordafrika ökade efter att Mare Nostrum avvecklats. Och många fler har dött. Det i motsats till vad flera EU-länder hävdar.

“Questi sono i nostri morti”, skrev Lampedusas borgmästare Giusi Nicolini efter katastrofen den 3 oktober 2013.

“Dessa är våra döda.”

Det var till stor del vreden hos det italienska folket som möjliggjorde räddningsinsatsen Mare Nostrum, som räddade över 166 000 personer under 2014.

Sent i höstas avslutades insatsen och EU:s gränsstyrka Frontex tog över ansvaret. Ersättningsoperationen Triton har bara en tredjedel så stor budget. Båtarna är inte avsedda för räddningsuppdrag, utan för gränsbevakning. Framför allt håller de sig nära kusten och inte ute på de vatten där olyckorna oftast sker.

Att de andra EU-länderna vägrade att ge Italien stöd för att fortsätta med Mare Nostrum handlade inte bara om pengar. Bland andra Storbritannien har pressat Italien att sluta med Mare Nostrum med hänvisning till att räddningsåtgärden var en “pull factor” för migranter – ett argument som ibland dyker upp även hos svenska debattörer.

Som argument mot räddningsåtgärder är resonemanget inhumant. Men det verkar inte heller vara grundat i verkligheten.

I den rapport om flyktingkrisen i världen som Amnesty släppte på måndagen uttrycker organisationen skepsis inför resonemanget om Mare Nostrum som en “pull factor”.

“Governments did not provide any compelling evidence to support their claim that Mare Nostrum was a ‘pull-factor’”, skriver organisationen.

I själva verket ökade antalet migranter som försökte ta sig över Medelhavet från Nordafrika efter att Mare Nostrum avvecklats. Enligt italienska myndigheter kom 41 470 migranter mellan den 1 januari och 25 maj 2015. Förra året var samma siffra 39 101 personer, enligt rapporten.

Och många fler har dött. Förra året dog 425 migranter på Medelhavet under årets första fem månader, enligt Amnesty. I år var de mer än fyra gånger så många under samma period.

För en knapp vecka sedan meddelade Internationella organisationen för migration att nästan 2 000 migranter dött på havet i år.

Questi sono i nostri morti.

Ändra lagen så att socialt utsatta blir en skyddad grupp.

25-åringen som attackerade en grupp EU-migranter i Kista såg det som att han ”rensade gallerian på romer”. Det framgår av vittnesuppgifter i förundersökningen. Själv säger han att han hade tröttnat på att de skitade ner. Det var därför han samlade ihop deras saker och kastade ner dem från en bro.

I åtalet yrkade åklagaren inte på att det skulle klassas som hatbrott. Målsägarbiträdet Denise Lagercrantz säger att det förmodligen skulle ha varit svårt att styrka att det röde sig om hatbrott, eftersom mannen inte direkt pekade på romernas etnicitet.

Det börjar nu bli många fall där hatbrottsmotivet faller bort i rättsprocessen efter attacker mot tiggande EU-migranter. Vi har fall där det har prövats men avfärdats. Som det fall där en butikschef hällde vatten över en kvinna utanför Hemköp och exemplet där två män sprutade avgaser på en annan kvinna i Örkelljunga. Ibland utesluts det på ett tidigt stadium, som i fallet nyligen där människor som satt och tiggde blev attackerade med knallskott.

Det är svårt att bedöma enskilda fall som det i Kista. Men resonemanget som målsägarbiträdet refererar illustrerar ett problem.

Som David Brax, som forskar på hatbrottslagstiftning vid Göteborgs universitet, uttrycker saken:

“Den som begår brottet kan hävda att man lika gärna skulle ha attackerat någon annan som tigger eller som är hemlös.”

Det är svårt för rättssystemet – polisen, åklagaren och domstolarna – att leda i bevis att det är just antiziganistiska motiv, eller något annat motiv som kan leda till att brottet klassas som hatbrott.

Sådan är antiziganismen – den glider samman med ett förakt mot fattigdom och utsatthet. På folklig nivå har hatet inte heller historiskt varit så mycket baserat på rasteorier som på hat mot en grupp som man uppfattar som avvikande på olika sätt – bostadslösa, försörjningslösa. Och även om det förr varit ovanligt med attacker mot hemlösa och tiggande, kan det vara svårt att strikt juridiskt visa på klart antiziganistiska motiv.

Samtidigt har vi en sådan tydlig våg av våld mot tiggande EU-migranter att ingen kan hävda att våldet inte riktas mot dem som grupp. Och det är precis i en sådan situation som hatbrottslagstiftningen ska träda in.

Det finns en lösning på det här dilemmat: att ändra lagen så att socialt utsatta blir en av de skyddade grupperna. Hatbrottslagstiftningen skiljer sig mellan länder, har ändrats med tidens gång och bör anpassas så att den faktiskt omfattar dem som är utsatta för systematiska brott på grund av sin grupptillhörighet. Enligt David Brax finns det exempelvis amerikanska delstater där hemlösa omfattas av hatbrottslagstiftningen.

Lagen är utformad så att det finns ett utrymme för “annan liknande omständighet”. Lagstiftaren kan förtydliga att utsatta människor som tigger eller är hemlösa ska omfattas där, om man av något skäl inte vill lägga till dessa som en av de skyddsvärda grupperna.

Men det är fortfarande inte säkert att det skulle räcka.

Ta exempelvis fallet med Hemköpschefen som hällde vatten över en kvinna som satt och tiggde utanför hans butik. Det var svårt att belägga att han gjorde det eftersom hon var rom, och det hade varit ungefär lika svårt att bevisa att han gjorde det eftersom hon var socialt utsatt. Däremot var det uppenbart att han inte hade gjort det om det inte varit för en annan effekt av samma fenomen – avhumaniseringen, likgiltigheten inför den utsatta.

Där finns det en annan straffskärpningsregel, som tingsrätten också använde i det här fallet. Enligt brottsbalken ska straffet skärpas om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig. Det bör användas vid den här typen av brott.

Ingen av lösningarna täcker in alla fall. Men läget akut och vi bör använda båda.

Det har varit en händelserik vecka för Busch Thors nya fräscha Kristdemokraterna. Här är allt du behöver veta om veckans fadäser.

Händelserik. Det är det minsta en kan säga om Kristdemokraternas vecka. Ingen politisk nivå ska behöva stå utan kontroversiella utspel när Busch Thors nya fräscha KD drar fram. Dagens Arena har sammanfattat veckans fadäser.

Måndag:

KD-ledamot jämförde regnbågsflagga med hakkors
Moderaten Johan Henriksson la en motion om att kommunhuset i Västerås skulle flagga med regnbågsflaggan när Pridefestivalen går av stapel i staden. Helt orimligt, enligt kristdemokraten Morgan Emgardsson. För då måste kommunen också tillåta flaggning med svastika, hakkors och andra symboler, resonerade han.

Tisdag:

KD ratar jämställdhetsstrategi
Europaparlamentet skulle rösta om en ny jämställdhetsstrategi. Den innehöll saker som att säkra rätten till abort, skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa, att parlamentet ska anta en konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet och lite annat. Jämställdhetsstrategin röstades igenom, men KD:s parlamentariker Lars Adaktusson röstade, tillsammans med SD, mot förslaget. Men Adaktusson tyckte inte att han satt ner foten tillräckligt och röstade dessutom emot fler enskilda förslag. Bland annat ett som konstaterar att EU:s organ för internationellt utvecklingsarbete ska motverka all form av våld mot kvinnor, utrota barnarbete, säkerställa rätten till fri och laglig abort och eliminera könsrelaterat våld, barn- och tvångsgiftermål, tvångssterilisering och våldtäkt inom äktenskap.

Busch Thor kör ut KD:s gruppledare
Busch Thor har hittills varit omgiven av ”hägglundianer”. Men nu är det slut på det. Hon behöver lojala kamrater i riksdagen. Och KD:s gruppledare i riksdagen, Emma Henriksson, blev försten att ”ställa sin plats till förfogande”. Nyheten avslöjades genom att internt brev som TT tagit del av. I brevet är det uppenbart att det förtroende som måste finnas mellan partiledare och gruppledare saknas, skriver DN.

Onsdag:

Sara Skyttedal anser att den som kommer hit som flykting står i tacksamhetsskuld till Sverige
Nej. Debatten efter Somar al Nahers ledare i Aftonbladet, där hon skriver att hon hellre vill ha en ursäkt från Sverige än en ceremoni, får inte ta slut innan KD har sagt sitt. Ur ett perspektiv som närmast kan liknas vid superhöger om Billström-höger, skriver KDU:s ordförande på Metros debattsida att al Naher har mottagit en gåva och då uppstår en tacksamhetsskuld som står i proportion till gåvans storlek. Skyttedal fortsätter: ”Hon fick inte asyl i Sverige för att hon har en obestridlig gudagiven rätt att bo här eller ta del av den svenska välfärden, så lätt överförs inte de eviga värdena till lagparagrafer.”

Och än är det bara onsdag. Vi väntar med spänning på vad kommande dagar har att bjuda.

Nya siffror från OECD visar att Sverige numera har de största inkomstklyftorna i Norden.

Sedan några år har Sverige passerat både Finland och Island vad gäller inkomstklyftor.

Ginikoefficient är ett ekonomiskt mått på inkomstfördelning hos en befolkning. Ginikoefficienten har ett värde mellan 0 och 1. 0 innebär att alla individer har exakt lika stora tillgångar medan 1 innebär total ojämlikhet.

Källa: Torbjörn Hållö via OECD Forum 2015: Income Inequality in Figures.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har planer på att tillsätta en utredning om hur man kan strama upp reglerna på apoteksmarknaden. Det är helt rätt tänkt.

Starka skäl finns till att förhålla sig kritisk till den avreglering av apoteksmarknaden som alliansregeringen genomförde 2009. Sedan avregleringen har rapporterna om sådant som gått fel duggat tätt.

• Kort tid efter avregleringen framkom att inget apotek klarade 24-timmarsregeln. Trots att det var ett krav vid avregleringen var det inget apotek som lyckades ordna fram medicin inom 24 timmar enligt en rundringning som Dagens Apotek gjorde.
• Hård kritik mot bristande tillgänglighet har också framförts av exempelvis Reumatikerförbundet. Många gånger behöver reumatiker uppsöka flera apotek för att få ut sina mediciner.
• I slutet av maj 2013 kom Statskontorets rapport om hur apoteksmarknaden utvecklats sedan avregleringen. De apoteksanställda upplevde att de fått en ökad arbetsbelastning. I rapporten menade Statskontoret att bristerna man sett på längre sikt skulle kunna få konsekvenser för patientsäkerheten.
• Alliansregeringen hemligstämplade dessutom dokument som visade exakt hur goda affärer köparna av apotek har gjort. Men att vinsterna varit höga kunde SVT avslöja som bland annat grävde fram att riskkapitalbolaget Priveq Investment dubblade de satsade pengarna på tre år.
• Forskare har i sin tur kunnat konstatera att de positiva effekterna av avregleringen uteblivit. De menade att det redan i utredningen framgick det att det var svårt att kombinera en ökad tillgänglighet med billigare mediciner eftersom fler apotek skulle ge en högre kostnad. Resultatet var i stället mindre lager. Forskarnas slutsatser var i stället att rent ideologiska orsaker låg bakom avregleringen.

Bara stockholmare vars allvarligaste bekymmer är en lättare förkylning kan vara nöjda med hur det ser ut i dag. Även om du är har en komplicerad sjukdom eller bor på en mindre ort som Lima ska du ha lätt att få ut din medicin.

Det är spännande att det är just på musikfestivalerna som jämställdheten rör sig i samma takt som en sömnig snigel. Till och med i börsbolagens styrelser går det snabbare.

Svetten gjorde strängarna glatta under fingrarna. Trumsetets cymbaler reflekterade obarmhärtigt sommarsolens strålar rakt i ansiktet på Fanny, tolv år. Så plötsligt dängde hon den svartlackade basen i trägolvet och gormade:

“Jag satte den! Jag är världens bästa basist!”

Det var popkollo 2003 och Fanny hade gjort det absolut viktigaste för att lära sig spela bas: Hon hade krossat mystiken. Hon hade insett att det som behövs för att bli bra på bas är inte är att vara ett geni. Det är att bli ett, genom hårt slit och vänskap.

Jag tänker ofta på Fannys elbas när jag tänker på kvinnor i maktens korridorer.

I dag kom den årliga rapporten om att tjejerna lyser med sin frånvaro på scen på de svenska musikfestivalerna. 70 procent av akterna på de största festivalerna är mansdominerade.

Det är spännande att det är just på musikfestivalerna som jämställdheten rör sig i samma takt som en sömnig snigel. Till och med i börsbolagens styrelser går det snabbare.

Men musikscenen kan lära oss något. Den är  nämligen en perfekt illustration av det som kanske kan kallas för lagen om den manliga mystiken. Ju dunklare vägen till rampljuset är, desto troligare är det att den silar ut kvinnor.

Ni vet hur det brukar låta när bandbokarna motiverar sina val. Det går liksom aldrig helt att reda ut varför just de där killbanden skulle vara så mycket bättre. Man bara vet.

Det där sambandet verkar ploppa upp i snart sagt varje studie som kommer på området jämställda rekryteringar.

Som i akademin, där kvinnor har större chans att bli professorer om de håller sig till transparenta karriärvägar.

Eller i idrottsvärlden, där män rekryterar män inom informella nätverk “präglade av naturlig manlig dominans”.

Genomskådar man den myten, kan det å andra sidan gå snabbt. Som när nu Allbright konstaterar att andelen kvinnor i bolagens styrelser hoppar upp från en fjärdedel till en tredjedel på ett knappt år. I börsbolagen förklaras det inte enbart med kvoteringshotet, utan också med att man börjat använda sig mer av formella kravprofiler och professionella rekryteringskanaler.

Något som bandrekryterarna kan lära av. För med en värld som ser kvinnor, pallar man också öva på det där riffet. I tre dagar. Tills man blir världens bästa basist.

Låt oss hoppas att Annika Strandhäll och hennes regering har samma mod som 70-talets politiker.

Det är klart att staten ska bestämma hur föräldrar ska dela upp föräldraförsäkringen.

Vi kan ju inte med skattepengar eller socialavgifter finansiera en ojämlik samhällsutveckling. Vilket vi har gjort ända sedan föräldraförsäkringens begynnelse. Det var heller aldrig grundtanken med föräldraförsäkringen, den enda socialförsäkringen med överlåtelsemöjlighet.

Oavsett vad en tycker om statens inblandning i ”familjens angelägenheter” kan en inte förneka att det är politiska reformer som gjort att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen.

Som Annika Strandhäll påpekar i SVT: Anledningen till att svenska kvinnor är där de är i dag, med störst deltagande på arbetsmarknaden i hela världen, är att politiker på 70-talet hade modet att besluta om särbeskattning, en generell barnomsorg och en generös föräldraförsäkring.

Ett jämställt uttag av föräldradagarna handlar såklart till stor del om kvinnors arbetsliv, löneutveckling, karriärmöjligheter och framtida pension. Men det handlar också om barnets rätt till båda sina föräldrar, och båda föräldrarnas rätt till anknytning till sitt barn. Och i icke-traditionella familjekonstellationer handlar det om barnets rätt till alla sina “föräldrar”.

Det har Delegationen för jämställdhet i arbetslivet tagit fasta på i det slutbetänkande den lämnade till regeringen igår.

Den vill se en tredelad föräldraförsäkring. Fem månader ska öronmärkas för vardera förälder och fyra månader kan fördelas mellan dem. Två av de fyra månaderna ska dessutom gå att överlåta till någon som inte är biologisk förälder till barnet, vilket öppnar för dem som inte lever i traditionella parförhållanden.

Den nya utformningen ska utvärderas efter fem år och om den inte gett avsedd effekt kan en individualisering bli aktuell.

Det är lovande för Sveriges samhällsutveckling. Låt oss nu hoppas att förslaget stärks upp upp med en bra, trygg och flexibel barnomsorg som kan ge ensamstående föräldrar avlastning och större möjlighet att delta på arbetsmarknaden.

Låt oss också hoppas att Annika Strandhäll och hennes regering har samma mod som 70-talets politiker.

Därför vann inte vänstern på finanskrisen. LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström och Arena Idés Sandro Scocco om de institutioner som lägger hinder i vägen för en vänsterpolitik. Programleder gör Mikael Feldbaum, Magasinet Arena.

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé

Årjäng verkar betydligt smartare än Sveriges samtliga övriga kommuner och landsting. Och vad de har gjort borde vara självklart: Ge sjuksköterskorna högre lön!

En vecka. Sedan var sjuksköterskebristen löst. När sjuksköterskorna i Årjäng erbjöds en lön på 50 000 kronor gick det snabbt att få personal på plats.

Lönehöjningen är briljant. Det mest förvånande är att ingen kommun – eller landsting – har kommit på det tidigare.

När kommunen kom på lösningen hade man redan tidigare försökt rekrytera från sju bemanningsföretag. För många sjuksköterskor är just bemanningsföretag ett smart sätt att få upp lönen. Men – så klart – bemanningsföretagen ägnar sig inte åt välgörenhet, de behöver säkra sina marginaler.

Varför då inte ge sjuksköterskorna hela kakan? I slutändan sparar det förmodligen resurser och mer pengar kan läggas på en bra vård.

Kom igen nu, följ Årjäng!

Starkt när Magdalena Andersson inledde S-kongressens sista dag. Men hon bör gå längre för att utplåna den Friedmanska doktrinen.

Magdalena Andersson har en växande, global och allt högre kör av nationalekonomer som vill bort från den Friedmanska doktrinen i ryggen när hon inleder S-kongressens sista dag.

Trickle down fungerar inte. Ökade klyftor skapar inte tillväxt. Ökade klyftor skapar inte välstånd. Och det är framför allt inte ökade klyftor som är svaret på den ökade främlingsfientligheten.

Det är inga nyheter som Magdalena Andersson kommer med. Men när Löfven och Damberg under kongressens två första dagar har pratat jobbupphandling, demonstratorer, investeringsplaner och export är det oerhört befriande när den vanligtvis känslomässigt återhållsamma Andersson pratar om sina år i high school i Kalifornien.

Om hur hennes klasskamrater med europeiskt ursprung pratade om klasskamraterna från Asien och Latinamerika som myror som borde utplånas. Och om hatet hon kände för det gift som hon såg sprida sig mellan människor. Och om hur hon nu ser det giftet sprida sig även här.

Förbättrade skolresultat, lagade välfärdsrevor och minskad arbetslöshet är lösningen. Och det är upplyftande att höra vår finansminister prata om fördelningspolitik som det effektivaste vapnet mot främlingsfientligheten.

Men om hennes visioner ska leda till konkret förändring behövs mer än ett lyckat tal. I sin analys har hon tunga institutioner som IMF, OECD och Världsbanken i ryggen. De långa, slitiga nätter som alliansen la på att utforma jobbskatteavdraget och de ineffektiva sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, bör hon lägga på forma en politik för minskade klyftor.

I vilken mån sittande regering förmår göra upp med den borgerliga doktrinen återstår att se, men framtiden känns hoppfull när finansministern kliver av scenen.

På lördagskvällen enades S-kongressen om att sluta upp bakom målet att föräldraförsäkringen ska individualiseras. Det är välkommet.

Bara för två år sedan, på S-kongressen i Göteborg, klarade inte kongressombuden av att enas om mer än att: ” Det kan bli aktuellt att vika ytterligare en månad till vardera föräldern.” Att debatten ens fördes fick vissa röster att låta som att domedagen var nära.

Med andra ord är det bara att välkomna Socialdemokraterna in i framtiden. Många är de föräldrar som vill att deras barn ska få växa upp till ett mer jämställt samhälle.

Det hade dock varit önskvärt med en mer konkret tidsplan. Hur snabbt man vill gå framåt framgår inte – mer än att man först tänker sig att föräldraförsäkringen ska tredelas. En proposition är utlovad under mandatperioden. Där måste detaljer levereras.

För som Dagens Arenas Mikael Färnbo konstaterade i går: Med det här tempot kommer föräldraförsäkringen delas lika först 2065. Det duger så klart inte.

Men med den långsiktiga planen på plats finns det förhoppningsvis utrymme att diskutera andra saker i föräldraförsäkringen som gör att jämställdheten står och stampar.

Som att uttaget av vabbdagar bland män är i nivå med 1980. Där finns en annan nöt att knäcka.

Kina-tv hade det inte kunnat göra det bättre. Plågsamt stelt när MP ska visa glättig fasad under S-kongress.

”Oj, vilka varma applåder vi fick”, säger Åsa Romson när hon tillsammans med Gustav Fridolin kliver upp på kongresscenen i Västerås. Tonläget på rösten ger känslan av att hon väntat sig att kongressombuden skulle ha kastat småspik mot henne.

Sedan ska det stelaste scenframträdandet i mannaminne följa. Det så kallade gästtalet som de två språkrören ska hålla visar sig vara ett mycket stageat samtal med Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

Det som ska vara ett mysigt småprat framstår mer som innantilläsning av propagandaministeriets pamflett. Det heter att det ju kan verka som att det är tufft att regera men att de har så kul ihop. Och skolan ska bli bra och tågen gå i tid.

MP-besöket på S-kongressen borde förmodligen beläggas med varningsrestriktioner för barn som just upplevt sina föräldrar separera. ”Vi har det visst bra här. SUPERMYSIGT” Två veckor senare får de hör att mamma och pappa ska bo på varsitt håll – och skilsmässan ett faktum.

Det är plågsamt. Ack så plågsamt. Så ring parterapeuten – och gör det innan det är för sent.

I dag deltar Dagens Arenas reporter Johanna Senneby på seminariet TTIP – under radarn i Västerås.

Handelsavtalet TTIP har livligt debatterats i många europeiska länder. Nu börjar frågan ta sig in på agendan även i Sverige.

I dag medverkar Dagens Arenas reporter Johanna Senneby på Skiftets seminarium TTIP – under radarn, för att berätta om sin rapportering om handelsavtalet. Sedan följer en paneldebatt med TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom, Daniel Suhonen, Katalys och Magnus Nilsson, Tankesmedjan Tiden.

Klockan 10.45 startar seminariet på Elite Stadshotell, Rudbeckiussalen i Västerås. Välkommen!

Förslaget om individualiserad föräldraförsäkring kommer att läggas på S-kongressen i Västerås år 2065.

Det är i Västerås det händer! Sist Socialdemokraterna hade kongress här Aros Congresscenter föreslogs den andra öronmärkta så kallade pappamånaden. Det var visserligen ett tag sen, närmare bestämt 2001.

Men nu, 14 år senare, är Partiet tillbaka med förslag på en tredje pappamånad. Västerås levererar!

Men det går långsamt. Väldigt långsamt.

Den första pappamånaden infördes 1995, den andra 2002. I den här takten får vi vänta till S-kongressen i Västerås år 2065 innan någon föreslår en åttonde öronmärkt månad – vilket därmed skulle innebära att försäkringen delas helt lika.

Det betyder att mina barnbarnsbarn och deras kamrater kommer att ha föräldrar som tar lika stort ansvar! Fett!

Men ofett att vi inte verkar kunna snabba på det någon generation.