Bloggen

Kristdemokraterna släppte i går sin första budgetmotion under den nya partiledaren Ebba Busch Thor. Efter hennes inledande jabbar mot kvinnors rätt till abort är det bestående intrycket av vårbudgetmotionen ”Gemenskap – inte utanförskap” en fet spark i skrevet på landets alla långtidsarbetslösa.

Kristdemokraterna tror på allvar att den främsta anledningen till att människor är arbetslösa under en längre tid är att de saknar motivation att skaffa sig ett arbete.

Det handlar inte om konjunktur.
Det handlar inte om utbildning.
Det handlar inte om ökad effektivisering.
Det handlar inte om inflation.

Det handlar om lathet. Om alla jävla latmaskar bara tar sig i kragen och skaffar sig ett jobb så har vi löst problemet med långtidsarbetslöshet.

Tycker KD.

Hur ska man annars tolka att deras enda förslag för att bryta långtidsarbetslösheten är att öka motivationen för arbetslösa att jobba? Detta genom att dubblera jobbskatteavdraget under de första två åren. Mer pengar om du bara skärper till dig och inte ligger där och latar dig.

Här följer en dramatisering av KD:s verklighetsbild:

Ebba: Kom igen, gå upp ur sängen nu!

Arbetslös: Orka, liksom.

Ebba: Då blir det mindre bidrag.

Arbetslös: Vem bryr sig.

Ebba: Men om mamma staten ger dig ett jobbskatteavdrag? Det är bara att ta ett av de här jobben som ligger och skräpar här på hög?

(Pekar på en hög med papper)

Arbetslös: Softare att inte göra nåt.

Ebba: Okej. Men om du får dubbelt jobbskatteavdrag då?

Arbetslös: Okejrå. Fan va du tjatar.

(Arbetslös masar sig upp ur sängen och möts av Ebba i en euforisk jazzdans till arbetslinjens lov. Scenen slutar med att Ebba och Arbetslös tillsammans promenerar ut på en äng med blommor och picknick-filtar och leende barn som skanderar ”Familjen först” under magnifik regnbåge och skära lätta moln.)

Valspurt i Storbritannien – Dagens Arenas chefredaktör Yonna Waltersson rapporterar direkt från London.

Valet i Storbritannien går in för slutspurt. Läget är till knivsudden jämt och mycket pekar på att det kommer bli en utdragen process att bilda regering när resultatet väl är sammanräknat. Under de kommande dagarna kommer jag att befinna mig i London för att bevaka de sista heta timmarna på plats.

Räkna med många uppdateringar, både i form av blogginlägg och ledare (varav en skriven av Håkan A Bengtsson).

Fram till nästa uppdatering rekommenderar jag att ni läser Jesper Meijlings kommentar om hur det brittiska valet också är en strid om New Public Management. Ni kan också läsa mer om den politiska paralysering som möjligtvis väntar Storbritannien här >>.

Det råder undantagstillstånd för kungens uttalanden. Men kungaparets ignoranta inställning till migrationsfrågan får fnisset att fastna i halsen.

Jag är ofta arg på kungen. Så arg att jag en natt drömde att jag sköt honom från ett fönster i ett hus i Gamla stan under kronprinsessans bröllop. Med kulor av korv.

Extra arg blir jag när kungen ska snacka migration. En ilska som gjorde sig påmind när jag läste att han i dag ska besöka Migrationsverket i Malmö.

Det här med att det råder något slags undantagstillstånd för kungens uttalanden är trist. Men jag har inga större problem med att han råkar köra någon groda med en affärskille eller när det brinner i en skog.

Men när man ska prata om och förhålla sig till människor som flyr krig för att söka skydd i Sverige, då är utrymmet för klantiga uttalanden mindre. Fyra månader in i 2015 och kungaparet har redan lyckats fälla ett antal mindre smidiga uttalanden.

Under ett besök på Migrationsverket i Norrköping i februari berättade myndighetens operativa chef om de flyktingströmmar som kommer till Europa över Medelhavet. Kungens spontana reaktion var:

”Tack och lov kommer inte alla till Sverige sen, utan de försvinner sen i Europa på olika platser.”

I samband med besöket kommenterade han integrationen av Silvia: ”Det har gått hyggligt, so far”, med ett flin.

Han passade också på att ge några personliga tips: ”Man måste vara öppen och hjälpa till. Det kan vara svårt med språk och så vidare, men man måste försöka. Det finns olika tricks.”.

Efter flyktingkatastrofen för ett par veckor sedan, när över 900 människor drunknade i Medelhavet, fick drottning Silvia frågan om hon tyckte att Europa gör tillräckligt för att ta hand om flyktingarna. Hennes svar löd:

”Den väldiga flyktingstormen kom som en överraskning”.

Sammanfattningsvis är alltså kungaparets hållning i migrationsfrågan att det är en överraskning att så många flyr över Medelhavet, att det är tur att alla inte kommer till Sverige och att det finns olika tricks för att förbättra integrationen.

Om kungaparet nu ämnar göra gott i migrationsfrågan så lämnar deras åsikter och kunskaper mycket att önska. Och det är svårt att fnissa bort.

Har man inte tid att läsa på lite, komma på några bra formuleringar och skriva ner några viktiga hållpunkter kanske man ska hålla tassarna borta? Annars är det lätt att framstå som ignorant.

I dag kom den glädjande nyheten att kungen lyckats strypa sina utgifter för resor och representation. Under 2014 har han sparat runt 2,5 miljoner kronor. De pengarna gör sig bättre på ett av Sveriges flyktingboenden än på någon slottsrenovering eller fondinvestering.

Det ger också kungen ett utmärkt tillfälle att sona sina synder.

Valet i Storbritannien handlar till stor del om det allmänna sjukvårdssystemet NHS. Toryregeringen har privatiserat – Labour lovar ändra politiken. Jesper Meijling ser en hårdnande strid om New public management.

Den allmänna sjukvården är vid sidan av ekonomin och invandringen den största frågan i det engelska parlamentsvalet. Och på ett sätt större än de andra, eftersom den samlar väljarna snarare än delar dem: stödet för NHS, the National Health Service, är mycket brett.

NHS ger britterna avgiftsfri och heltäckande sjukvård sedan 1948, då systemet sjösattes av Clement Attlees Labourregering som den viktigaste delen av ett nytt välfärdssamhälle. Kungafamiljen använder NHS-sjukhuset St. Mary’s i London till sina födslar – senast häromdagen.

NHS är i stor utsträckning allas system, med sina både bättre och sämre sidor.

Det är därför den allvarliga kris som NHS råkat in i under senare år engagerar så många väljare. Under Toryregeringens austerity-politik har NHS drabbats hårt av nedskärningar. Dessa har kommit parallellt med en marknadiseringspolitik av New public management-typ, som syftar till att bryta upp systemet och privatisera det bit för bit. Vissa pessimistiska bedömare menar att NHS i praktiken inte finns kvar om några år.

Det som hänt visar att dödsryktet för New public management är helt överdrivet. Striden ser ut att fortsätta för överskådlig tid, och hårdna. Framtiden för denna ideologi inom den brittiska sjukvården kan vara lysande – det blir upp till väljarna att rösta om saken.

Frågan samlar sig kring Toryregeringens nya sjukvårdslag från 2012, som präglas av beställar-utförar-modeller och utbjudande av stora kontrakt till priskonkurrerande vårdentreprenörer. Det finns en princip om etableringsrätt som är parallell med den borgerliga vårdpolitiken i Sverige: Att det inte längre är behoven som ska styra, utan privata entreprenörers önskan om att få del av vårdbudgetar.

Men det finns också intressanta skillnader i förhållande till den svenska situationen.

Den kritiska debatten i England riktar tydligare in sig på marknadsmodellernas fragmentering av vårdverksamheten och på hoten mot behovstäckningen och systemets funktion. Det har inte blivit den olycksaliga fixering vid vinstfrågan som präglar diskussionerna i Sverige. Till en del kan det ha att göra med att läkare och andra vårdprofessioner spelat en mer framträdande roll i debatten om NHS.

Den största skillnaden mot Sverige är förstås att NHS är ett statligt system. Förändringar (som till exempel privatisering) går att driva igenom på bred front för en regering som bestämt sig. I Sverige är vårdsystemet byggt av självstyrande landsting, med en längre och mer sammanhållen historia. Det har sina fördelar, vad man än tycker om landstingspolitiken.

Inför valet på torsdag vill alla partier framställa sig som NHS försvarare. Vägvalet som de presenteras för politikerna står mellan Tories fortsatta marknadisering av NHS och Labours löften om att stoppa den – bland annat genom att dra tillbaka Toryregeringens sjukvårdslag.

Några som inte berörs av det här är skottarna. De röstar som alla andra, men NHS Scotland ligger under det skotska parlamentet och har inte några marknadsmodeller på agendan. Om Tories hänger sig kvar vid makten i London, och fortsätter sin sjukvårdspolitik, blir det än tydligare att gränsen mellan England och Skottland beskriver två mycket olika samhällsuppfattningar.

Jesper Meijling

Jesper Meijling är arkitekt och ekonomiforskare. Författare till boken ”Marknad på villovägar”. Tidigare radioproducent vid SR P1 inom samhälle, politik och ekonomi. Doktorand vid KTH i egna projektet ”Markets, Spatial Order and Sustainable Urban Futures”.

Jespers gästblogg ”Marknad och politik” kommenterar marknadiseringsfenomenet i svensk politik, främst kring problemen med påtvingade marknadsmodeller och så kallad new public management i offentliga system och institutioner.

FÖRNYELSE | Busch Thor ratar tidigare publikfavoriterna Marcus Birro och Lars Adaktusson till förmån för Eva Ruzs, författaren bakom succétitlarna ”Varför hatar män kvinnor som älskar dem?” och ”Är du gift med en psykopat?”.

Sedan några år tillbaka anordnar Kristdemokraterna ”traditionsenligt” en familjemanifestation och folkfest i Uppsala för att ”bilda opinion kring familjens stora betydelse i samhället”.

Och det behövs. För i regeringens familjepolitik är det inte barnens och familjernas behov som står i fokus, utan ambitionen att inskränka valfriheten. Familjebeslut ska tas vid köksbordet och inte i riksdagen. Ja ni vet hur det låter om man är kristdemokrat.

Så därför protesterar KD i dag mot att regeringen vill ”fördubbla kvoteringen i föräldraförsäkringen”.

Ebba Busch Thor gör sitt första 1 maj-tal som partiledare. Hon har ratat tidigare publikdragare som Marcus Birro och Lars Adaktusson. Till sig har hon i stället knutit Eva Rusz.

Ja, Aftonbladets relationsexpert.

Förutom tips till Aftonbladets läsare skriver hon böcker. Hon är bland annat författaren bakom ”Är du gift med en psykopat?”.

I den får kvinnor en förklaring till vissa mäns destruktiva beteendemönster och hur man som partner bör göra för att undvika att bli ”indragen i en hänsynslös pardans”.

I boken ”Relationskoden” får läsaren, med ”roliga och belysande exempel ur djurvärlden” lära sig om hur man som par kan hålla ihop. För ett är säkert, vi ger upp våra relationer för lätt i dag.

Hon har också skrivit ”Bli en vinnare”. I den boken får en lära sig om kognitiva arbetsmetoder så att ”du kommer att känna att det är du som håller i rodret”. För Eva Rusz har svaren, hon har nämligen hjälpt många elitidrottare och landslag att utveckla sin potential, bli vinnare och uppnå bättre livskvalitet.

Andra titlar är ”Varför hatar män kvinnor som älskar dem?”, ”Den ultimata singelhandboken” och ”Varför väljer jag alltid fel partner?”.

Sist ut av dagens talare är Madeleine Lidman. Hon är grundare till ”Nya familjeupproret” och verkar även vara en av Ruszs samarbetspartners. Lidman tycker att det är hög tid att vi får en familjepolitik som vilar på vetenskaplig grund. Inte på ideologi.

Därför säger hon NEJ till tvångskvoteringen av föräldradagarna. Ja, de där ojämställt uttagna dagarna som tillsammans med ojämställt uttag av vabbdagarna förklarar tre fjärdedelar av inkomstskillnaden mellan kvinnan och mannen hos medelålders par.

Glad 1 maj gott folk. Förändringens tid är här.

Osäker på om du ska demonstrera? Här är fem Youtube-klipp som visar varför du borde greppa ett plakat och bege dig mot första maj-tåget.

Dagens Arena håller på traditionerna så även i år kan du fira Första maj med oss. Dela bilder som visar hur du firar – och kom håg att tagga med #Dagens1maj.

I dag är det första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag som har firats sedan 1890. Denna dag firas runt om i världen av partier, fackföreningar och andra organisationer med demonstrationer och möten.

De senaste åren har vi på Dagens Arena gjort en grej på Första maj som vi numer vill benämna en viktig tradition. Vi samlar in och delar våra läsares bilder för att visa hur ni firar. Bilder på glada demonstranter, kul plakat och även hundar klädda i rött har inkommit tidigare år. Vi har också fått hälsningar utanför Sveriges gränser.

I år gör vi det igen och därmed får du möjlighet att följa andras firande – oavsett var du befinner dig. Hela idén med första maj är ju att solidariteten är gränslös och att liknande krav kan framföras på olika platser – oavsett kartans geografiska streck.

Hur ser ditt firande ut? Hur låter ditt slagord? Dela med dig av vad du gör på Första maj – var med i Dagens Arenas bild-fest. Du kan bland annat ta en bild med Instagram, Twittra, lägg upp en bild på vår FB-sida eller använd Flickr. Och: Tagga dina inlägg och dina bilder med #Dagens1maj. Du kan också mejla till redaktionen: info@dagensarena.se

Dagens Arena förbehåller sig rätten att publicera alla bilder.

Dessutom, även i år:

Första Maj-fest!

Årets bästa Första maj-fest går av stapeln på Färgfabriken i Liljeholmen. ABF Stockholm och LO-distriktet i Stockholms län i samarbete med Flamman, Fronesis, Dagens Arena, Magasinet Arena, Kultwatch, Frihet och Tvärdrag. Mycket dans utlovas och bland kvällens DJ:s märks Dagens Arenas Yonna Waltersson. Läs mer om festen och hur du köper biljett här.

Vi ses under fanorna, via #Dagens1maj och på festen!

Internationalen

text: Eugène Pottier
musik: Pierre Degeyter
svensk text: Henrik Menander

Upp, trälar uti alla stater,
som hungern bojor lagt uppå
Det dånar uti rättens krater,
snart skall uppbrottets timma slå.
Störtas skall det gamla snart i gruset.
Slav, stig upp för att slå dig fri!
Från mörkret stiga vi mot ljuset,
från intet allt vi vilja bli.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

I höjden räddarn vi ej hälsa,
ej gudar, furstar stå oss bi,
nej, själva vilja vi oss frälsa,
och samfälld skall vår räddning bli
För att kräva ut det stulna, bröder,
och för att slita andens band,
vi smida medan järnet glöder,
med senig arm och kraftig hand.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

I sin förgudning avskyvärda,
månn´guldets kungar nånsin haft
ett annat mål än att bli närda
av proletärens arbetskraft?
Vad han skapat under nöd och vaka
utav tjuvar rånat är;
när folket kräva det tillbaka
sin egen rätt de blott begär.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

Båd´stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter dignar ner.
Den rike inga plikter tycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndingar vi böjt oss,
jämlikheten skall nu bli lag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss .
Nu taga vi vår rätt en dag.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

Till krigets slaktande vi dragits,
vi mejats ned i jämna led.
För furstars lögner har vi slagits,
nu vill vi skapa evig fred.
Om de oss driver, dessa kanibaler,
mot våra grannar än en gång,
vi skjuter våra generaler
och sjunger broderskapets sång.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

Arbetare, i stad på landet,
en gång skall jorden bliva vår
När fast vi knyta brodersbandet,
då lättingen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta
men när vi nu till vårt försvar,
en dag en gräns för dessa sätta,
skall solen stråla lika klar.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

P.S. Som kuriosa kan nämnas att den franska originalet (L’Internationale) skrevs av Eugène Pottier, som var medlem av Pariskommunen, i juni 1871, i samband med dess fall. Den publicerades postumt i Pottiers Revolutionssånger från 1887. Sångens titel är en hyllning till den Första internationalen, som bildades i London 1864. Det här är den första svenska översättningen från 1902. I den första versionen uteslöts dock den femte versen (Till krigets slaktande vi dragits…) eftersom Hjalmar Branting tyckte den var opassande. Den har tillkommit senare.

Moderaternas förslag om ett förbud mot tiggeri bygger ENDAST på Beatrice Asks egna knivskarpa observationer och oöverträffade näsa för när det är något fuffens på gång.

Två dagar efter att Kinberg-Batra vägrar ta ställning till Reinfeldts tal om ”öppna hjärtan” berättar Beatrice Ask och Tomas Tobé på DN Debatt att vi skyndsamt måste stoppa det organiserade tiggeriet.

För, fler och fler som ”utnyttjar sin fria rörlighet” far illa. Vissa vill bestämma över gator och torg. Grupper bråkar om vem som ska sitta var.

De konkreta fakta som enligt partiet ligger bakom förslaget framkommer med all önskvärd tydlighet i P1 Morgons intervju med Beatrice Ask.

”Det räcker med att vara ute i Stockholm eller vilken annan svensk stad som helst och se den mängd människor med den utsättning man har: man samlar människor, man åker runt till vissa platser, man samlar in, det finns kontrollanter, det är det ena med det femte. Det är uppenbart att det är organisering det handlar om.”.

Det ”man ser” är också ”viktig info” oavsett om ”det är fakta eller inte”.

Ask bygger också sin analys på ”alla rapporter om att det finns planering och någon som driver verksamheten och talar om vem som får sitta var och vem som tar hand om pengarna”.

Ett så kallat ”gott underlag”.

Det är viktigt att poängtera att Moderaterna inte vill driva bort enskilda personer som ber om pengar på gatan. Ask vill inte dra alla över en kam.

Ibland är det en familj som rest på egen hand på något som mest kan liknas vid en ”semesterresa”. Men partiet kan samtidigt inte acceptera att någon utnyttjar dessa utsatta människor. Hur många det är vet inte Ask. Men det är ”en och annan”.

Ett sätt all lösa det hela är att tiggarna ska söka tillstånd. Som exempelvis Röda Korset och Rädda Barnen. För det är faktiskt kommunens mark. Och det är den som ska bestämma hur den nyttjas.

Exakt vad som ska klassificeras som ”organiserat tiggeri” är dock högst oklart. Faller kyrkans kollekt, Musikhjälpen och feströkare som aldrig har egna cigg inom den ramen?, som Ola Söderholm undrar i Hårdvinklat.

Detta väcker så många frågor. Vad är tiggeriet om det är inte är organiserat? Att man drar runt helt planlöst och ber om pengar? Är det okej om man gör det som hobby?

Men om man får göra som Moderaterna själva borde nog någon grad av organisering vara acceptabelt? Är det okej om tiggarna har kollektivavtal? Eller om de ber om pengar via Stadsmissionen? Får de använda sig av crowdfunding? Ingen vet.

En annan skrämmande del i Moderaternas utspel är att kommunernas parkvakter och ordningsvakter ska kunna hjälpa polisen att avhysa EU-migranter. Att detta förslag kommer upp är dock föga förvånande.

Redan för en dryg månad sedan stod Anna König Jerlmyr, Moderaternas ansvariga för att utveckla politiken inom området ”livspusslet”, vid en bosättning i Kista och deklarerade att det måste vara lättare att avhysa EU-migranter från Stockholms gator. Bakom förslaget låg en ”folkstorm” i König Jerlmyrs mejlkorg. Folkstormen visade sig senare bestå av sju mejl.

Säga vad man vill, men en sak kan vi åtminstone konstatera. Moderaterna kommer inte bara med RIKTIGT DÅLIGA IDÉER, det är också RIKTIGT USLA på att bygga sina politiska förslag på fakta.

Skillnaden i medellivslängd mellan rika och fattiga i Sverige växer. Klyftan har sedan 1970 ökat från fem år till sju år.

Skillnaden i förväntad medellivslängd mellan den fattigaste och den rikaste femtedelen av befolkningen i Sverige har ökat. Mellan år 1970 och 2007 ökade klyftan mellan de rikaste och fattigaste från fem år till sju år. År 2007 förväntades de de fattigaste leva till 77,1 år och de rikaste till 84,2 år.

Diagrammet visar skillnaden i förväntad livslängd för män vid 35 års ålder.

Källa: Hederos Eriksson, Jäntti Lindahl och Torssander (2014), “Trends in Life Expectancy by Income and the Role of Specific Causes of Death”. SOFI working paper 8/2014.

GÄSTBLOGG | Förslaget om medborgartjänst är ett bidrag till att hålla ihop det samhälle som på senare tid varit på glid mot större klyftor och främlingskap. Låt debatten om förslaget fortsätta.

I förra veckan presenterades ett förslag om en medborgartjänst utifrån rapporten ”Gör din plikt – kräv din rätt”. En grupp personer har på Arenagruppen arbetat med detta i ett år. Förslaget har kommenterats i en lång rad medier. En del har varit positiva och andra skeptiska, en del kategoriska och andra reflekterande.

En utgångspunkt för oss är att det finns ett behov både av civilförsvar och någon form av värnplikt. De måste anpassas efter dagens förhållanden och frågan kräver ordentligt utredningsarbete.

Vi vill framhålla att detta inte borde vara en höger-vänster-fråga, som det lät i flera av de många kommentarer vi har fått. Det finns skäl att påminna om att värnplikten beslutades 1901 av högerregeringen von Otter.

Vi har vidgat perspektivet till att också omfatta skydd mot en mängd tänkbara katastrofer, varav en hel del inte fanns när von Otter var verksam. Värnplikten har handlat om utbildning, om att göra människor kunniga och beredda om olyckan skulle vara framme.

Vårt förslag om den utvidgade medborgartjänsten handlar följdriktigt också om utbildning. Genom denna utbildning höjer vi väsentligt medvetandet hos alla unga medborgare samtidigt som den bidrar till att öka gemenskap och tillit. Och detta just i den ålder då samhällssynen formas.

Hur lång den ska vara behöver utredas av vad vi hoppas ska bli en parlamentarisk utredning. Jag noterar att vår rapport fått ett mycket positivt mottagande av Civilförsvarsförbundet. Vi framhäver i vårt förslag också betydelsen av den kategorin av organisationer.

När Ernest Hemingway skrev att ingen människa är en ö var det en plädering för medmänsklighet. Flera debattörer tycker tvärtom att varje uttryck för gemensamt ansvar är ett flagrant angrepp mot den personliga integriteten.

Vårt förslag kombinerar värnplikt och folkligt deltagande vid möjliga katastrofer med ett aktivt bidrag till att hålla ihop det samhälle som på senare tid varit på glid mot större klyftor och främlingskap. Något som vi själva kan iaktta och visats av forskare.

Ingen debattör har hittills fört fram något motförslag som ska kunna ta itu med båda dessa utmaningar. Låt därför debatten och samtalen gå vidare. Rapporten kan du ladda ner på Arenagruppens hemsida.

Bengt Säve-Söderbergh, en av de 14 personerna bakom förslaget om en medborgartjänst

I dag gjorde Annie Lööf sitt årliga ”skrota-arbetsförmedlingen”-utspel. Nytt för i år är att förslaget kommer före Almedalsveckan.

Annie Lööf är inte en kvinna som gillar att bryta traditioner. Och allra varmast om hennes hjärta ligger kanske det årliga “skrota-arbetsförmedlingen”-utspelet.

Under sitta andra år som partiledare inleddes traditionen. Under en pressträff i Almedalen år 2012 gick förslaget ut på att privatisera Arbetsförmedlingen genom fri etableringsrätt och införandet av en jobbpeng. ”Reform-tempot har inte blivit som jag hoppats. Nu hoppas jag vi kan ta några steg till.” sa Annie Lööf då.

Under sitt tal i Almedalen år 2013 kom det klassiska uttalandet: ”Det finns en elefant i rummet. Den stavas Arbetsförmedlingen.”. Sedan spann Lööf vidare på djurtemat genom att jämföra arbetsrätten med en helig ko – som måste slaktas. Då gick förslaget ut på att lägga ned Arbetsförmedlingen och i stället införa en jobbpeng. Igen.

På ett ekonomiskt seminarium i Almedalen år 2014 presenterade Annie Lööf en rapport med “arbetsskapande åtgärder”. Rapporten gick ut på – trumvirvel – att skrota Arbetsförmedlingen! Det årets citat blev (efter åtta år i regeringsställning): ”Vi har gjort en hel del på vägen. För bara några månader sedan presenterade vi en utredning från regeringens sida där vi nu ska se över Arbetsförmedlingen i grunden.”.

I år ser vi en omvälvande förändring i Lööfs strategi. Redan två månader innan Almedalsveckan tar sin början kommer arbetsförmedlingen-utspelet, i samband med släppet av några förslag ur Centerns budgetmotion. Enligt årets förslag ska dock inte Arbetsförmedlingen läggas ned, den ska bara sluta förmedla jobb.

Kinberg Batra tar inte ställning till Reinfeldts “öppna hjärtan”. Det är minst sagt olyckligt.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra ville i SVT:s program Partiledaren inte ta ställning till Fredrik Reinfeldts ”öppna hjärtan”. Det är en olycklig glidning för M-ledaren som när hon valdes tydligt signalerade att den tidigare politiska linjen låg fast.

Anna Kinberg Batra är hårt pressad i de egna leden. Ett brett missnöje finns bland lokalpolitikerna mot decemberöverenskommelsen. I Östergötland motionerar Moderaterna om att skrota DÖ och senast i dag på SvD Brännpunkt framförs varningen om att DÖ måste väck om inte M ska spricka.

Hittills har AKB inte utåt visat några ansträngningar att vända den opinionen. Strategin verkar vara att tiga ihjäl motståndet. Frågan är hur länge en sådan taktik håller.

Att Kinberg Batra nu börjar backa från Reinfeldts linje samtidigt som hon inte förmår sätta ner foten å M:s vägnar i några tyngre politiska frågor förmedlar en bild av ett svagt ledarskap.

Dagens Arenas ledarsida har tidigare uppmanat AKB att ta makten över sitt parti. Än så länge verkar det som att den interna oppositionen frodas. I värsta fall kan det leda till att Moderaterna öppnar upp för samarbete med SD i någon form.

Det vore minst sagt olyckligt.

Sörj inte Göran Hägglund. Hittills verkar inte partiledarbytet leda till brist på spektakulära uttalanden.

I helgen valdes Ebba Busch Thor till ny partiledare för Kristdemokraterna. Men det finns ingen anledning till oro gott folk. Spektakulära uttalanden kommer vi med stor sannolikhet inte att lida någon brist på i fortsättningen heller.

Först och främst har EBT gått ut starkt i abortfrågan. Hon tycker att vi har alldeles för många aborter i Sverige. Lösningen är en nollvision mot aborter.

Ingen kan ha missat att hon tidigare var en stark abortmotståndare. Men det håller inte om en vill vara en del av alliansen. Kompromissen stavas “samvetsklausul”. Busch Thor är alltså inte längre emot fri abort. Men det är viktigt att sjuksköterskor själva ska kunna välja om de vill utföra aborter eller ej.

Hon har också vad många skulle anse som kontroversiella tankar om Sveriges politiska partier. I går, sin andra dag på partiledarposten, medverkade hon i SVT:s program Partiledaren. På frågan om hon skulle välja Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna blev svaret ”Det är verkligen som att välja mellan pest eller kolera”. Till sist valde hon Vänsterpartiet, för Jonas Sjöstedt är ändå en trevlig kille.

Busch Thor tycker också att det är svårt att peka ut var Sverigedemokraterna står på den politiska skalan. “Ett mittenparti” blir slutsatsen i en intervju med Expressen.

Statens detaljreglering av hur vi ska ta ut vår föräldraledighet är en annan sak som får EBT att se rött: “Ena sekunden är jag en ung kvinna som lyckats slå mig fram i en mansdominerad värld, andra sekunden är jag inte kapabel att själv ta diskussionen med min man: Det är bäst för dig, lilla Ebba, och för kvinno­kampen, att vi tvångsfördelar er föräldra­ledighet.”

Det resonemanget är inte bara “helt galet”, enligt Busch Thor. Det får henne också att dra slutsatsen att “Det finns ett smått totalitärt drag i vårt välfärdssystem.”.

Om sin egen politik säger hon i den kristna tidningen Dagen att man lika gärna kan kalla henne trädgårdshöger som kristen höger. Hon är nämligen trädgårdsintresserad också. Det kanske kan förklara en del av ovanstående förvirring.

I nya avsnittet av ekonomipodden Pengar och politik berättar Katrine Marcal om Ed Miliband och den brittiska valkampen direkt från Islington, London. Vi får veta att brittiska medier är lite mer vågade än svenska. Att brittiska socialdemokrater vågar lite mer än svenska. Vilka partier som ligger bra till. Och vilka ekonomiska frågor som avgör valet. Dessutom: har britterna helt missuppfattat sin egen ekonomi?

Lyssna till Katrine Marcal, Sandro Scocco och Mikael Feldbaum.

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: Itunes, Acast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé