Bloggen

Veckans graf utgår från senaste rapporten av Fiscal monitor och visar hur den ojämlika fördelningen av hushållens förmögenhet förhåller sig till förmågan att betala skatt.

Inkomster i utvecklade ekonomier är också mer ojämt fördelade. Tio procent av de rikaste äger i genomsnitt mer än hälften av den gemensamma förmögenheten, en siffra som är upp mot 75 procent i USA.

Förmögenheten är, utan tvekan, en bättre indikator på förmågan att betala skatt än plånbokens enskilda storlek.

Skatt på förmögenhet och transfereringar har historiskt varit en viktig källa till intäkter, enligt Fiscal monitor.

Källa: Fiscal monitor oktober 2013 »

Smålandspostens politiska chefredaktör Marcus Svensson är missnöjd med den kritik som han har fått för sin ledare om hiphop från bland annat Dagens Arenas politiska redaktör Jonna Sima. I dag kommenterar han invändningarna mot hans text på ledarplats.

För att försvara sina ståndpunkter tar Svensson stöd i forskningen. Han har hittat en studie som visar att våld mot kvinnor legitimeras i hiphop och att status i musikgenren uppnås genom att kränka kvinnor och homosexuella. Han påstår också att forskningen på området ”är tämligen klar”.

För att tala klarspråk: Någon vetenskaplig konsensus om hiphop existerar inte. Enskilda studier av amerikansk hiphop säger inget om musikgenren i allmänhet.

Det är inte heller rimligt att som i ursprungsledaren hävda att ”kvinnor konsekvent beskrivs som horor” inom hiphopen. Att lappa ihop argumentationen med någon studie som räknar versrader om kvinnovåld är att inte en korrekt hantering av forskningsunderlag.

Hiphop finns i mängder av olika former, varierar mycket och är föremål för tolkning. Det är lätt att få mothugg när man generaliserar populärkulturella uttryck. Svepande generaliseringar blir nämligen lätt just pinsamma.

En väl etablerad del av studier av kultur är vikten av jämförelse. För att göra en bra studie måste man veta vad man jämför (låttexter, eller förståelse hos lyssnare, hiphop som global företeelse eller som amerikansk musikindustri). Men när man som Marcus Svensson lyfter ut forskningen ur sin kontext och gör en jämförelse mellan hatmusik och hiphop har han inte stöd av den forskning som han refererar till. Det är en orättvis och uppenbart ad hoc användning av forskningsresultat.

Svensson fortsätter med följande påstående om Dagens Arena:

”Kanske är man rädd för att stöta sig med starka kommersiella intressen. Eller så handlar det om opinionskänslighet. Man vågar inte ta diskussionen med en generation vars identitet är intimt förknippad med hip hopen.”

Finns det månne en hemlig hip hop-lobbyorganisation vars inflytande vi står under? Eller vilka mäktiga ekonomiska intressen är det Svensson talar om här? Jag låter mig gärna bli upplyst.

Och när vi ändå diskuterar saken. Hur ser Marcus Svensson på att Moderaterna har låtit rapparen Mange Schmidt producera en kampanjlåt för dem? Kanske är det Moderaterna som borde förses med den varningstext som Svensson nämner?

För säkerhets skull kan jag också understryka att det enda intresse vi står under är den starka viljan att göra god journalistik.

Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Källa: Cunha & Heckman 2007 ”The Technology of Skill Formation”AER.

Grafen har tidigare publicerats i Magasinet Arena #5 2013.

Unga älskar att byta jobb. Att frilansa och inte ha ett fast jobb är drömmen för de 80- och 90-talister där individualismen har trumfat. Eller?

Myten om att unga älskar ett “fritt” arbetsliv är välkänd för oss alla. Hur den har uppstått är lite oklart. Men behändig att ta till för arbetsgivare som suktar efter billig arbetskraft som inte vågar ställa några motkrav.

Ungdomsstyrelsen har nu intervjuat 9 000 unga i åldern 16 till 29 år om hur de rangordnar olika påståenden som har med jobb att göra. Bra arbetsmiljö och fasta jobb är i topp.

Osäkra anställningar verkar trots allt inte vara så lockande. Vi kanske alla kan enas om att skrota myten 25-åringar som lyckliga hoppjerkor?

I förra veckans Uppdrag Granskning gjorde Greger von Sivers, rektor för friskolan Profilskola, bort sig ordentligt genom att göra det sämsta tänkbara: blåljuga i en konfrontationsintervju med Janne Josefsson. Som har använt dold kamera. Inspelningen visade Greger von Sivers obehagliga och fördomsfulla människosyn. Han förklarade för UG:s reporter, som i reportaget utgav sig för att vara en jobbsökande lärare, att han inte ville ha elever som “håller på med rap och våldtäkter”. Dessa personer “kan väl hålla på och rappa borta i Tensta och elda upp bilar där istället för här”, tyckte von Sivers.

En person med de värderingarna ska naturligtvis inte vara chef för en skola. Det insåg till och med Greger von Sivers själv, som passade på att sälja sin friskola innan Uppdrag Granskning hann visa sitt inslag. Men Smålandspostens oberoende moderata ledarsida rycker i dag – till mångas förvåning – ut till Greger von Sivers försvar. Ledarskribenten Marcus Svensson tycker visserligen att Profilskolans rektor har använt ett olämpligt och osofistikerat ordval, men det är ändå ett språkbruk som han känner igen från “bastusnack efter några öl”.

Därefter ger sig skribenten in i okunnighetens träsk och kväker rent hårresande resonemang. Han påstår att hiphopen i grunden är en rasistisk musikgenre som “utgår från det svarta som norm i kamp med det vita” – och att den är jämförbar med vit makt-musik. Det är så att man undrar om Smålandspostens har sin redaktion i en världsfrånvänd Amish-församling och inte i Bibelbältet.

Men i slutet av texten vill Marcus Svensson ändå tillstå att skolor inte bör sortera bort elever efter de kriterier som Profilskolan använt sig av. Men fler i skolan borde liksom Greger von Sivers intressera sig för vilka värden musikvärlden skapar. Det är som att återuppleva 1980-talets biocensur-debatt, eller den ständigt pågående diskussionen om våldet i tv-spel. Eller densamma inom litteraturen och konsten för den delen.

För precis som andra konstformer och musikgenrer är hiphopen mångfasetterad och kan innehålla såväl idiotisk sexism och rasism, som politiskt subversiva budskap, ren poesi eller förmedla en partykänsla som får en att känna sig på toppen av världen. Det är mycket riktigt en musikgenre med ett ursprungligt underifrånperspektiv som bär med sig erfarenheter från det segregerade klassamhället. Men i dag är det musik som görs av såväl unga som medelålders människor över hela världen, med lika många svarta som vita fans.

Att jämställa världens populäraste popmusikgenre med rasistisk vit makt-musik är direkt knasbolligt. Marcus Svensson spelar dessutom på unkna rasifierade föreställningar om den svarte mannen som, i det här fallet, inte ens några genusteorier tros bita på. Är det något som den svenska skolan verkligen borde belysa och diskutera så är det de för samhället destruktiva fördomar som Greger von Sivers och Marcus Svenssons ger uttryck för.

Från och med i dag är vår grävredaktör Mikael Färnbo föräldraledig. Det kommer han vara fram till strax efter valet nästa år.

Vi önskar honom en härlig tid med lilla Selma. Det har varit en intensiv och rolig tid med tunga avslöjanden om miljoner som rullar från Arbetsförmedlingen till Skogsstyrelsen. Och så klart avslöjandet om att fyra av tio gymnasiefriskolor inte sparar betyg i enlighet med lagen.

Nu jobbar vi vidare med nya avslöjanden i sikte. De första två månaderna kommer Arenas ena chefredaktör, Mikael Feldbaum, att bistå Dagens Arena i vårt redaktionella arbete. Det innebär att han tillfälligt också kommer att ta en paus från att skriva ledare.

Under helgen har vi också flyttat från våra gamla lokaler på Drottninggatan. Det känns lite sentimentalt att lämna en plats där man har tillbringat så många timmar de senaste åren. Men Arenagruppen har expanderat en hel och de gamla lokalerna räcker helt enkelt inte till längre.

Här råder än så länge kaos. Men förhoppningsvis blir det snart ordning i tillvaron igen. Arenagruppen firar i höst 20 år. Det känns som att vi nu stärkta tar oss an 20 nya år!

Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Ny tid, ny strid.

Efter 17 år har Arenagruppen, som Dagens Arena är en del av, flyttat in till sprillans nya lokaler på Saltmätargatan 22.

Därför kommer den här dagen att kantas av visst flyttkaos. Vi kommer att bevaka och rapportera som vanligt, och hålla ställningarna, trots att vi badar i flyttkartonger.

Arenagruppens vd Håkan A Bengtsson skriver om konsten att flytta från Drottninggatan 83 på sin blogg:

Nu när vi stänger dörren efter 17 år, samtidigt som Arenagruppen lämnar tonåren. Nu är tiden och alla år på Drottninggatan 83 också historia. Det var bara något som hände helt nyss.

Så här ser det ut i våra nya lokaler just nu:

Dimman tätnar över Skånepolisens arbetsmetoder. Det har nu gått tre veckor sedan Dagens Nyheter avslöjade att Skånepolisen har upprättat ett  register över 4 700 romer, eller människor med släktband till romer. En fjärdedel av de registrerade är barn.

Varför finns registret? På vilka grunder är det konstruerat? Varför finns även många ostraffade personer med i registret? Det är några av de grundläggande frågor som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) vill ha svar på, men hittills har Skånepolisen varit allt annat än tillmötesgående.

I söndagens Agenda intervjuades Monica Nebelius, chefsjurist på Skånepolisen, och påstod att romregistret är “en tankekonstruktion som skapats av DN”. Det var ett uttalande som mer än något annat påminner om “Bagdad Bobs” förhållningssätt till sanningen. Medieforskaren Esther Pollack kommenterade i Kulturnyheterna Nebelius uttalanden och konstaterade: “Polisen framstår ju inte som helt trovärdig. Det är en organisation som är ganska desorganiserad.”

Dagens Nyheter publicerar i dag en intervju med ett lärarpar i Lund som står med i registret. De är båda ostraffade. Den enda förklaringen till att deras namn finns med är att mannens syster har barn med en romsk man, tror de. Skånepolisen svarar att de på något sätt är släkt med någon som har koppling till kriminell verksamhet. Vilket det inte finns i det här fallet.

Allt pekar på att den röda tråden i Skånepolisens register är de romska släktbanden. Det gör det till ett rasistiskt register, som alldeles självklart bryter mot lagen. Det är därför direkt tragiskt att nu se Skånepolisens bortförklaringar. Deras trovärdighet är nere på bottennivåer och allmänhetens förtroende för dem har med all sannolikhet skadats allvarligt. Ändå har justitieminister Beatrice Ask kritik mot Skånepolisen varit märkvärdigt tyst den senaste tiden.

Det är uppenbart att landets tredje största polismyndighet behöver hjälp med sin krishantering. Men framför allt behöver de en ny ledning som kan se skillnaden på vanligt kriminalarbete och rasism.

200 miljoner kronor av skolpengen gick till att betala räntor i numera konkursade JB-koncernen. Det kan SVT avslöja i dag inför dokumentären “Skolfesten“, som kommer att sändas på torsdagskvällen.

Att elever i friskolan gått miste om 200 miljoner kronor som hade kunnat ge dem en bättre utbildning är anmärkningsvärt. Det är också i linje med vad Dagens Arena tidigare har kunnat avslöja i våra granskningar om JB. En kvarts miljard plockades från de vinstdrivande skolorna till moderkoncernen och användes till räntebetalning och expansion.

SVT bekräftar därmed de uppgifter vi grävde fram redan i juni. Något som måste vara frustrerande för inte minst Timbro – som har skrivit en (bristfällig) motrapport till vår granskning.

För elever som gått i åtminstone ett av JB:s gymnasium visar sig nu även konsekvensen i att att deras betyg är försvunna. Om dessa elever inte håller koll på de betyg de har fått i handen kan det få stora konsekvenser för deras framtida möjligheter till deras vidareutbildning.

En skolfest för riskkapitalister  – och en är en rejäl baksmälla för eleverna som inte ens varit bjudna på något party.

Vi rekommenderar att ni tittar på kvällens granskning.

Läs också våra tidigare artiklar i ämnet:
JB:s skolor mjölkades på pengar
Luftslottet som sprängdes
En friskolejättes uppgång och fall

Vi är bäst! Det förstår vi förstås att ni redan tycker – men i dag kom ett tydligt bevis på det. För andra året i rad har vi på Dagens Arena vunnit Svenska Publishing-priset i kategorin massmedier för bästa digitala webbplats.

Det börjar kännas som en härlig tradition att få ta emot detta pris – som är ett bevis på att vår journalistik når ut och läses av många. Det visar också att vi lyckats utveckla en sajt som upplevs som användarvänlig och intressant av både bransch och läsare.

Redaktionen jublar och tackar vårt eminenta webbproduktionskollektiv Klandestino AB för ett mycket gott samarbete.

Du kan också ta del av vårt prisbelönta webbpaket och göra en egen nyhetsvärderande webbplats. Läs mer här:

Vill du stödja vår granskande journalistik? Gör det här.

Stort tack säger redaktionen genom Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Dagens Arenas avslöjande om att Skogsstyrelsen fakturerat miljonbelopp för tomma platser i ett fas 3-projekt tas upp i riksdagen.

Det är riksdagsledamoten Kristina Nilsson (S) som reagerat på granskning och skickat en skriftlig fråga till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Kristina Nilsson skriver:

”Enligt tidningen Dagens Arena har det visat sig att det från mars i år fanns deltagare i endast tre av Skogsstyrelsens tio ”marknadsområden”. Ändå har Arbetsförmedlingen fakturerats 2,4 miljoner för dessa tomma platser för myndighetens administrativa utgifter.”

Och frågan lyder:

”Vad avser arbetsmarknadsministern att göra för att Arbetsförmedlingens resurser ska komma till arbetslösa till del och inte bekosta andra myndigheters administration?”

Det undrar vi på Dagens Arena också. Vi väntar med spänning på svar.

Läs granskningens fyra delar här:

• Notan för en fas 3-plats på myndigheten: 31 000 i månaden
• Skogsstyrelsen fakturerade miljoner – trots noll deltagare
• Interna mejl: Fortsatta frågetecken kring höga kostnader
• Funktionsnedsatta väljs bort i fas 3-projekt på Skogsstyrelsen

Det är fri jakt i medierna på domare i Göta hovrätt. Med all rätta, kan man tillägga. Alla stora medier drar stort på varsin konfrontationsintervju med allt från hovrättsråd till hovrättspresidenter.

Ämnet är förstås det sänkta straffet i sexfilmsdomen. Och framför allt denna märkliga passus av hovrätten:

”De uppgifter som XX har lämnat har visserligen varit nedsättande för NN:s anseende. Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor.”

De konfronterade juristerna gör som alla som får springa gatlopp i medierna brukar göra. De duckar, talar förbi, krumbuktar och hänvisar till årets mest missbrukade undanflykt: ”samlad bedömning”.

Men trots allt prat var det en tystnad som var mest talande. Det var en paus på hela sju sekunder, med en liten suck mot slutet. En evighet i direktsänd radio.

Hovrättspresidenten Sten Andersson hade under intervjun upprepat ”omfattande resonemang” och ”samlad bedömning” ett antal gånger när P1-morgons Katherine Zimmermann ställde den raka frågan:

”Skulle du säga att hovrätten är i takt med tiden?”

Tick, tack, tick, tack. En liten knappt hörbar suck av förtvivlan.

Som om Sten Andersson såg det först då: Den kapade trossen. Livet som flutit iväg. Nutiden som ett försvinnande streck, dallrande på horisontlinjen.

Sen vaknade autopiloten igen: ”jag vill inte recensera”, ”samlad bedömning”, ”omfattande resonemang” osv.

Men vi hörde Sten, vi hörde.

Fotnot: Katherine Zimmermanns fråga kommer 07:19 in i klippet.

”Heltidsstuderande arbetslösa” har blivit fler med anledning av att arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program numera är fler. Veckans graf visar ett ökat antal heltidsstuderande i de fem största delgrupperna, 15–64 år.

I helgen sade Moderaternas partisekreterare Kent Persson att ungdomsarbetslösheten är överdriven. Det råder inte 25 procents arbetslöshet – utan åtta procent, menar han.

I går rapporterade Dagens Arena om LO:s kritik mot Kent Perssons uttalande.

Det ger en falsk bild av den faktiska ungdomsarbetslösheten, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till SvD Näringsliv.

LO har låtit SCB kartlägga vilka som döljer sig bakom de cirka 125 000 heltidsstuderande arbetslösa. Förutom gymnasisterna och högskolestudenterna är 46 000 personer inskrivna i olika former av arbetsmarknadspolitiska program, ofta som långtidsarbetslösa.
– Det här är således en extremt heterogen grupp, säger Torbjörn Hållö, till SvD Näringsliv.

Källa: SCB och LO-ekonomerna

Dagens Arena har den senaste veckan granskat Skogsstyrelsens projekt för långtidsarbetslösa. Vi har grävt fram att myndigheten fakturerat miljoner – trots tomma platser.

Vi har även kunnat visa att de fas 3-platser som funnits har varit anmärkningsvärt kostsamma. Notan har landat på 31 000 kronor per plats i månaden. Vilket kan ställas mot att de som deltar i fas 3 som högst är berättigade 680 kronor per dag.

I dag kunde vi dessutom avslöja att Skogsstyrelsen har velat välja bort personer med en funktionsnedsättning. I interna mejl framkom att man tyckte att många av de arbetslösa drogs “med diverse problem både fysiska och psykiska”. Företrädare för Skogsstyrelsen menade helt enkelt att de här personerna var för dyra för verksamheten.

Samtidigt som vår grävredaktör Mikael Färnbo höll på med artikelserien stötte han också på ännu en nyhet: Fram till årsskiftet råder stopp för utbildning i fas 3. Pengarna har tagit slut för att behovet har varit så stort. Något som arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson inte kände till och nu tvingas stå till svars för i Aftonbladet i dag.

Våra nyheter har fått stor spridning och plockats upp av både SVT, TT, Metro och olika ledarsidor. Det här är helt enkelt Dagens Arena när vi är som bäst och det är med stor stolthet jag leder denna redaktion.

Sedan vi utvecklades till webbtidning våren 2010 har vi framgångsrikt hittat vägen till en snabb, granskande journalistik som får stor spridning. Ett recept som vi möjligtvis borde ta patent på – med tanke på hur mycket vi lyckas åstadkomma trots små resurser och liten redaktion.

Vi arbetar nu vidare med nya granskningar, varav en kommer att brisera i en nära framtid. Du som vill stötta oss kan göra det här >>

Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Politiker ska inte längre ha möjlighet att lyfta full pension redan vid 50 års ålder om de vid den åldern lägger av med politiken. Det förslaget ställde sig styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bakom i helgen. Lagom till valen nästa år kommer kommuner och landsting att kunna anta en ny modell för omställningsstöd för nytillträdda förtroendevalda.

– Det nya förslaget innebär ett förändrat fokus från pension till omställning för förtroendevalda, vi vill öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, i ett pressmeddelande.

Enligt de nya reglerna kommer den så kallade visstidspensionen att försvinna. Den gjorde det möjligt för människor att lämna politiken och få full pension redan från 50-årsålder – utan några krav på sig att söka nytt jobb. Sveriges Radio gjorde en granskning 2011 som visade att närmare 700 politiker fick visstidspension till en kostnad av 70 miljoner kronor per år.

I framtiden kommer de kommuner och landsting som antar den nya modellen att i stället erbjuda omställningsstöd i form av utbildning och handledning, samt ett ekonomiskt omställningsstöd i maximalt tre år.

Tidigare i år ändrades pensionsreglerna även för före detta riksdagspolitiker. Från och med riksdagsvalet 2014 ska de ledamöter som väljs in för första gången få pension i max två år, och det gäller bara de som suttit i riksdagen i minst åtta år.