Bloggen

Avknoppade vårdcentraler som gör miljonvinster. Riskkapitalbolag med en vinst på 3,5 miljarder kronor, men som betalar noll kronor i skatt. Fattiga invånare i Stockholm som tvingas söka sig till akuten efter Vårdval Stockholm.

Dagens Arena är en självständig webbtidning som granskar makten. Vi är en redaktion som har publicerat flera uppmärksammade avslöjanden. Dagens Arena har dessutom två år i rad vunnit Publishing-priset för bästa massmediewebbplats.

Vi vill gärna ha ditt stöd för att göra en ännu bättre tidning. Genom att finansiellt stödja Dagens Arenas grävprojekt hjälper du oss att ta nästa steg.

Nu kan du stödja oss genom antingen en engångsdonation eller månadsdonationer. Du väljer själv hur mycket du vill donera samt när du vill avsluta donationen.

Vår rapportering är oberoende och ett bidrag kommer inte att påverka vad vi väljer att granska. Du vet vad du får när du stödjer Dagens Arena: Skarp och grävande kvalitetsjournalistik som får genomslag och gör skillnad.

För att kunna fortsätta satsa på journalistik som gör samhället bättre vill vi gärna ha din hjälp. Stötta Dagens Arena genom att ge din gåva här >>

“Timbro lägger ut rökridåer“ skrev Kent Werne för Dagens Arena i den gångna veckan i ett svar till den kritiska artikel som publicerats på Timbros sajt ”Välfärdsforum”. Nu har Timbro svarat på inlägget.

Timbro skriver: “Kent Werne inledde debatten med att skriva en artikel i Dagens Arena med rubriken JB:s skolor mjölkades på pengar. Där skrev han bl a att ‘riskkapitalbolaget Axcel tjänat en kvarts miljard på JB:s gymnasieskolor’ och hävdade att koncernbidragen kunde likställas med vinstutdelning … Kent Werne har starka åsikter om vilket resultatmått som bör användas. Men oavsett vilket mått som används så kvarstår det faktum att om Axcel inte fått ut några pengar från koncernen så kan det inte ha skett något ‘mjölkande’.

Här är vårt svar från Kent Werne:
“Att Axcel har gjort vinst på skolverksamheten i JB-Education är ställt bortom allt tvivel. Närmare bestämt 239 miljoner kronor 2008–2012. Och Axcel var ensamma och aktiva ägare. Därmed är det rimligt att säga att Axcel tjänade pengar på JB:s gymnasieskolor under vinståren 2008–2011.

Och visst kan man säga att skolorna mjölkades på pengar. Överskotten skickades nämligen som koncernbidrag till moderbolaget JB Education, vilket kan ses som en form av utdelning från dotterbolag till moderbolag.

Jag har aldrig påstått att utdelning gavs till ägarfonden Axcel III, varken i den första artikeln eller senare. Detta är Timbros påhitt, felläsning eller sammanblandning med vad någon annan skrivit. Jag har visat hur man brände vinstpengarna på räntor på stora uppköpslån, och på spekulativ expansion genom uppköp av en rad mindre skolföretag (som inlemmades i JB-koncernen).

Timbro försöker sedan blanda bort korten och hävda att “det nu finns en samsyn mellan oss och Werne”. Det gör det ingalunda. Timbro försöker vilseleda folk och lägga ut rökridåer när det handlar om vinsterna och riskkapitalbolagen i välfärden. Bland annat genom att försöka förvandla vinst till förlust genom att låtsas som att riskkapitalbolagsägda koncerner fungerar på samma sätt som ett småföretag.”

Regeringens satsning på ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt kostar statskassan 15 miljarder kronor per år. Enligt regeringen kommer reformen ge 13 000 nya jobb. Man kan ha sina funderingar kring den siffran. Inte minst med tanke på att facit för de tidigare jobbskatteavdragen på sammanlagt 70 miljarder varit minst sagt skralt.

Men låt oss säga att det blir 13 000 nya jobb. För 15 miljarder kronor. Det innebär att varje nytt jobb kostar statskassan 1 153 846 kronor per år. Alltså en dryg miljon kronor per jobb och år.

Låt oss sätta detta i perspektiv: Medellönen i Sverige år 2011 var 24 533 kronor i månaden. På ett år blir kostnaden för arbetsgivaren – inklusive semesterlön, arbetsgivaravgifter och försäkringar – cirka 422 000 kronor. En ganska bra bit under hälften av summan som ett femte jobbskatteavdraget kostar.

För 15 miljarder skulle man alltså kunna anställa 35 545 medelsvenssons. I till exempel välfärden. Eller varför inte i den krisande skolan?

För fler jämförelser rekommenderas Grön ungdoms sajt 15miljarder.se. Där har ungdomarna bland annat räknat ut att 15 miljarder räcker till 38 051 undersköterskor, 27 294 barnmorskor, 32 299 grundskolelärare osv…

Det kanske finns bättre saker att satsa på här i världen än att vi som jobbar ska få några hundralappar mer i plånboken varje månad.

Texten är redigerad 16 sept.

I dag har vi glädjen att meddela att vi knyter ännu en stark profil till Dagens Arenas ledarredaktion. Irene Wennemo, tidigare huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, samhällsdebattör och krönikör kommer med start i dag, måndag, att vara en del av ledarredaktionen.

– Irene Wennemo sitter på en unik kompetens om socialförsäkrings- och arbetsmarknadsfrågor och hon kommer att tillföra en viktig bredd till Dagens Arenas ledarreaktion. Vi är stolta och glada över att kunna ta del av Irene Wennemos kompetens, säger Yonna Waltersson, tf chefredaktör på Dagens Arena.

– Irene Wennemo är en person som vi länge har velat knyta till oss, och vi tycker det är roligt att hon nu har möjlighet att ta på sig uppdraget.

Irene Wennemo skriver just nu en bok om välfärdspolitiken och hur den svenska modellen fungerar. Hon har tidigare varit chef för LO:s arbetslivsenhet och är filosofie doktor i sociologi. Fram till i somras var Irene Wennemo huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
– Det ska bli mycket stimulerande att ingå i Dagens Arenas ledarredaktion som under de senaste åren har fått en allt tyngre roll i samhällsdebatten, säger Irene Wennemo.

– Jag hoppas att kunna bidra med kunskap och analyser från de områden jag tidigare har arbetat med – välfärdspolitik, utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor.

Dagens Arenas redaktion förbereder nu valbevakningen som kommer att trappas upp de närmaste månaderna.
– Det är nu inte ens ett år kvar till nästa riksdagsval och genom rekryteringen av Irene Wennemo till ledarredaktionen ser vi att vi ökar vår skärpa och stärker vår bevakning inför valet, säger Yonna Waltersson.

Irene Wennemo kommer att skriva sin första ledartext senare i veckan och hon deltog i dag, måndag, på sitt första ledarredaktionsmöte.

I Dagens Arenas ledarredaktion ingår:
Håkan A Bengtsson
Björn Elmbrant
Mikael Feldbaum
Roya Hakimnia
Daniel Mathisen
Johanna Palmström
Åsa Petersen
Malena Rydell
Irene Wennemo
Per Wirtén

Eric Sundström är föräldraledig till i februari. Anna Hellgren är tjänstledig till i november.

För mer information kontakta:
Yonna Waltersson, tf chefredaktör, 0736 541 307.

För andra året i rad är Dagens Arena nominerade till Svenska Publishing-Priset.

Förra året vann vi, och är i år nominerade i klassen ”massmedier” och tävlar mot na.se, Accent och Veteranen.

Självklart vill vi gärna att alla läsare ska rösta på Dagens Arena. I dag är sista dagen för att rösta på de digitala bidragen. Röstningssidan stänger klockan 24.00.

Rösta på oss här och tipsa dina vänner om att göra det också »

Här är några exempel på varför Dagens Arena borde vinna. Förra veckan granskade vi fem områden där regeringens politik har fått tydlig effekt.

Vi gick igenom siffrorna som visar vad den borgerliga regeringens politik har inneburit för Sverige.

Tema: Ett år kvar till riksdagsvalet

• Jämlikhet: Ökad ojämlikhet i alliansens Sverige
• Analys: Regeringen river samhället itu 
• Jämställdhet: Kraftig ökning av inkomstgapet mellan könen
• Analys: Kvinnorna stora förlorare på allianspolitik 
• Arbetslöshet: Ett monumentalt misslyckande
• Forskare: ”Ingen effekt överhuvudtaget”
• Analys: Arbetslöshetslinjen 
• Miljö: Miljömiljonerna som försvann
• Analys: Reinfeldt direkt ointresserad av miljön
• Analys: En sjuk sjukförsäkring 
• Sjuktalen tillbaka trots massiva utförsäkringar

121 miljoner människor i EU lever under risk för fattigdom eller social utslagning. Det är var fjärde invånare i EU. Siffran väntas öka till nästa år.

När vi vänder oss mot enskilda länder i EU börjar siffrorna svindla. 49 procent av barnen i Rumänien riskerar att växa upp i fattigdom. 40 procent av de äldre i Cypern. 31 procent av grekerna. Även 16 procent av de svenska barnen riskerar en uppväxt i fattigdom.

Men Europas ekonomiska politik styrs hårt av åtstramningar. Det innebär fortsatt press på sänkta löner, begränsade fackliga rättigheter och åtstramningar i offentlig sektor – allt under omskrivningar om att Europas länder måste “reformera sina ekonomier“.

“Europas aggressiva försök att balansera ekonomin genom att slakta offentliga utgifter är en katastrof. Genom att ignorera historiens misstag riskerar Europa att upprepa dem. För de mest sårbara människorna i Europa väntar en åtstramningsvinter som kan vara under en generation”

Winnie Byanyima, chef över Oxfams internationella enhet, skräder inte orden när hon beskriver resultatet av Europas åtstramningspolitik. Politiken är en återvändsgränd.

Men att tala om återvändsgränder berättar inte hela sanningen. En kris där en generation av människor går förlorad är långt värre än så. Det är en kris där desperationen till sist kommer växa sig så djup att själva demokratin hotas. En kris som vi inte har råd med.

Det finns också, som Winne Byanyima skriver, en alternativ väg. Den går genom dialog med arbetare och fackförbund, genom att investera i människor, hållbart arbete och sociala skyddsnät. Genom att skrota åtstramningspolitiken.

I det långa loppet blir den kostnaden långt mycket lägre.

På söndag den 15 september är det kyrkoval. 5,5 miljoner är röstberättigade – av dem röstar knappt tolv procent.

Ska partipolitiken ha en plats i den svenska kyrkan? Det var en av frågeställningarna i veckans upplaga av Arenaklubben, Dagens Arenas podcast.

Med olika ingångar diskuteras kyrkovalet av Helle Klein, präst och chefredaktör för Dagens Arena, Malin Hanson, chefredaktör för Tvärdrag och Håkan A Bengtsson, vd för Arenagruppen och ledarskribent på Dagens Arena.

Kyrkovalet diskuteras 13 minuter in podcasten – och vi ber om ursäkt för det knackiga ljudet (till nästa gång ska vi byta mikrofon).

Lyssna

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman är upprörd över Dagens Arenas journalistik. Vi ger honom svar på tal och ett lästips.

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman har i veckan gett uttryck för sina känslor för Dagens Arena. Det började med ett inlägg på Arenagruppens vd, Håkan A Bengtssons, facebooksida (Dagens Arena är en av Arenagruppens verksamheter).

Enligt Edman ägnar sig Dagens Arena åt ”marxistisk kvasiekonomijournalistik” och att vi virkar på” konspiratoriska snuttefiltar”. Inlägget är anmärkningsvärt och det kan tyckas tveksamt om den sortens utläggningar ligger i hans uppdrag som chefredaktör för Sveriges Kommuner och Landstings tidning.

Efter att Dagens Arena publicerat inlägget fick undertecknad ett mejl från Mats Edman. Kritiken upprepades:

“Du borde dock ha nämnt i vilket sammanhang kommentaren gjordes. Nu hänger den helt frikopplad från din chef Håkan Bengtssons svepande kritik av Dagens Samhälles redaktion liksom övriga inlägg i tråden. Publicera alla kommentarer, tycker jag. Men det är väl så ni tänker: halva sanningen räcker. Och i fallet JB så har Kent Werne ännu en gång räknat bort sig fullständigt. Han har helt enkelt fel i sak. Artikeln är ett utmärkt exempel på vad jag kallar marxistiskt kvasiekonomijournalistik som bedrivs efter mottot ”halva sanningen räcker”.”

Anledningen till att Dagens Arena inte publicerade hela tråden – utöver utrymmesskäl – var att diskussionen egentligen inte handlade om Dagens Arena, utan om Mats Edmans journalistiska gärning. Men för transparensens skull lägger vi in en bild på samtliga kommentarer här nedan (förstora för större upplösning).

Mats Edman menar som sagt också Dagens Arena i granskningen av JB Education har “räknat bort sig fullständigt”, att vi “styrs av politisk tendens” och “producerar propaganda”. Edman är en välkänd vinstförespråkare och det är inte första gången en redaktion hamnar i Edmans skottlinje. I samband med Caremaskandalen har Dagens Nyheter och Aftonbladet hamnat i hans fokus. Och när tidningen Barometern granskade djurkommunikatören Gabriella Rastads verksamhet skrev Edman i Dagens Samhälle att det handlade om drevjournalistik. Att hans fru var nära anknuten till den utpekade valde han att bortse ifrån.

Granskningen av JB Education har visat sig vara en känslig affär. Så känsligt att det har föranlett Timbro att skriva en motrapport. Möjligtvis är det den rapporten Mats Edman har låtit sig inspireras av – något närmare exempel på exakt vilka siffror som är felaktiga ger han nämligen inte.

Nu råder det dock ingen tvekan om att Kent Wernes granskning av JB Education är ett genuint journalistiskt hantverk och en föredömlig granskning av en friskolekoncerns uppgång och fall. De siffror som har tagits fram är noggrant granskade och fakta har dubbelkollats. Samma siffror har dessutom i ett senare skede räknats fram av Expressen – men Edman menar kanske att de också ägnar sig åt marxistisk kvasiekonomijournalistik?

För att inte lämna något utrymme för feltolkning har Werne i ett uttömmande svar till Timbro redovisat hur granskningen har gått till. Av genomgången framkommer däremot hur Timbro använder sig av tveksamma källor och att det i rapporten förekommer flera felaktigheter. Vi rekommenderar helt enkelt Mats Edman att läsa den texten.

Och vår oberoende journalistik – den fortsätter vi att vara stolta över.

Yonna Waltersson, tf chefredaktör och ansvarig utgivare

Swedbank, Konjunkturinstitutet och LO är eniga: Skippa jobbskatteavdraget och satsa på bostäder och unga utan gymnasiekompetens.

På onsdagsmorgonen bjöd LO in till ett ”försnack” inför släppet av regeringens budgetproposition i nästa vecka. På frågan vilka reformer som de inbjudna ekonomerna från Swedbank, Konjunkturinstitutet och LO själva skulle haft med i en höstbudget var svaret enhälligt: Inget jobbskatteavdrag!

Swedbank och KI ville i stället se satsningar på bostadsbyggandet. LO ville både se en satsning både på bostäder och på unga som saknar gymnasiekompetens.

KI:s prognoschef Jesper Hansson var frän i sin kritik av regeringens ekonomiska politik. Han poängterade att det fattas 80 miljarder kronor om överskottsmålet ska nås till 2017. Och även om Anders Borg får rätt i sin mer optimistiska BNP-prognos fattas det 50 miljarder. Att missa överskottsmålet så grovt hotar den ”ordning och reda” i de offentliga finanserna som Borg så länge vurmat för. Statsskulden kommer att öka och räntorna gå upp.

Enligt KI finns bara en lösning, om man nu inte är beredd att försämra välfärden: Skattehöjningar!

Och inga skattehöjningar på marginalen. 80 miljarder måste in till statskassan till 2017. Det är ungefär vad de senaste fyra jobbskatteavdragen har kostat. Och ett femte är nu på väg.

Vad Borg gör är att redan nu inteckna förväntad tillväxt om 30 år och sätta sprätt på pengarna, menade Jesper Hansson. Det är inte ansvarsfullt. Det går inte räkna med pengar så långt in i framtiden. Vad som helst kan hända tills dess. Dessutom bygger kalkylen på en BNP-tillväxt som ligger långt över den som KI räknar med.

Och sist men inte minst: De skattesänkningar regeringen föreslår bygger på att det offentliga åtagandet urholkas. Med andra ord: För att råd att ge mer pengar till höginkomsttagare måste allt mindre pengar gå till vård, skola och omsorg. Det är den prioritering regeringen gör.

Att man föra en sån här politik kan man ha olika åsikter om, tyckte KI-ekonomen. Problemet är att regeringen inte är villig att prata om det.
– Regeringen måste vara ärliga med vad politiken får för effekter. Det måste upp på bordet, sa Jesper Hansson.

Den syriska propagandan efter den fruktansvärda gasattacken börjar bli alltmer snurrig. Nu rapporterar AP att den syriska utrikesministern gått med på Rysslands förslag om att lämna ifrån sig kontrollen över kemvapnen.

Men vänta. Sa de inte alldeles nyss att de var oskyldiga?

Det börjar låta lite som om de säger två saker samtidigt: ”Det var inte vi” och: ”Vi ska inte göra det igen”.

Det ligger något i det dissidenten Yassin al Haj Saleh sa till Cecilia Uddén i morse när han svarade på frågan om han var säker på att det verkligen var regimen som använt de kemiska vapnen. Det bästa beviset är att de är beredda att ge upp sina lager, sa han:

– Du tror väl inte att de skulle överlämna några kemiska vapen om de visste att rebellerna hade egna förråd av kemiska stridsmedel, säger Yassin al Haj Saleh via satellit från norra Syrien.

Hur allvarligt är det här avslöjandet för regeringen? Varför duckar Reinfeldt för Snowden?

På lördag är det ett år kvar till riksdagsval. Vad vill ni ska hända för att det ska bli regeringsskifte?

På söndag är det sedan kyrkoval. Ska partipolitiken ha en plats i svenska kyrkan?

Hör Malin Hanson, chefredaktör för Tidskriften Tvärdrag, Håkan A Bengtsson VD Arenagruppen, Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete, samtala med Dagens Arenas Yonna Waltersson i veckans avsnitt.

Lyssna

Dagens Arena – en tidning som ägnar sig åt “marxistisk kvasiekonomijournalistik” – enligt Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle.

Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman menar att Dagens Arena ägnar sig åt “marxistisk kvasiekonomijournalistik” och att vi virkar på” konspiratoriska snuttefiltar”. Exakt hur vi gör det förblir av kommentaren oklart.

På Dagens Arena undrar vi just nu om Sveriges Kommuner och Landsting tycker att den här typen av kommentarer ligger i chefredaktörens uppdrag.

På lördag är det ett år kvar till riksdagsvalet. I veckan granskar Dagens Arena fem områden där regeringens politik har fått tydlig effekt.

Sedan Dagens Arena 2010 utvecklades från att vara en ledarsida till att bli en webbtidning har en viktig del av vår bevakning bestått av att granska regeringens politik och den lagstiftning som numera i mycket stor utsträckning påverkar våra liv. Med ett år kvar till valet kommer den bevakningen att intensifieras. Under våren kommer vi självklart även att rikta ett stort fokus mot det Europaparlamentsval som föregår riksdagsvalet.

Denna vecka ägnas åt fem av de områden där vi ser en utveckling som bekymrar oss. Vi går igenom statistiken och siffrorna som på ett tydligt sätt visar vad den borgerliga regeringens politik har inneburit.

Först ut är ojämlikhet. Välkommen att läsa och dela våra artiklar.

Tema: Ett år kvar till riksdagsvalet

• Jämlikhet: Ökad ojämlikhet i alliansens Sverige
• Analys: Regeringen river samhället itu 
• Jämställdhet: Kraftig ökning av inkomstgapet mellan könen
• Analys: Kvinnorna stora förlorare på allianspolitik 
• Arbetslöshet: Ett monumentalt misslyckande
• Analys: Arbetslöshetslinjen 
• Miljö: Miljömiljonerna som försvann
• Analys: Reinfeldt direkt ointresserad av miljön
• Sjuktalen tillbaka trots massiva utförsäkringar
• Analys: En sjuk sjukförsäkring 

I dag bröt tunnelborren Åsa igenom Hallandsåsen för andra gången. De två tunnelrören står äntligen klara. 21 år efter byggstart och 10,5 miljarder kronor senare.

Hela processen är så bisarr att man egentligen bara kan skratta åt det. Men skrattet fastnar i halsen när man tänker på alla förgiftade arbetare, förlamade kor, döda fiskar, uttorkade vattendrag och enorma summor skattepengar som plöjts ner i åsen.

Här följer sju absurda fakta om tågtunneln genom Hallandsåsen:

• Den ursprungliga prislappen uppskattades till under miljarden. En slutnota på 10,5 miljarder kronor är ungefär tolv gånger dyrare än beräknat.
• Bygget skulle tagit fem år. Det tog 21 år.
• När ni susar genom tunneln kan ni tänka på att den kostat cirka 1,2 miljarder kronor per kilometer (det vill säga 1,2 miljoner kronor per meter!). En ordinär svensk dubbelspårig järnvägstunnel kostar ungefär 200 miljoner kronor per kilometer.
• Varje minuts vunnen tid mellan Båstad och Förslöv (man beräknas spara ungefär 10 minuter) kostar lite drygt en miljard kronor.
• I slutet av 1990-talet gjorde Banverket en samhällsekonomisk utvärdering av projektet. Slutsatsen var att bygget har en samhällsekonomisk vinst på cirka 2 miljarder. Inte i löpande intäkter. Totalt. Det betyder att 8,5 miljarder är bortkastade pengar.
• För 8,5 miljarder kronor skulle man till exempel kunna bygga en ny Öresundsbro, eller betala ut socialbidrag under ett helt år.
• Trots giftskandalen, skenande kostnader och den samhällsekonomiska analysen valde Göran Persson i början av 2000-talet att fortsätta med bygget. Prestige? Macho? Ingen vet.

I dag välkomnar vi en ny praktikant här på Dagens Arena. Kerstin Johansson heter hon, och hon kommer att vara med oss i tre månader framöver.

Under tiden här ska Kerstin få lära sig allt redaktionen vet om webbjournalistik – något vi ser väldigt mycket fram emot att få lära ut. Tidigare har Kerstin jobbat bland annat på tidningen “Invandrare & Minoriteter”.

Första artikeln hittar ni här >>

Har du ett nyhetstips till Kerstin? Mejla till kerstin.johansson@arenagruppen.se
På Twitter nås Kerstin på @kerstinjoh