Bloggen

Vår generella välfärd är inte längre generell. Det konstaterar Akademikerförbundet SSR i en rapport som släpptes i Almedalen på onsdagen. I och för sig är det väl egentligen inte en nyhet. Att arbetslösa och sjuka många gånger inte får en tillräckligt hög ersättning att leva på har vi kunnat läsa om i otaliga rapporter.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. En fjärdedel som i dag får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, är arbetslösa. 15 000 människor är vad SSR ringar in som så kallade ”working poor”, arbetande fattiga. En växande grupp som har så dåliga villkor på arbetsmarknaden att lönen inte räcker till att täcka utgifterna.

Tidningen Arbetet uppmärksammar på onsdagen en kommande LO-rapport. I rapporten framkommer det att bara hälften av dem som har ett tillfälligt jobb går vidare till en fast anställning. Människor som aldrig omfamnas av en trygghet på arbetsmarknaden, som får hoppa från vikariat till vikariat. Många gånger underbetalda och som inte kan vara säkra på om de har ett jobb för morgondagen.

Det blir då inte så lite ironiskt att Fredrik Reinfeldt samma dag står på en presskonferens och ber den samlade journalistkåren att föreställa sig hur jobbigt det har varit för den hotell- och restauranganställda att betala en så hög avgift för a-kassan. Att man därför nu kommer att skrota de differentierade a-kasseavgifterna.

Det är ju ett direkt resultat av regeringens politik att så många människor har lämnat a-kassan. Att regeringen nu indirekt medger att den förda politiken varit fel är förstås positivt.

Men regeringens politik handlar om mer än differentierade a-kasseavgifter. Kvar står alla de som hamnat utanför under regeringens tid vid makten. Som trängs längre och längre ut på marginalen. Och som kommer bli ännu fler – när politiken lyder fler låglönejobb, ickeexisterande bostadspolitik och svarta hål i sjukförsäkringen.

Supervalåret. Begreppet är väl inmutat vid det här laget. Andra väl inmutade begrepp i valrörelsesammanhang är personliga möten, resor, samtal och Barack Obama. Så också hos Miljöpartiet, som på tisdagen presenterade sin valstrategi för valrörelsen 2014.

Och medan partiledarna reser och lyssnar och sedan passar på att lyfta in samtalet med småföretagare X i alla möjliga sammanhang, så knackar valarbetarna dörr och håller samtal. 250 000 stycken ska Miljöpartiet prata med innan valet 2014. Allt enligt amerikansk modell.

Flygblad och torgmöten är förlegat, i stället ska gräsrötterna bli ständigt arbetande kampanjledare: Hos frisören, på gatan, osv, osv. Man ska prata. Jämt.

Ämnena är givna. Miljöpartiets fokusområden inför valet 2014 kommer vara jobben, skolan, klimatet och migrationsfrågor. Miljöpartiet ska bli bäst i klassen på att prioritera. Inga fler utspel om att människor ska reparera sina cyklar som vid förra årets Almedalsvecka verkar vara tanken.

Men hur ska man satsa på jobben? Lite oklart, men gröna jobb är ledordet. ”Vi ska prata om jobben för att alla andra gör det”, verkar vara tanken. Det blir trångt i mitten. Det blir det även i skolsammanhang.

Och vi ska för all del inte glömma internet i MP:s. World wide web ingår också i kampanjarbetet. Det är som att fascinationen för INTERNET och SOCIALA MEDIER aldrig riktigt avtar: ”Det finns ju så mycket att upptäcka!”, varje år, varje valrörelse.

Det är så ”världens roligaste valår!” ska gå till.

Sedan lite mer än en vecka tillbaka har Dagens Arena granskat arbetsmiljön på Försäkringskassan. Allvarliga brister har framkommit. Rättssäkerheten är hotad, handläggare får hoppa in och ut i varandras ärenden och ett enda ärende kan ha sju handläggare.

Personalen väljer att sluta och facket bedömer att det saknas 5 000 personer för att kunna göra ett bra arbete på en av Sveriges viktigaste myndigheter.

Vi har också försökt få Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson att ställa upp på en intervju – men fått nej och blivit bollade till Försäkringskassans personaldirektör.

Under midsommarhelgen skrev jag också en debattreplik till Timbros vd Markus Uvell i Expressen om Almedalen. Jag argumenterade för politikerveckans fördelar. Och även om man kan kritisera rosévinsminglandet och mängden företagsjippon står jag fast vid att Almedalsveckan är en unik demokratisk mötesplats.

Hierarkier som gör högt uppsatta politiker svåra att nå går inte att upprätthålla när man rör sig i Visby under Almedalsveckan. För oss som arbetar som journalister innebär det en möjlighet att ställa politiker och myndighetspersoner till svars.

Sagt och gjort. Vår reporter Hanna Stefansson begav sig till ett av de seminarium Dan Eliasson skulle delta på. Hon lyckade också få honom att svara på våra frågor. Resultatet finner ni här >>

Adam Marttinen (SD) är gruppledare för Sverigedemokraterna i Sörmlands landsting, har flera uppdrag i Eskilstuna kommun och sedan den 2 maj tjänstgör han även som ersättare i riksdagen, där han även är suppleant i riksdagens socialutskott och kulturutskott.

Beräknad arbetstid per vecka är över 50 timmar. För arbetet som riksdagsledamot. Man undrar hur Marttinen får dygnet att gå ihop. Men man undrar också hur hans parti ser det som rimligt att låta en person sitta på trippla uppdrag. Vad beror det på?

I tidningen Folket, som på måndagen skrev om Marttinens uppdrag, finns statsvetaren Jan Turvall intervjuad. Han ser maktkoncentrationen som ett demokratiproblem.
– Tanken är ju att så många som möjligt ska ha inflytande i de folkvalda församlingarna, säger han till Folket.

– Det finns ju ersättare i landstinget och kommunen. Man kan be en ersättare gå in, föreslår han och menar att maktkoncentrationen till en person blir ett fattigdomsbevis för partiet, att man har svårt att få fram kandidater.

Det brukar ju annars framhållas som en styrka för SD när man jämför med Ny Demokrati, som till sist imploderade. Att SD till skillnad från Ny demokrati har en stark resursbas och hög organisationsgrad på gräsrotsnivå. Marttinens trippla uppdrag talar för motsatsen. Det gör också en artikel i tidskriften Expo, som visar att partiet förlorat var sjätte mandat. Folk har hoppat av och inte ersatts.

”Inför valet lovade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att partiet inte skulle ha några tomma stolar efter valet 2010. Tre år senare har partiet förlorat kontrollen över 114 av sina 612 mandat”, skriver man i Expo.

Den vanligaste orsaken till avhopp är interna konflikter i partiet. Och konflikterna inom partiet är omskrivna. SD-ledaren Jimmy Åkessons försäkran om att rensa ut rasismen ur det rasistiska partiet ses inte med blida ögon.

Vad blir då utfallet? Hur många stolar kan vara tomma innan en organisation imploderar?  Och om man ställer frågan på ett annat sätt: Hur många stolar kan personer som Marttinen sitta på?

Ordföranden från samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund debatterade i Almedalen. Tråkigt att kärnkraften dominerade debatten om klimatpolitiken. Oroande att Sverigedemokraternas Gustav Kasselstrand ser Sverigedemokraterna som enda parti i riksdagen år 2022, “alla andra partier är långt borta”.

Dagens Arenas Yonna Waltersson, tf chefredaktör analyserade debatten i Expressens webbtv.

”Jag trodde hon ville”, ”Hon gjorde inte motstånd”, ”Hon var ju full” är kommentarer som ofta kommer upp när det diskuteras varför någon eller några inte har dömts för våldtäkt. I dag den 1 juli ändras begreppet ”hjälplöst tillstånd” i sexualbrottsbalken och ersätts av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Det innebär att fler fall av sexuella utnyttjanden nu kommer kriminaliseras som våldtäkt.

Det är ett steg i rätt riktning. Men Sveriges konservativa sexuallagstiftning, som andas sexism och förlegad syn på både kön och sexualitet, är en fråga som knappats har diskuterats de senaste åren. I ett av värdens mest jämställda länder finns det i dag inget riksdagsparti som tagit tag i frågan på allvar.

Var är statsfeminismen när vi behöver den?

All heder åt det lilla framsteg som dagens lagändring ger, men fortfarande krävs en ordentlig debatt om vilka signaler svensk lagstiftning ger. Med en samtyckesklausul skulle det bli tydligare att ansvaret ligger hos båda parter. Något som Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, länge proklamerat och även har utrett för Miljöpartiets räkning. Det betyder att alla inblandade måste försäkra sig om att samtliga är med på noterna, då skulle rimligheten i en situation där en våldtäkt ägt rum också bli tydligare. Frågor som ”Vad fick dig att tro att hon ville ha en glasflaska upptryckt i underlivet när hon sov?” skulle kunna ställas.

Det handlar också om en bredare feministiskt kamp. Rätten att bestämma över sin kropp och rätten att inte få sitt livsutrymme begränsat. Länder som Storbritannien, Irland, Belgien, Kanada, vissa delstater i USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, även Indien och vårt grannland Norge har redan en mer långtgående reglering när det gäller samtycke.

Vad väntar Sverige på?

På måndagsförmiddagen beger sig Dagens Arenas redaktion mot politikerveckan i Almedalen.

Vi kommer i vanlig ordning analysera de politiska talen, granska utspelen och bevaka en stor mängd seminarium. En lång rad debattartiklar är inplanerade och i år får ni även chansen att spela floskelbingo med oss.

I gångna veckan lanserade vi även vårt nya webbpaket. Vi berättar gärna mer om det för den som är intresserad. Kontakta Yonna Waltersson eller Maria Georgieva för mer information.

Härlig läsning önskar
redaktionen och Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Nya protester väntas i Egypten till helgen. Dagens Arena har tidigare skrivit om protesterna mot president Mursi och Muslimska brödraskapet. Läs Shora Esmailians krönika om en ny gräsrotsrörelse som samlar missnöjet som bubblar i efterrevolutionära Egypten.

Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson införde det leanbaserade arbetssättet på Migrationsverket. Trots hård kritik från anställda tog han med sig arbetssättet till Försäkringskassan.

När Nyheter24 för ett år sedan granskade Migrationsverket  framkommer en likande bild av anställdas arbetssituation som vid Dagens Arenas granskning av Försäkringskassan.

Precis som på Förskringskassan larmar de anställda på Migrationsverket om att rättssäkerheten är i fara. Det handlar om protester mot tvivelaktiga utvisningsbeslut och okontaktbara personer. Personalen framställs som omänsklig och oengagerad.

“Alla ärenden måste avgöras på tre månader, annars är vi inte ”lean”, skriver en migrationshandläggare, rapporterar Nyheter24.

När Aftonbladet samma år granskar Migrationsverket framgår det i ett internt dokument – undertecknat av verksamhetschefen –  att Migrationsverkets målsättning är att klara av så många ärenden som möjligt. Även så kallade “avarbetningshelger”, där man ska avsluta så många ärenden som möjligt för att klara målen, förekommer.

I Dagens Arenas granskning om handläggares arbetsvillkor på Försäkringskassan, framkommer liknande uppgifter.

I brevet som Dagens Arena tagit del av står det:

”Från ledningens sida har all kraft lagts på att öka resultat och föra statistik på Lean-tavlan. Någon hänsyn till det pressade arbetsläget har inte uttryckts.”

”För anställda som vänder sig till ledningen för stöd att klara det tuffa arbetsläget kommer allt oftare svaret att vi anställda själva ska ta oss tid att ser hur vi kan förenkla vårt arbete. Lean är nyckeln och upplevda problemen kastas tillbaka på de anställda.”

Så här säger generaldirektör Dan Eliasson om kritiken mot Lean i facktidningen Publikt 2011.

– Jag är inte så orolig. Det är ju ett sätt att hålla koll så vi klarar vårt uppdrag. Om någon halkar efter kanske den personen behöver lite mer stöd.

Dan Eliasson ville inte kännas vid något höjt arbetstempo.

– De gör fortfarande lika många ärenden, men på snabbare tid, för man kortar ligg­tiderna.

Enligt en rapport från Innovationsrådet, där Dan Eliasson är ordförande, framkommer en rad tvivelaktigheter om lean:

Det finns väldigt lite objektiv forskning om leankonceptet, eftersom många forskare tycks ha en på förhand bestämd positiv syn på Lean. Samtidigt finns det lite forskning som visar vad lean faktiskt innebär i olika kontexter.

Vad gäller medarbetarnas inställning till lean står det i Innovationsrådets rapport:

”Litteraturstudier om medarbetareffekter av lean pekar på att konceptet oftast leder till både positiva och negativa effekter för medarbetarna, med viss övervikt för negativa medarbetareffekter. Studier som enbart visar positiva effekter från lean är mycket ovanliga, men förekommer”

Frågan är om ett arbetssätt som från början utvecklats av ett multinationellt företag som säljer bilar verkligen hör hemma i statliga myndigheter. Försäkringskassans uppgift är att hjälpa sjuka människor tillbaka till ett värdigt liv. Noggrannhet och kompetens kan vara nog så effektivt som snabbhet och resultat. Att skynda långsamt är till och med att föredra när det handlar om människors framtida livskvalitet.

Dagens Arena har tidigare skrivit om det leanbaserade arbetssättet på Migrationsverket. 

På mindre än tio år har priserna på bostadsrätter fördubblats. Prisstegringen har varit högre för bostadsrätter än för småhus. Och den snabba prisökningen är inte enbart ett Stockholmsfenomen som ofta görs gällande. I stället har utvecklingen varit likartad i såväl Göteborg som i de medelstora svenska städerna. Undantaget är Malmö, som drabbats av prisnedgången på den danska bostadsmarknaden.

Priserna har ökat snabbast på enrumslägenheter, vilket sannolikt beror på att många unga 80- och 90-talister ska ut på bostadsmarknaden.

Prisuppgången kan vara värd att hålla i bakhuvudet vid rapporter om att den svenska skuldsättningen i genomsnitt uppgår till 170 procent av hushållens disponibla inkomst (där skuldsättningen ökat parallellt med prisstegringen), den skriande bristen på hyresrätter, samt det mycket begränsande byggandet i Sverige.

Plötsligt framstår rätten till att flytta hemifrån och få ett eget boende än mer som en klassfråga. Inte enbart i Stockholm, utan i hela Sverige.

Källa: LO och Valueguard

Söker din organisation nya smarta vägar att nå ut på nätet? Vi har lösningen!

Dagens Arena byggdes 2010 om till att bli en webbtidning med dagliga nyheter och opinionsbildning. Sedan dess har vi aktivt jobbat för att utveckla en så smart webb som möjligt.

Vårt stora genombrott fick vi för ett år sedan när vi äntligen var klara med Cursorial, ett anpassat publiceringssystem för nyhetsvärdering. Cursorial är ett mycket behändigt verktyg som tar WordPress vidare från blogg till smidig webbpublicering.

För oss har Cursorial inneburit att vi kan lägga mer tid på den webbjournalistik som vi är så bra på. Vi kan nu varva nyheter och debattinlägg, liksom nyhetsvärdera utifrån vad vi vill ska ligga i fokus. Ett stort framsteg och en viktigt steg bort ifrån verktyg som låser användaren till krångliga funktioner som tar tid att lära sig.

Vårt verktyg och smarta webb är också en viktig förklaring till att vi hösten 2012 fick ta emot Svenska Publishing-Priset för bästa massmediewebbplats.

Nu är vi redo för nästa steg. Att erbjuda vårt smarta verktyg till redaktioner och organisationer.

Vi erbjuder vårt webbpaket i flera användarvänliga webblösningar för att den ska passa många olika slags organisationer.

Läs mer om vad vi har att erbjuda här >>

Vill du veta mer? Kontakta:

Yonna Waltersson, 0736-541 307, tf chefredaktör Dagens Arena.
Maria Georgieva, 0736-541 303, projektledare/webbstrateg Dagens Arena.

Facket har slagit larm. Rättssäkerheten är hotad. Över hälften av medarbetarna har jobbat kortare tid än två år. Handläggare får hoppa in i varandras ärenden.

Dagens Arenas granskning av Försäkringskassan visar på allvarliga arbetsmiljöbrister. I slutändan drabbar det både personal och svårt sjuka människor.

Vi på redaktionen har många gånger skrivit om utsatta personer som faller mellan stolarna när de ställs mot en fyrkantig lagstiftning och prövas mot en fiktiv arbetsmarknad. Nu kan vi också visa hur personalen på Försäkringskassan inte upplever att de har möjlighet att göra ett bra jobb. Men att de när de från fackligt håll lyfter frågan får till svar från ledningen att “arbetsläget är som det är“.

Det blir en ond spiral som sammanfattas väl av arbetsplatsombudet Cecilia Lofjärd:
– Det är helt paradoxalt egentligen, att vi blir sjuka av att hjälpa sjuka människor bli friska.

Att det ser ut så här är mycket allvarligt.

Innan publicering bad vi om en intervju med Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson, men han har tyvärr avböjt. Det är något vi tycker är beklaglig med tanke på att det är mycket allvarligt när personalen på en av Sveriges viktigaste myndigheter inte längre kan garantera rättssäkerheten.

Nu har vi i stället fått möjlighet att ställa frågor till personaldirektör Per-Åke Brattlund. Svaren han gav oss kommer vi att publicera under eftermiddagen.

Har du fler tips på hur vi kan följa upp arbetssituationen på Försäkringskassan kan du mejla Hanna Stefansson eller Yonna Waltersson.

Yonna Waltersson, tf chefredaktör

Midsommar står för dörren med färskpotatis, gräddfil och gräslök. Dagens Arenas redaktion passar på att ta ledigt, men som vanligt finns det massor av matnyttig läsning för långhelgen.

I senaste numret av Magasinet Arena har Katrine Kielos träffat den svenska EU-doldisen som påverkar David Cameron, Olav Fumarola Unsgaard reder ut vad som hände med Attac, Kristina Lindquist skriver om hur arbetslinjen tog över migrationspolitiken och Ulrika Kärnborg om hur Timbro hoppas på en ultraliberal fraktion inom Moderaterna.

Dessutom skriver Per Wirtén om den nyliberala baksmällan där den konsumerande klassen radikaliseras. Nina Björk reder ut varför vi har problem med den utopiska liberalismen och Dennys Bello skriver om hur man skyller på förortsungarna.

Och så fortsätter Kawa Zolfagary sitt korståg mot vita kränkta borgare, medan Nanna Johansson menar att alla måste ta debatten – hela tiden.

På måndag den 24 juni är vi tillbaka igen som vanligt med debattartiklar, reportage, ledare och krönikor.

Glad midsommar önskar

Yonna Waltersson, tf chefredaktör
med redaktionen Maria Carlsson, Maria Georgieva och Hanna Stefansson

I januari var jag i Ljusdal för att skriva ett bussreportage. Där intervjuade jag bussföraren Jonas om hans arbetsvillkor. Varje arbetsdag kör Jonas 35 mil. Vissa helger jobbar han till sent in på natten och ofta kör han delad tur.
– Mina vänner tycker nog att jag är osocial, men de kvällar jag inte jobbar vill jag hinna umgås med mina barn. Min ena dotter spelar pingis och jag är någon slags ledare, så vi ses ju en del där, sa Jonas.

På onsdagen inledde Kommunal sin busstrejk. I radion på morgonen var det en blandad kompott av resenärer som hade svårt att ta sig till skolan och tidningar med konsumentupplysning kring vilka busslinjer som var inställda. Och så Bussarbetsgivarnas vd Peter Jeppssons då:
– Spontant så tycker jag att Kommunal skapar en stor oreda för resenärerna bara för att man vill skaffa sig mer än alla andra på arbetsmarknaden. Det känns oansvarigt, sa han till TT.

Sedan startade Fria moderata studentförbundet sin busslinje mellan Södersjukhuset och Karolinska och allt annat hamnade i skymundan. Så också bussförarnas krav. För vad bussförarnas strejk i grunden handlar om är rätten till en dräglig arbetsmiljö, inte lön. Och de krav Kommunal lyfter är inte på något sätt orimliga, utan borde vara en självklarhet på alla arbetsplatser:

•  Personalen ska automatiskt följa med vid entreprenörsbyten och inte riskera att förlora sina arbeten om arbetsgivaren förlorar upphandlingen.
• Personalen ska ha rätt till minst 11 timmars vila på ett dygn och avtalets regler om minsta rasttid ska ändras från 30 minuter till 45 minuter.
• Att den mänskliga faktorn ska vägas in i turlister och tidsplanering. I dagsläget är det en dator som styr detta och vid störningar blir bussen försenad.

Det är personer som Jonas jag tänker på i dag när ungmoderater agerar strejkbrytare och bussföretagen inte förstår att deras anställda bör ha rätt till rimliga arbetsvillkor.

Åtta döda som en följd av brist på vårdplatser. Viktig granskning av tidningen Sjukhusläkaren.

Ibland får en bild, en rubrik eller framsidan på en tidning, dig att stanna upp.

Så är fallet när jag vid morgonens genomgång av tidningsskörden plockar upp Sjukhusläkaren. Brist på vårdplatser tog deras liv.

Tidskriften har gjort en genomgång av åtta dödsfall på Skånes universitetssjukhus där sjukhuset erkänt att brist på vårdplatser varit en direkt avgörande orsak till att patienten avled.

När vi på Dagens Arena i februari skrev om vårdkrisen vid samma sjukhus var antalet dödsfall fem. Fem människoliv som gått till spillo som en följd av brist på vårdplaster.

Det känns nästan smutsigt att upprepa vad det moderata regionrådet Michael Sandin svarade SVT:s reporter när han fick svara på kritiska frågor om vårdsituationen i Skåne: ”En ekonomisk kris i Europa, det har vi, men någon kris i den skånska sjukvården har vi inte.”

Nu är siffran uppe i åtta människoliv.

En två-åring med vattkoppor. En nyfödd pojke med hjärtfel. En tidigare frisk kvinna med stickskada. Och så fortsätter det.

Sjukhusets kommentarer till dödsfallen svider i all sin ärlighet:

”Vid tillfället var arbetsbelastningen extrem med för låg bemanning av läkare, sjuksköterskor och barnsköterskor”.

”Bidragande faktor var fullbelagt isoleringsrum på neonatal Malmö”

”Orsakerna var framför allt kunskapsbrist, bristande rutiner och bristande övervakning. I viss mån var orsaken även fullt belagda intensivvårdsplaster.”

Ingressen i Sjukhusläkaren sammanfattar det väl:
”Patienter dör regelbundet på grund av brist på vårdplatser i Sverige. Hur många det är vet ingen. Anledningen: Ingen ansvarig för vården i Sverige har tyckt att det varit intressant nog att ta reda på sanningen.”

Nu väntar ännu en sommar men personalbrist, hög arbetsbelastning och indragna vårdplatser.