Ulla är egentligen en pigg 90-årig kvinna. Men livet är som livet är. En dag ska vi också bli sjuka. Behöva hjälp av samhället. I Ullas fall blev det i form av ett brustet magsår.

Väl hemma blev hon lämnad med en 100-sidig katalog över hemtjänstutförare. Med bara timmar på sig att bestämma sig för vilken hon skulle välja.

”Man kanske kan klara det om man är någorlunda klar, men om man är sjuk är det helt omöjligt att överblicka”, säger Ulla.

Vad händer om man inte är klar i huvudet?

Abborre, det låter ju kul, fnissade farsan. Han hade just fått ett häfte på 45 dubbelsidiga A4-ark där olika hemtjänstföretag presenterade sig, Abborre var det fjärde företaget i häftet och det var ungefär så långt som farsans intresse att välja hemtjänst räckte.

Lena Ezelius pappa var ”rätt seg i kolan”, som hon beskrev det i Dagens Arena för två höstar sedan.

Hur hade hennes pappa klarat valet om inte hans döttrar stod redo att hjälpa till? Vem hade kunnat garantera att han skulle få bra vård?

De äldre som inte själva väljer utförare av hemtjänst i Stockholm får delta i ett lotteri. Men det är inte av det roligare slaget – det är inte en kexchoklad eller en resa till Åland som väntar. En gång i månaden lottar staden ut vilken hemtjänstutförare som ska få den månadens skörd av äldre i behov av hjälp.

En månad vann “Svensk personlig hemtjänst” valet. Ett bolag som under 2013 inte hade en enda brukare. Företagets hemsida har ett inlägg. “Hej världen!” står det. Om man klickar på länken i dag får man reda på att domännamnet är ledigt. En annan månad vann Bonitas AB. Företaget har inte ett enda omdöme på stadens hemsida och inte ens en verksamhetsuppföljning för 2013.

Valet av hemtjänst är som ett val mellan pest eller kolera. Möjligheterna att veta om du kommer få den vård och hjälp du behöver är minimala. Oavsett om du bestämmer dig för ett företag som ska ge hemtjänsten eller om det blir stadens lotteri som avgör.

Hur är det möjligt att känna något annat än skräck inför detta val?

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena