I Dagens Samhälle debatterar Roger Haddad (FP), riksdagsledamot och suppleant i utbildningsutskottet, och Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, om vem som gjort mest för att hjälpa eller stjälpa svensk skola.
Roger Haddad skriver den 15/10 att “Signaler som nu kommer om att riva upp delar av eller hela gymnasiepolitiken går helt emot de uttalanden socialdemokraterna gjorde inför valet, om att skolans lärare behöver få både lugn och arbetsro”.
Om han syftar på att återinföra det estetiska ämnet på gymnasiet, kommer nog många estetlärare känna just lugn och ro när vikten av detta kreativa ämne åter uppgraderas. Idrott brukar lyftas fram som ett ämne som genererar både fysiska och mentala fördelar.
Vår nya kulturminister är även demokratiminister. Det ser jag som en tydlig signal om områdets relevans för oss alla, oavsett ålder och sysselsättning. Även i skolan. Dessutom ska 25 miljoner satsas på projektet “Skapande skola” där professionella kulturutövare får arbeta tillsammans med elever i grundskolan.
Och om han syftar på att åter ge yrkesprogrammen högskolebehörighet, är det positivt att klassföraktet nu motas i grind. För varför skulle inte yrkeselever må bra av en kurs till i engelska och två i svenska, som förutom ämneskunskaper bidrar till allmänbildningen och ger en möjlighet att läsa vidare efter gymnasieexamen?
Precis som Lena Hallengren replikerar söker inte längre elever till yrkesprogrammen på grund av den borttagna högskolebehörigheten.
Roger Haddad skriver att ett återinförande av högskolebehörigheten riskerar att “cementera det utanförskap som många ungdomar hamnar i”. Jag undrar uppriktigt hur han menar att lägre kunskaper skapar ett sammanhang som samhällsmedborgare? Det är ett utanförskap om något.
Att ett obligatoriskt gymnasium inte är lösningen på skolans problem, håller jag med Roger Haddad om. Insatserna måste göras i grundskolan och på ett systematiskt sätt följas upp i gymnasiet (99 procent börjar gymnasiet redan idag).
Men när Roger Haddad menar att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot tidiga kunskapsuppföljningar blandar han ihop äpplen och päron. För jag gissar att han syftar på tidiga betyg. Det är inte samma sak som kunskapsuppföljning kan jag informera honom om, för det gör lärarna kontinuerligt varje vecka, hela läsåret. Det är något som Lena Hallengren mycket tydligt säger att regeringen vill förstärka.
Kärnan i Lena Hallengrens debattartikel uttrycks med de hoppingivande orden:
Vi menar att skolan har en grundläggande uppgift i vårt samhälle att göra våra barn rustade för att komma ut som fria, starka och kunniga människor i samhälls- och arbetslivet.
Jag tror att regeringen kommer att ha mycket att stå i för att få skolan helt på fötter igen, men det är betryggande med en inställning som bygger på att alla ska med.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
