Det är en skakig topp som ska leda Moderaterna framåt samtidigt som det mullrar i fundamenten.
Anna Kinberg Batra blir av allt att döma ny M-ledare. Men trubbel råder redan i paradiset. Moderaternas nominering av henne till partiledarposten har inte mötts med jubel ens från borgerliga ledarsidor. Frågetecknen finns där.
Trots enigheten är den väg hon ska staka ut för Moderaterna höljd i dunkel. Valet av henne ses som att arvet efter De nya moderaterna ska förvaltas vidare. Men i det egna partiet öppnar sig klyftan.
Redan opponerar sig ledande moderater mot den flyktingpolitik partiet under alliansflagg har drivit. Väljarströmmen till SD har förstås inte gått omärkt förbi. Men om Anna Kinberg Batra ska gå dem till mötes kommer sår rivas upp i alliansen. Redan nu är folkpartister rasande över hur budgetkrisen har hanterats. Varje steg från Moderaterna mot en mer restriktiv flyktingpolitik kommer få den ilskan att öka.
Som lök på laxen ifrågasätter i dag moderata kommuntoppar Lagen om anställningsskydd, LAS. Fredrik Reinfeldts omfamnande av LAS var en viktig del i det som skulle paketeras som “Det nya arbetarpartiet” och har Kinberg Batras uttalade stöd. Men med Reinfeldt borta finns det uppenbarligen de som bidat sin tid för att driva partiet tillbaka till gamla välkända konservativa marker.
Man kan fråga sig: Hur starkt är egentligen Kinberg Batras mandat för att staka ut riktningen för Moderaterna?
Nu står det också klart att Anna Kinberg Batra i valrörelsen ska flankeras av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Det är två förståeliga val eftersom de båda är tidigare statsråd som rimligtvis borde kunna kompensera för Kinberg Batras bristande ministererfarenhet. Men valet kunde knappast ha fallit på två mer kontroversiella personer.
Elisabeth Svantesson har med bakgrunden i Livets ord och Ja till livet figurerat i flera tveksamma sammanhang. Svantessons privatliv må partiet ha överseende med. Men särskilt bra gick det inte i valrörelsen då den dåvarande arbetsmarknadsministern hade stora svårigheter att formulera vad Moderaterna vill göra för att minska arbetslösheten.
Ulf Kristersson borde å sin sida enligt all rimlig logik vara omöjlig som kandidat till finansministerposten. Ska du ha trovärdighet när det kommer till att förvalta svensk ekonomi står inte tveksamma lägenhetsaffärer och resor till Kina för skattebetalarnas pengar högst på listan över smarta beslut. Att Kristersson fick uppdraget säger mer om det utmattade läget i Moderaterna än om hans lämplighet för posten.
Lägg därtill till den Stockholmsskepsis som redan i dag slår mot Kinberg Batra. Kristerssons tidigare uttalanden om att arbetare borde hålla sig i trim för att klara att jobba till de är 75 och att personer med psykiska sjukdomar borde gå till jobbet ger inte direkt en mer ödmjuk bild av partiet.
Moderaterna stod egentligen utan val när de nominerade Anna Kinberg Batra till partiledarposten. Nu är det en skakig topp som ska leda partiet framåt samtidigt som det mullrar i fundamenten. Valrörelsen kan komma att bli riktigt tuff för det parti som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg bar fram till regeringsmakten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
