Rutanvändningen ökar också i småstäderna, enligt TT:s vinkling på Skatteverkets senaste siffror över rot- och rutavdrag. Som exempel för ”den ökade acceptansen” för rutavdrag nämns Dorotea.
Det har nämligen skett ett under av acceptans i denna mindre Norrlandskommun. Antalet personer som har utnyttjat rutavdraget har gått från åtta personer till hela tjugo personer.
Visst kan man säga att den procentuella ökningen är stor. Men fortfarande. Det är bara 0,7 procent av ortens befolkning som har gjort ett avdrag för hushållsnära tjänst. En siffra som känns minst sagt relevant om man jämför med de Stockholmskommuner som Danderyd och Lidingö där över 12 procent av invånarna har subventionerad städning i hemmet.
Veckan inleddes med en tidningsanka från TT när man kablade ut nyheten om 5 000 nya jobb som ett resultat av den sänkta restaurangmomsen. Det visade sig att inte ens branschorganisationen Visita ville gå i god för den siffran.
Nu fortsätter nyhetsbyrån med plånboksjournalistik om att man inte får missa att skicka in begäran om utbetalning av rut och spekulationer om vad som kommer att bli den största avdragsposten nästa år. Vad kommer härnäst? Kanske ett ”Här är svenskarna som lämnar Sverige för den höga marginalskatten”?
Den politiska debattens fokus på ruttjänster säger också något om vem som har makten i det politiska samtalet. Känslan blir ibland väldigt stark att dagens politiker har glömt bort att välfärd handlar om frihet för alla medborgare i samhället – inte bara för välbeställd medelklass i storstäderna.
Innan S bestämmer sig för att stötta regeringens läxrut kan det nog vara värt att skänka en tanke till de 99,3 procent av Doroteaborna som inte nyttjat rutavdraget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
