En kvarts miljon svenskar har inte kunnat betalat av sina skulder hos kronofogden på mer än fem år. Deras liv är ett helvete. I USA hade de fått en andra chans i livet. I Sverige ska de plågas, hårt och långsamt.
Enligt katolsk lära hamnar själar som behöver renas i skärselden. De som hamnar där ska enligt läran först plågas för sina synder innan de är värda att ingå i himmelriket. Det är ungefär den synen vi har även i det Lutherska Sverige på dem som inte är kapabla att betala av sina skulder.
I LO:s rapport Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten från 2017 kan man läsa om hur det svenska systemet är konstruerat så att dessa individer i regel inte får ha inkomster som överstiger existensminimum.
Det innebär att de flesta av dem lever under odrägliga förhållanden. Konsekvenserna stavas sömnsvårigheter, ångest, depressioner, självmordstankar och död.
Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.
Bland det mest tragiska i den här historien är att det finns en klassdimension i den här frågan. Låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade är överrepresenterade bland de överskuldsatta. Enligt Apostolos Fasianos, forskare vid universitet i Limerick, finns det ett orsakssamband mellan ökad ojämlikhet och ökad skuldsättning. När klyftorna ökar, växer skuldbergen och de mänskliga tragedierna blir fler.
Synen på hur de skuldsatta ska behandlas av samhället skiljer sig markant mellan olika länder. I USA utgår man från att låntagaren har rätt till en andra chans.
Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande där kreditgivaren inte lyckats bedöma riskerna på ett tillfredsställande sätt. Skuldsanering eller personlig konkurs betraktas därmed som möjliga sätt att snabbt få tillbaka individen på rätt köl.
I Sverige ses överskuldsättning istället som ett karaktärsfel. Ett tecken på en individs moraliska efterblivenhet och vårdslöst beteende à la Lyxfällan.
En syn som sitter djupt i den svenska folksjälen och eldas på av media. Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.
Det ska heller inte vara något som är tillgängligt för alla utan enbart dem som anses förtjänta av det. Möjligheterna att bli skuldfri är idag därför mycket begränsade. Många av de som varit överskuldsatta i tjugo år eller längre kommer med största sannolikhet aldrig att bli skuldfria.
En ny skuldsaneringslag trädde i kraft i fjol. Tanken är att den ska mjuka upp skuldsaneringsprocessen. Det är ett litet steg i rätt riktning från den rödgröna regeringen.
Men stigmatiseringen av de överskuldsatta kommer dock att fortsätta. I TV-program, under fikaraster och vid köksbord runtom i Sverige. Ett nedklankande som bygger på rena felaktigheter.
Statistiken visar tydligt att de flesta hamnar i skuldfällan på grund av ett plötsligt inkomstbortfall. Det kan handla om att en familjemedlem blir sjuk, att ett par går skilda vägar eller att ett försök att starta och driva näringsverksamhet har gått fel med konkurs till följd.
Vem säger att detta inte lika gärna skulle kunna hända någon i ens närhet? Eller en själv. Detta är något vi alla borde fråga oss innan vi snabbt tänker »lyxfälla« och fnyser åt dem som brinner i skärselden.
Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
