Svenska modellen i sitt esse

Snabbspåren är ett gyllene exempel på att svenska modellen fortfarande fungerar.  

I går meddelade Kommunal och Sveriges kommuner och landsting (SKL) att de var överens om ett snabbspår för undersköterskor.

Snabbspåren är regeringens åtgärd för att få nyanlända med utbildning och erfarenhet inom bristyrken snabbare ut i arbete, och ersätter de tidigare etableringslotsarna. Fem snabbspår har presenterats, knappt tjugo är på gång.

Nyanlända med akademisk utbildning ska få möjlighet att läsa till den kompetens som behövs för att arbeta i Sverige – till exempel har Stockholms universitet 420 platser på lärarutbildningen för lärare som är nya i Sverige.

För kockar sker det en validering av nyanländas kunskaper, med hjälp av arbetsgivare. Snabbspåret för undersköterskor kommer att innehålla praktik, undervisning i svenska samt vissa kurser som ingår i en undersköterskeutbildning.

Snabbspåren är ett gyllene exempel på att svenska modellen fungerar – fackförbund, arbetsgivarorganisationer kommer i samarbete med Arbetsförmedlingen överens om fungerande vägar in i bristyrken för nyanlända.

Lärarnas riksförbund är oroliga för att arbetsbelastningen för lärarna kommer att öka när nyanlända lärare gör praktik på redan belastade skolor. Det finns en risk för det – de svenska välfärdsarbetarna går på knäna.

Men alternativet är att det dröjer väldigt länge innan de 1 900 lärare som precis kommit till Sverige inte kan komma in och avlasta den svenska skolan. Men som Lärarnas riksförbund också säger – arbetsgivarna ska aktivt arbeta med arbetsmiljön för dem som handleder praktikanter.

Lyckas snabbspåren bra kommer det att gå snabbt för nyanlända med utbildning och erfarenhet från bristyrken att få jobb. I vägen står dock långa handläggningstider hos Migrationsverket och regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd.

De hindren kräver andra åtgärder än en välfungerande svensk modell.