Under valrörelsen lovade oppositionen i Stockholm att häva klotterpolicyn om de skulle vinna valet. Alliansen gjorde det till en hederssak att behålla den.
Den nya röd-grön-rosa majoriteten i Stockholms kommun meddelade i går i sin gemensamma plattform att nolltoleransen mot klotter och graffiti ska tas bort.
Det är en kulturpolitisk seger för en modern europeisk storstad som Stockholm. Graffiti är en konstart som runt om i världen börjat ta sig in även i de fina gallerierna. Lagliga graffitiväggar finns i alla europeiska huvudstäder utom Stockholm och Minsk i Vitryssland. Förhoppningsvis dröjer det nu inte länge innan Stockholm följer andra kommuner, som Norrköping och Botkyrka, med att sätta upp en laglig vägg.
Den klotterpolicy som den borgerliga alliansen instiftade 2007 har kritiserats genom åren, även inom alliansen. Särskilt den godtyckliga nionde punkten i policyn har varit debatterad.
Staden ska inte medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.
Det största problemet med nolltoleransen har varit just att all gatukonst och graffiti har motarbetats. Grunden till nolltoleransen är att ingen har rätt att själv bestämma vad som ska målas på någon annans egendom. Två retoriska figurer har dunkats in i det kollektiva medvetandet. 1. Graffiti skapar otrygghet i det offentliga rummet. 2. Graffiti är en inkörsport till drogmissbruk, våld och kriminalitet.
Argumentet att laglig graffiti skulle öka den olagliga finns det inga belägg för. 2003 fick Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i uppdrag av regeringen att inventera de förebyggande klotteråtgärderna och kom fram till att det inte finns tillräckligt med underlag för att vare sig rekommendera eller avråda från användningen av lagliga väggar. Ingen annan utredning är gjord sedan dess.
Det gör det tydligt att nolltoleransen är en tydlig ideologisk fråga mer än något annat.
– Vi vill ta bort den antiintellektuella hållning som förts gentemot den här konstformen. Det har bland annat funnits exempel på där man inte kunnat annonsera för konstutställningar med graffiti eftersom Stockholms stad då hotat med att dra in sitt stöd. Det här innebär att det ska vara fritt fram att prata om graffiti, säger Roger Mogert (S), borgarråd i Stockholm stad, till Kulturnytt.
Till Kulturnytt säger Ulla Hamilton (M) att staden nu kommer bli nedklottrad. Jag menar att staden nu kan bli den moderna konststad den bör vara. Laglig graffiti är något annat än olagligt klotter, det kan vara dags att förstå den skillnaden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
