Bild: Flickr/Robert S. Donovan
Bild: Flickr/Robert S. Donovan

Uber försöker göra svarttaxitjänst till en klassfråga. Än en gång ska de utsatta livnära de utsatta. 

Den kritiserade, och olagliga, tjänsten Uberpop lägger ner i Sverige. Liberaler rasar och vill få det till att det är de svenska stelbenta reglerna och »omoderniteten« som gör att tjänsten inte kan låtas fortsätta. Men i fråga om Uberpop gäller det att hålla flera saker i huvudet samtidigt.

Visst är det smidigt att åka med någon som ändå ska åt samma hålls om en själv, till ett lågt pris. Men taximarknaden i Sverige är reglerad av en anledning.

Jag är inte den enda som efter en sen utekväll, onykter på väg hem, kryssat mellan personer som viskande »taxi, taxi« för att få en att hoppa in i en vanlig bil, utan att veta vem en åker med till ett billigare pris än en bil från säg Taxi Stockholm. Svarttaxi ska en undvika, har jag alltid fått höra, för du vet aldrig vems bil du hoppar in i. Taxikörkortet ger en trygghet till den som åker. Och även den som kör.

Det handlar även om arbetsvillkoren för den som kör taxi – arbetsmiljö, lön, pension och möjligheten till en laglig försörjning.

Uber försköker att få Uberpop till en klassfråga – med denna samåkningstjänst i delningsekonomins anda kan ALLA åka taxi. Men problemet är att det inte är en taxitjänst. Det är privatpersoner som, mot betalning, åker med andra privatpersoner. Det är olagligt i Sverige – det kallas svarttaxi. Bara för att det förmedlas med en hipp app gör det inte tjänsten laglig. Att det rör sig om olaga taxiverksamhet har svensk domstol fastslagit.

Klassaspekten blir då uppenbart tydlig – den som inte har råd att betala för en taxiresa, ska betala någon som kanske är utan arbete själv, för en svart tjänst som varken bidrar till förarens socialförsäkringsskydd eller pension. De utsatta ska livnära de utsatta.

Vanlig taxi kostar det den kostar eftersom personen som gör den (förhoppningsvis) får en lön att leva på och tjänstepension.

Samåk gärna med vänner, bekanta, kollegor. Men det går inte att legitimera svartverksamhet med en hänvisning till en idé om delningsekonomi. Och det ska vi vara glada för. För vad är mer omodernt än svartjobb till urusla villkor?