Ingen midsommar utan en stor skål med jordgubbar – för många själva symbolen för den svenska sommaren. Men bakom de solmogna bären döljer sig en verklighet av utnyttjade gästarbetare, organiserad brottslighet och storskaligt skattefusk.
Ända in på mitten av nittiotalet var självplock ett populärt sätt att få jordgubbar till midsommarlunchen. Dagarna före helgen kunde det vara knökfullt ute på fälten. Men för tio år sedan minskade självplocken kraftigt. Det var inte längre lönsamt att kunderna plockade sina egna bär. Det fanns de som gjorde det så mycket billigare. Många av dem anlände med färjan till Trelleborg eller Ystad.
I Ystads hamn blåser det jämt. Här har Kommunals ombudsman Ulf Hansson stått i många år och sett gästarbetarna komma med båtarna. Under armen har han haft med sig en bunt broschyrer om fackliga rättigheter och kollektivavtal. Men trots att broschyrerna är skrivna på flera språk är det få som läser dem.
– Det är inte lätt. För vissa är ett svartjobb med usel lön mycket bättre än inget jobb alls. Det enda vi egentligen kan göra är att informera om vilka rättigheter de har och vart de kan vända sig om de får problem, säger han.
Ökad arbetskraftsinvandring
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har ökat kraftigt på senare år. Mycket tack vare EU:s utvidgning och fria rörlighet. Men hur många som kommer till Sverige och arbetar är det ingen som vet. Siffrorna varierar kraftigt, från Migrationsverkets officiella siffra på cirka 15 000 (vilket bara omfattar de som ansöker om att stanna längre än tre månader) och de mest högtflygande uppskattningar från fackligt håll på 200 000 gästarbetare per år.
De allra flesta kommer för att jobba inom den gröna sektorn – skogsbruk, jordbruk och trädgårdsbruk. Ett antal hamnar i jordgubbsbranschen och tillsammans plockar de cirka 20 000 ton jordgubbar till oss svenskar varje år.
För tio-femton år sedan var jordgubbsplockning fortfarande ett alternativ till sommarjobb för svenska skolungdomar. Även lärare kunde ibland ses extraknäcka ute på fälten. I dag är det väldigt svårt att hitta en enda jordgubbsplockare som är född eller boende i Sverige. Enligt branschorganisationen Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) beror det på att dagens svenska ungdomar är för bekväma.
– Det är svårt att hitta svenskar som vill jobba med det här. Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att svenska skolungdomar är bekvämare i dag. Jag tror också att det här med status har blivit viktigare. Det kanske inte längre är så häftigt att säga att man jobbat som jordgubbsplockare på sommaren, säger Henrik Persson som är ombudsman på SLA.
Modernt statarsystem
De argumenten ger Tommy Nilsson på Kommunal i Skåne inget för. Han börjar i stället jämföra med statarsystemet.
– Det finns väldigt få svenskar som frivilligt skulle arbeta under de förhållanden som råder i branschen. Här är inga åtta timmars arbete, åtta timmars vila, åtta timmars sömn. Här är det kanske sexton timmars arbete, sju dagar i veckan, för några tusenlappar i månaden. Det är så det ser ut.
– Vi är tillbaka i det statarsystem vi övergav på fyrtiotalet. Men vår tids statare kommer från Rumänien, Polen, Baltikum, Moldavien, Vitryssland, Ukraina, Thailand, säger han.
Tommy Nilsson poängterar att det kan skilja mycket mellan olika arbetsgivare. Men på många håll är lönerna långt under kollektivavtalsnivå, ofta svarta och boendeformerna under all kritik. Ibland saknas fundamentala funktioner som toalett och rinnande vatten.
– Ibland skäms jag för att vara svensk när vi behandlar folk på det här sättet. Jag tycker att vi ska vara föregångare, men här låter vi gästarbetare bo sämre än grisar, säger han.
Tre kronor litern
Ofta får jordgubbsplockare betalt per liter plockade jordgubbar. Det priset har inte förändrats mycket de senaste trettio åren, berättar Tommy Nilsson. När Dagens Arena ringer en stor odlare i södra Sverige säger han att lönen ligger kring tre kronor litern. När vi frågar hur mycket arbetarna tjänar säger han att det är olika.
– En del är flinka och vill någonstans här i livet. En del är lata och vill ingenting, då blir det inte mycket, säger han.
Men för den som har viljan är det, enligt odlaren, inga problem att tjäna över kollektivavtalets minimilön på hundrafem kronor i timmen (för de med två säsongers erfarenhet).
Tommy Nilsson skrattar när han hör det.
– Då måste man plocka fyrtio-femtio liter i timmen. Det är nästan en liter i minuten. I åtta timmar om dagen. Du hör ju själv. Det är ingen som gör. Det är omänskligt, säger han.
Svarta pengar vid försäljning
Enligt Tommy Nilsson och Ulf Hansson är användandet av svart arbetskraft på jordgubbsfälten möjligt på grund av de svarta pengar som rullar in via odlarnas försäljning vid vägar och stormarknader. Påståendet får stöd av Skatteverket som de senaste åren genomfört en riktad kontroll av just torghandel och däribland jordgubbsförsäljning.
– Vi har upptäckt väldigt mycket fel och brister och oklara anställningsförhållanden. Oftast har många försäljare varit knutna till samma enskilda firma utan anställda. Inkomsterna som registreras har också varit väldigt små. I den mån vi gjort revision har underlaget brustit i i stort sett samtliga fall, säger skatterevisor Conny Svensson.
Och då har verket genomfört 15 000 kontroller på den typen av verksamheter.
– Det är rätt anmärkningsvärt att det ser ut på det här sättet, säger Conny Svensson.
Organiserad brottslighet
Under arbetet har Conny Svensson även fått indikationer på kopplingar mellan jordgubbsbranschen och organiserad brottslighet.
– Vi ser att den organiserade brottsligheten har blivit alltmer knuten till kontanthandeln och den internationella handeln med arbetskraft. Vi har stött på fall med tydlig koppling, ja, säger han.
Problemen är inte okända för Ulf Hansson. En gång satt han och förhandlade med en arbetsgivare som hade hagelbössan lutad mot skrivbordet. Stämningen var tryckt och Ulf pilade snabbt därifrån. En annan gång hade arbetsgivaren helt sonika tagit traktorn och plöjt upp vägen så att de inte kunde ta sig fram.
Jordgubbsbranschen är rena vilda västern.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
