Vissa nyheter får en haja till en extra gång. Som att Arbetsförmedlingens prognoser visar att om nuvarande utveckling fortsätter kommer bara en fjärdedel av landets arbetslösa att få ersättning från a-kassan. Smaka på det. En fjärdedel.
Att människor inte får ut anständiga ersättningar när de förlorat jobbet är förstås upprörande i sig. Men det riktigt allvarliga är konsekvenserna på lite längre sikt. A-kassorna finansieras delvis av avgifter från medlemmarna och dels av staten. När färre människor erhåller utbetalningar från a-kassorna sparar alltså staten pengar. Men de arbetslösa som blir utförsäkrade måste ta vägen någonstans. Enligt Arbetsförmedlingens prognoschef lever en stor del av de arbetslösa som saknar ersättning i stället på socialbidrag – som administreras av kommunerna. Statens ekonomi kan se bra ut – nära att vara i balans, trots kris och lågkonjunktur – men kostnaderna har inte försvunnit, de har bara flyttats över till en annan del av den offentliga sektorn.
Än mer allvarligt är förstås att hela idén med a-kassorna håller på att gå förlorad. Som Kjell Rautio på TCO påpekar rör vi oss successivt bort från en generell till en selektiv välfärdsmodell. När allt färre får a-kassa minskar stödet för allomfattande, generellt finansierade trygghetssystem. Samtidigt blir de människor som tvingas leva på socialbidrag allt mer stigmatiserade.
Att arbetslösa inte får ut ersättningar från a-kassorna är till stora delar ett resultat av den borgerliga politiken de senaste fyra åren. Det har inte bara resulterat i lägre utgifter för staten – ett budgetutrymme som använts till skattesänkningar – och ett fastläggande av ”arbetslinjen”. Det är också ett vapen riktat rakt mot den generella välfärdspolitikens grundfundament. Nu ser vi resultaten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
