Moderater, arbetslinje och ansvar dominerar svensk politik. Men efter fem år med alliansen är en lika stor andel av befolkningen alltjämt arbetslös.
ÖREBRO. Lördag förmiddag, kongressalen på Moderaternas stämmas. Statsminister Fredrik Reinfeldt, omvald partiordförande, kliver upp. Han stod här i förrgår och försökte prata om vikten av att inte ha visioner. Det gick sådär. Nu talar han i stället om Moderaternas fem år vid makten. Ironiserar över Socialdemokraterna. Applåderna blir avsevärt starkare.
Sedan i torsdags har talarstolen bemannats av moderata ombud, som visserligen inte har argumenterat för en återgång till ”moderat classic”. Men de har inte heller talat särskilt mycket om att akta sig för visionerna. De fem första inläggen i diskussionen ”Fler i arbete” handlade om vilka skatter som ska sänkas först. När finansminister Anders Borg talade i går menade han att det är en ”oomkullrunkelig sanning” att skatterna måste sänkas ännu mer.
”Alla jobb behövs”
Reinfeldt talade också om skattesänkningar. Men hade alltså att inte blicka framåt, utan bakåt. Under den efterföljande presskonferensen sa Reinfeldt att han inte vill ”lova saker när det inte finns pengar”. Han påpekade också att Moderaterna inte ensamma styr Sverige. Det är den egentliga förklaringen till att ett femte jobbskatteavdrag ännu inte har presenterats för riksdagen.
En central del i partiets politik har i stället blivit skattesubventioner av vissa yrken i servicesektorn, samt skattesubventioner för den som anställer yngre medarbetare. ”Alla jobb behövs”, sa Reinfeldt till ombuden. Så motiveras sänkningen av restaurang- och cateringmoms, som kommer vid årsskiftet.
En lång rad kritiker har pekat på att relativt få jobb tillkommer trots många satsade miljarder. De unga människor som de senaste åren har fått jobb inom de subventionerade sektorerna hade anställts i alla fall. Vad säger Moderaterna om den kritiken? Är inte subventioner ett väldigt dyrt sätt att skapa jobb?
– Jag kan bara notera att vi hade exakt samma diskussion när vi förde fram tanken på ett rutavdrag. Vi behöver politiskt se till att inom de olika servicesektorerna minska skatter för att skapa fler arbeten, säger Tomas Tobé, riksdagsledamot och ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
Men om man tittar på siffror från SCB ser man att andelen av befolkningen mellan 15 och 74 år i anställning är lika stor nu som i september 2006. Andelen arbetslösa har inte minskat alls. Varför?
– Det första och viktigaste är att det är en signal om att vi fortfarande har ett stort utanförskap i Sverige. Det kommer att behövas fler reformer för att alla som vill och kan arbeta, ska ha möjlighet att göra det, säger Tobé.
Begränsad effekt av politiken
Tomas Tobé menar att finanskrisen är en faktor som bidrar till att arbetslösheten inte har minskat under den borgerliga regeringen. Han hoppas även att riksdagen ska vilja gå fram med en satsning på lärlingsprovanställningar. Men Tobé påpekar även att de reformer som gjorde regeringen impopulär åren efter valet, har lett till att fler personer nu är arbetssökande.
– Om man sen gräver lite djupare i den där statistiken ser man att det handlar om att vi har en större arbetskraft, vilket bland annat handlar om att vi har genomfört reformer i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen, samt minskat antalet förtidspensionerade.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ( har sagt att sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga har en marginell effekt. Hur ser du på det?
– Ett antal olika utvärderingar pekar på att arbetsgivaravgiftssänkningen inte har fått den genomslagskraft som man inledningsvis trodde, men vi får se på längre sikt vad den kommer att innebära. Mitt tydliga besked till de som säger att ”nu ska vi fördubbla arbetsgivaravgiften”, är att då riskerar man att 14 000 ungdomar direkt kommer ut i arbetslöshet, säger Tobé.
Bevisen kommer att behövas
Moderaterna har svårt att ignorera att det saknas bevis på tydliga positiva arbetsmarknadspolitiska effekter av de sänka arbetsgivaravgifterna. Reinfeldt och Borg har under hösten, följaktligen och helt medvetet, slutat prata om att sådana reformer skapar si eller så många arbetstillfällen.
Reinfeldt har i stället, vid flera tillfällen, sagt att den förda politiken är tänkt att stimulera tillväxt i tjänstesektorn. Under lördagens tal i Örebro lyfte han fram rutavdraget som en reform som har gjort att ”vanligt folk har bättre råd” att köpa hushållsnära tjänster, samt att den eliminerat svartjobben.
Men riktigt så enkelt är det inte.
Fredrik Reinfeldt kommer att sitta kvar som partiordförande till minst 2015. Om han fortfarande vill vara statsminister då kommer han att behöva förklara hur sänkta arbetsgivaravgifter i vissa branscher leder till minskad arbetslöshet.
Där är regeringen ännu så länge svaret skyldig. Andelen arbetslösa är som sagt lika stor i dag som i september 2006, när Reinfeldt tog över statsministerposten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
